Kristina – Westfaliska freden 1648, av Sebastian Dattler - RRR
Produkten är tyvärr slut i lager. :(
En underbart vacker medalj med full lyster i hög relief, graverad av mästaren Sebastian Dattler till minne av drottning Kristinas mäklande roll i de fredsförhandlingar som ledde fram till avslutandet av det trettioåriga kriget med freden i Westfalen 1648. Försilvrat brons. SKM 26e (Sveriges kungliga medaljer, Delzanno 2024 – medaljen har här tilldelats ett tilläggsnummer). Hildebrand 202. Vikt 55,72 g. Diameter 55 mm, kvalitet 01
Om medaljens sällsynthet RRR
Vid arbetet med Sveriges kungliga medaljer genomförde jag en omfattande genomgång av auktionsförsäljningar från slutet av 1800-talet och framåt. I denna inventering fann jag inga försäljningar av denna medalj i försilvrat brons. Det aktuella exemplaret saknas därmed i min katalog och är, enligt min forskning, det enda kända exemplet i denna variant. Jag klassificerar därför medaljen som extremt sällsynt. För att inkludera den i katalogen har jag tilldelat den ett tilläggsnummer, SKM 26e. Detta är en unik möjlighet för samlare av extrema rariteter att förvärva en medalj med stor historisk och numismatisk betydelse, samt med betydande tillväxtpotential.
Åtsida
Drottningens bröstbild nästan helt framvänd, vänd åt höger. Gravörens initialer ”S.D.” återfinns, nästan osynliga, på axelbandet. Drottningen är här framställd som en antik gudinna, bärande hjälm. Text längs kanten: CHRISTINA.
Drottningen stående i antik dräkt, hållande en gren på ett olivträd, symbol för fred. Text i vänstra fältet: REPERTRIX.
REPERTRIX = ”hon som återfinner” eller ”upptäckerska”.
I detta sammanhang syftar det på Kristina som ”fredens återfinnare” eller ”den som frambringar fred”.
Drottning Kristina och Westfaliska freden 1648
Den 24 oktober 1648 undertecknades Westfaliska freden – på latin Pax Westphalica, på tyska der Westfälische Friede – i städerna Münster och Osnabrück. Därmed avslutades två av Europas mest förödande konflikter: det trettioåriga kriget och det nederländska frihetskriget. Freden markerade en ny epok i Europas politiska landskap och kom att definiera maktbalansen för lång tid framöver.
Vägen till förhandlingar
Efter tre decennier av krig, plundringar och religiösa motsättningar var Europa utmattat. Redan 1643 hade beslut fattats om att inleda en fredskongress, men först 1644 samlades sändebud från stormakterna i Westfalen. Sverige representerades av Johan Oxenstierna, son till rikskanslern Axel Oxenstierna, och diplomaten Johan Adler Salvius. Trots att de båda var ovänner och ofta drog åt olika håll lyckades de i kraft av Sveriges militära framgångar sätta hård press på kejsarmakten.
När Lennart Torstensons svenska armé besegrade kejserliga styrkor vid Jankov 1645 fick förhandlingarna ny fart. Kejsarens främste förhandlare, Maximilian von Trauttmansdorff, anlände och de verkliga samtalen kunde börja. Parallellt deltog Frankrike, Spanien, Nederländerna och de tyska staterna, medan påven och Venedig agerade medlare.
Kristinas roll som fredsmäklare
Drottning Kristina var bara i tjugoårsåldern när förhandlingarna pågick, men hon följde utvecklingen med stort engagemang. Hon betraktade sig själv som en fredens drottning, och både i officiella uttalanden och i sin politiska hållning framhävde hon värdet av att nå en varaktig uppgörelse. Sverige hade sedan Gustav II Adolfs tid varit den ledande protestantiska makten i Europa. Kristina såg därför det som en plikt att säkerställa religionsfrihet och skydd för de evangeliska ständerna i Tyskland. Samtidigt var hon medveten om att Sverige måste säkra både territorier och ekonomisk ersättning för sina enorma krigsinsatser. Kombinationen av idealism och realpolitik blev kännetecknande för Sveriges agerande i Westfalen.
Resultaten av freden
Westfaliska freden blev Europas första verkliga allmänna fredskongress, där nästan alla större makter var representerade. Resultaten var genomgripande:
- Religionsfrihet garanterades för katoliker, lutheraner och reformerta enligt principen om ”exakt och ömsesidig likställighet”.
- Kejsarens makt inom det tysk-romerska riket minskades kraftigt; de enskilda furstarna fick större självständighet.
- Schweiz och Nederländerna erkändes som självständiga stater, helt fria från riket.
- Sverige erhöll Vorpommern, Bremen-Verden, Wismar och flera andra områden som gav landet säte i riksdagen och en stark position vid Nordsjön och Östersjön.
- Dessutom tillerkändes Sverige fem miljoner riksdaler för att betala sina trupper.
- Freden etablerade en ny internationell ordning där Sverige och Frankrike blev garanter för fredens bestämmelser – en bekräftelse på deras roll som stormakter.
Kristinas eftermäle
För Kristina innebar Westfaliska freden en triumf. Hon kunde framstå som fredens drottning, en härskare som inte bara burit sitt land genom kriget utan också medlat fram en lösning som satte punkt för en av Europas mörkaste epoker. Medaljer präglades för att hedra hennes roll som Repertrix – ”återfinnaren”, hon som återförde freden. Westfaliska freden var inte bara en avslutning på ett krig, utan också början på en ny politisk karta i Europa. Och i dess mitt stod den unga drottning Kristina av Sverige, en monark som med både diplomati och symbolik gjorde sig odödlig i historien.