Kristinas hemliga underhandlingar med Frankrike om att erövra Neapel och insätta henne som drottning - av Jean Mauger 1656

En historiskt synnerligen intressant medaljutgåva
Drottning Kristina hade efter sin abdikation lämnat Sverige sommaren 1654. Strax före jul 1655 anlände hon till Rom, utan bestämda framtidsplaner. Följande sommar begav hon sig mot Paris. Officiellt var hon på väg till Sverige för att förhandla om sitt ekonomiska underhåll, men i själva verket var målet ett annat. Hon överlade i största hemlighet med Frankrikes ledare kardinal Mazarin om ett gemensamt krigsföretag mot Syditalien, som skulle göra Kristina till drottning av Neapel. Den artonårige Ludvig XIV var invigd i planerna och gav order att drottningen skulle tas emot i Frankrike som en regerande furste. Medaljen är utgiven i denna anledning och på frånsidan ses den unga konungenmottaga Kristina i Paris. 

I de franska statsarkiven har man i modern tid funnit avtalet mellan drottningen och Frankrike som Mazarin tecknade mellan parterna. Att bli drottning över ett eget rike, i det soldränkta Italien, i kulturens mittpunkt skulle en gång för alla lösa Kristinas ständiga ekonomiska bekymmer. Pengarna rann genom fingrarna då hon höll sig med ett stort hov och dessutom saknade hon intresse för ekonomiska spörsmål och hon har gjort sig känd för ständigt dåliga affärer då hon behövt frigöra kapital. Neapel som vid den här tiden tillhörde Spanien skulle erövras av franska trupper under Kristinas ledning och Kristina skulle där insättas som drottning. Enligt avtalet skulle hon få vara dess suverena monark fram till sin död och därefter skulle Neapel tillfalla Frankrike. Men som så ofta blir det aldrig som man planerat eller tänkt sig. Planerandet drog ut på tiden och Kristina blev allt mer otålig och återvände ett år senare till Frankrike för att sätta press på Mazarin. Det visade sig dock då att planerna hade avslöjats då Kristinas neapolitanske hovstallmästare, Gian Rinaldo Monaldesco, avslöjat planerna för Spanien och därmed föll hela projektet med invasion och erövring av Neapel. På slottet Fontainebleau utanför Paris den 10 november 1657 lät hon i ursinne avrätta honom, vilket hon formellt hade rätt till, men politiskt blev det en skandal som Kristina aldrig mer återhämtade sig ifrån. De tidigare franska hyllningarna av Kristina i förbyttes i indignation och hat. Mazarin lät sprida ut en falsk historia om att mordet rörde sig om ett svartsjukedrama mellan drottningen och Monaldesco för att undvika närmre politisk inblandning med Kristina och Neapelföretaget.

Om medaljen och dess sällsynthet
Ett ocirkulerat topptexemplar med full präglingsglans, endast några obetydliga märken av hantering och endast lätt kabinettsslitage på de högsta punkterna. I den internationella databasen Coin Archives Pro (där de flesta större auktionsföretagens resultat finns arkiverade) har under de senaste ca 20 åren endast två bronsexemplar noterats. Medaljen saknades i friherre Bondes samling och saknades även i den del av Sven Svenssons samling som såldes 1966 och 1970 av Hirsch Mynthandel. Ett exemplar ingick i Sune Eberhard Cronas samling som såldes av Felix Schlessinger i Amsterdam 1937 med objektsnummer 243. Totalt har jag sålunda endast noterat tre medaljer enligt ovanstående statistiska källor. Graverad av jean Mauger, Paris. Kvalitet god 01, obetydligt märke, RR, 36g, 41.5mm. Hildebrand 85a.

Åtsida
Den franske monarken Ludvig XIV:s högervända bild, under bilden gravörens namn: "I. MAVGER. F". I omskriften: "LUDOVICUS XIIII REX CHRISTIANISSIMUS".

Frånsida
Konung Ludvid i kunglig mantel, bjuder hälsande in drottning Kristina till Paris, I omskriften ovanför "HOSPITALIS AUGUSTA" och i avskärningen: "CHRISTINA SUECORUM REGINA IN GALLIA EXCEPTA M DC LVI". Hela texten översatt lyder: "Konungslig gästfrihet. - Kristina, svearnas drottning, mottagen i Frankrike 1656".