Kronprins Gustav (V) och prinsessan Victorias giftermål i Karlsruhe, Baden 20 september 1881 av Lea Ahlborn
Produkten är tyvärr slut i lager. :(
Tenn, 40.79g, 45mm, kvalitet 01/0, Hyckert NM XIII, sid 201, Brita Olsén sid 262
Åtsida
Dubbelporträtt i profil av kronprins Gustaf (senare Gustaf V) och hans brud prinsessan Victoria av Baden. Båda är vända åt höger. Gravören Lea Ahlborn har återgett dem med tydlig realism: Gustaf med mustasch och kort lockigt hår, Victoria med håret bakåtkammat och bärande ett kors i kedja om halsen. Runt porträtten står deras namn, "GUSTAF" till vänster och "VICTORIA" till höger. Under porträttet av Gustav gravörens namn: "LEA AHLBORN".
Frånsida
Två sköldar med respektive släktvapen (till vänster Sveriges stora riksvapen, till höger Badens) omges av blomstergirlanger och prydnader. Ovan sköldarna en krona. Under sköldarna står i en kartusch datumet för giftermålet: "DEN 20 SEPTEMBER 1881".
Kronprins Gustaf och Victorias förlovning och giftermål
I februari 1881 skickades kronprins Gustaf till Tyskland för att närvara vid giftermålet mellan kronprins Vilhelm av Tyskland och Auguste Viktoria av Schleswig-Holstein, som ägde rum den 27 februari. Under vistelsen i Berlin besökte han kejsarinnan Augusta, och där mötte han för första gången prinsessan Victoria av Baden. Förälskelsen slog snabbt rot. I brev hem till sin mor beskrev Gustaf sina känslor: ”Alla människor hava märkt mer eller mindre att vi tycker om varandra, men det gör mig ingenting alls. Ty jag är alldeles bestämd i mitt val och känner mig överlycklig.” Redan efter några dagar uppmuntrades Gustaf av storhertig Fredrik, Victorias far, att stanna längre. En vecka efter det första mötet bad han om hennes hand. Den 12 mars 1881 offentliggjordes trolovningen, på samma datum som senare skulle bli Victorias svenska namnsdag.
Kort därpå tvingades Gustaf återvända till Stockholm, då kung Oskar II insjuknat i en svår lunginflammation. När fadern tillfrisknat kunde han resa tillbaka till Karlsruhe för att fira påsken med sina blivande svärföräldrar. Under våren fick även Victoria tillfälle att träffa sin kommande svärfar. I maj reste kung Oskar tillsammans med drottning Sofia till Bad Ems och vidare till slottet Brühl för möten med kejsarinnan Augusta, där de praktiska arrangemangen inför bröllopet bestämdes. Sommaren 1881 tillbringade Victoria med sin familj i Baden och i St. Moritz. Hon påbörjade då sina svenskstudier och fick undervisning i politik och historia av professor Oscar Alin, och senare även av kung Oskar själv. I augusti återvände kronprins Gustaf för att fira hennes födelsedag, och förberedelserna inför vigseln fortsatte.
Den 20 september 1881 stod bröllopet i slottskapellet i Karlsruhe. Victoria leddes till altaret av sin morfar, kejsar Wilhelm I, och av sin blivande svärfar, kung Oskar II. Hon bar en brudklänning dekorerad med myrten, medan Gustaf var klädd i Livregementets dragoners uniform. När ringarna växlades sköts tre salvor om tolv kanonskott vardera. Efter tre dagars firande i Karlsruhe påbörjade det nygifta paret resan till Sverige. Färden gick via Danmark till Fredrikshavn och därefter med fregatten Vanadis till Göteborg, innan de anlände till Stockholm. Där väntade ytterligare festligheter. Vid galamiddagen den 1 oktober höll kung Oskar ett tal till den nya kronprinsessan: ”Hennes vagga stod i fjärran land, men hon kommer icke som en främling, ty svenska äro Victorias anor.” Firandet fortsatte med gudstjänst i Slottskyrkan, en stor bal med 2 000 gäster och en galaföreställning på Kungliga Teatern, där operasångerskan Kristina Nilsson framträdde.
Victoria betraktades som en mycket passande gemål. Hennes morfar var kejsar Wilhelm I och hennes farmor prinsessan Sofia Wilhelmina, dotter till Gustav IV Adolf. Genom dessa band kunde hon härleda släktskap till Gustav Vasa – en värdefull förankring för den unga Bernadottedynastin. Efter bröllopet bosatte sig paret i våningen i Stockholms slott som tidigare tillhört drottning Josefina, med utsikt över Blasieholmen och Logården. Där inledde de sitt liv som kronprinspar, en tillvaro som kom att förena plikt, representation och en dynastisk allians som stärkte banden mellan Sverige och Tyskland.