Kronprinsen blir Uppsala Universitets Kansler den 9 April 1764 - RR

Kronprins Gustav, sedermera Gustav III – Uppsala universitets kansler den 9 april 1764 – Mycket sällsynt, RR
En stor och konstnärligt tilltalande silvermedalj till minne av kronprins Gustavs tillträde som Uppsala universitets kansler 1764. Medaljen förenar ett praktfullt ungdomsporträtt av den blivande Gustav III med en detaljrik framställning av Gustavianum, universitetets dåvarande huvudbyggnad. Ett vackert, tekniskt ocirkulerat exemplar med mindre hanteringsmärken och lätt kabinettslitage på de högsta partierna. Åtsidan rengjord. Porträttets kraftiga relief och frånsidans omsorgsfullt graverade arkitektur framträder tydligt mot silverfältens tilltalande toning. Silver. Vikt 75,85 g. Diameter 52,39 mm. Kvalitet cirka 01. Mycket sällsynt, RR. Åtsidan graverad av Gustaf Ljungberger, signerad G. L. Referenser: SKM 8a, Sveriges kungliga medaljer av Roberto Delzanno (2024); Hildebrand, 6a. Proveniens: Henrik Schücks medaljsamling (1855–1947).

Åtsida
Kronprins Gustavs högervända bröstbild med håret lagt i lockar över örat och sammanbundet med en rosett i nacken. De längre hårpartierna faller ned bakom axeln. Han bär tidens representativa dräkt med hög halsbeklädnad, dekorerade kanter och Serafimerordens breda band över bröstet. Porträttet är utfört i hög relief. Ansiktets ungdomliga drag kontrasterar mot dräktens ceremoniella prakt, medan hårlockar, band och tygveck ger framställningen liv och djup. Omskriften lyder GUSTAVUS PRINCEPS HAER· REGNI SVEC· (Gustav, Sveriges rikes arvprins). Förkortningarna utvecklas till princeps haereditarius regni Sueciae. Under bröstbilden står gravörens initialer G·L·, Gustaf Ljungberger. Släta, koncentriska kantlinjer omger motivet. Titeln framhäver hans ställning som tronföljare. Medaljen visar honom ännu inte som regerande kung, utan som en ung furste som anförtrotts ett betydelsefullt akademiskt ämbete.

Frånsida
Gustavianum i Uppsala återges nästan rakt framifrån. Den långsträckta fasaden har regelbundet placerade fönster, våningsavskiljande listverk och en markerad mittaxel med portal och ett litet triangulärt krön. Framför byggnaden breder en stenlagd yta ut sig, där foglinjerna skapar perspektiv och rumslighet. Över takets mitt reser sig byggnadens karakteristiska anatomiska teater: en fönsterförsedd överbyggnad med välvd kupol och ett klot på toppen. Takytor, små takkupor och takfotens dekor är noggrant återgivna. Omskriften lyder TUA SIM TUA DICAR OPORTET (Det är tillbörligt att jag är din och kallas din). I avskärningen står på tre rader CANCELLARIO SUO SERENIS· / ACADEMIA UPSAL· / A·MDCCLXIV· (Uppsala universitet åt sin högborne kansler, år 1764). Förkortningen SERENIS· står för serenissimo, en högtidlig titel för en furstlig person. ACADEMIA UPSAL· betecknar Uppsala universitet och A·MDCCLXIV· året 1764. De båda inskrifterna har olika funktion. I devisen uttrycker universitetet sin tillhörighet och trohet till kronprinsen; i avskärningen tillägnar det honom medaljen som sin kansler.

Universitetets byggnad som symbol
Gustavianum fungerar här som en bild av universitetet som helhet. Fasaden representerar den akademiska institutionens beständighet, medan den anatomiska teatern anknyter till dess undervisning och vetenskapliga verksamhet. Teatern uppfördes 1662–1663 under Olof Rudbeck den äldres ledning för anatomiska dissektioner inför åskådare. Dess fönster släppte in det dagsljus som behövdes för undervisningen. Klotet över kupolen utformades som ett solur. Medaljens mest framträdande arkitekturdetalj förenar därför medicinsk kunskap med observation och tidsmätning. Devisen har en litterär parallell i Ovidius Heroides, där Penelope försäkrar den frånvarande Odysseus om sin trohet med en närliggande formulering. På medaljen överförs detta språk för personlig tillhörighet till förhållandet mellan universitet och kansler. Universitetet kan därmed läsas som en talande personifikation, trots att ingen mänsklig allegorisk gestalt avbildas. Byggnaden och orden förstärker varandra: Gustavianum visar vem som talar, och devisen uttrycker institutionens förväntan på en varaktig förbindelse med sin nye beskyddare.

En artonårig tronföljare blir kansler
Sedan greve Anders Johan von Höpken lämnat kanslersämbetet valdes kronprins Gustav den 4 april 1764 till hans efterträdare. Han mottog uppdraget den 9 april och behöll det till tronbestigningen 1771. Kanslerslängden placerar därmed hans ämbetstid mellan Höpkens och Carl Rudenschölds.

Gustav var då arton år gammal. Ämbetet gav den unge tronföljaren en formell förbindelse med ett av rikets främsta lärdomscentrum. Kanslern var universitetets överordnade företrädare och beskyddare, medan rektor och konsistorium svarade för den löpande akademiska verksamheten. En furstlig kansler kunde ge universitetets angelägenheter särskild tyngd i kontakterna med kronan.

År 1764 befann sig Sverige fortfarande i frihetstiden, med en politisk ordning där riksdagen och rådet hade stort inflytande. Kronprinsens akademiska roll hör alltså till tiden före hans egen kungamakt och statsvälvningen 1772. Medaljens högtidliga tilltal visar samtidigt hur betydelsefull monarkins prestige förblev för universitetet.

Uppsala var vid denna tid en miljö präglad av naturvetenskaplig forskning och internationella kontakter. Carl von Linné var ännu verksam, och Gustavianums anatomiska teater påminde om Rudbecks äldre insatser. Medaljen sammanför dessa akademiska traditioner med den unge furstens framtida ställning.

När Gustav blev kung 1771 upphörde hans kanslerskap, men förbindelsen med universitetet fortsatte. Medaljen bevarar det tidigare ögonblicket: en artonårig tronföljare träder in som akademiens kansler, och universitetet svarar med ett porträtt, en byggnadsbild och en försäkran om trohet.

x