Kronprinsen Karl Augusts död på Qvidinge hed i skåne den 28 maj 1810 av Carl Enhörning - RR - Ett tragiskt slaganfall och en grusad framtid

Karl August (1810) – Kronprinsens död på Kvidinge hed 1810
En mycket sällsynt tennmedalj utgiven med anledning av tronföljarens hastiga död, endast fyra månader efter att han adopterats av Karl XIII och blivit vald till svensk tronföljare. Det utbjudna exemplaret är det enda vi har noterat i tenn utöver det exemplar ur Ehrensvärds samling som såldes 1910 (vilket mycket väl kan vara samma identitet, då äldre auktionskataloger ofta saknade bilder). Tenn, 46,89 g, 57,84 mm. Kvalitet 1+/01. Graverad av Carl Enhörning. Referenser: SKM 3d (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 2. Extremt sällsynt (RR).

Åtsida
Motivet utgörs av kronprins Karl Augusts högervända bröstbild. Han bär en ståndkragsförsedd militäruniform med broderier, överlagrad av en draperad mantel som hålls samman av ett spänne över bröstet. I omskriften längs kanten löper texten: "CAROLUS AUGUSTUS REGN • SV • PRINC • HEREDIT •" (Karl August, arvfurste till Sveriges rike). I avskärningen nedtill återfinns gravörens signatur: "C. ENHÖRNING".

Frånsida
Motivet domineras av en ståtlig gravurna placerad på ett postament. Urnan är dekorerad med en blomstergirland och kröns av en kudde varpå en kunglig krona vilar. Vid postamentets sidor ligger korslagda fasces (spökknippen) och nedåtvända facklor med bolmande rök, klassiska antika symboler för sörjande makt och utslocknat liv. I omskriften ovanför läses: "VIRTUS QUAM BREVIS ILLA FUIT •", vilket fritt översatt betyder "Hur kortvarig var inte den dygden". I avskärningen nedtill står en inskription på tre rader: "IN MEMORIAM DEFUNCTI / ORDO • REGNI / MDCCCX" (Till minne av den avlidne, Rikets ständer 1810).

Ett tragiskt slaganfall och en grusad framtid
Efter statskuppen mot Gustav IV Adolf 1809 var Sverige ett rike i kris. Den barnlöse och åldrande Karl XIII hade placerats på tronen, men nationen befann sig i desperat behov av en duglig tronföljare för att trygga framtiden och bevara freden med grannländerna. Valet föll på den populäre danske prinsen Kristian August av Augustenborg, som adopterades av det svenska kungaparet och antog namnet Karl August. Han anlände till Sverige i början av 1810 och blev snabbt omtyckt för sin folklighet och opretentiösa livsstil, vilket väckte stora förhoppningar hos det svenska folket.

Dessa förhoppningar skulle dock krossas på det mest brutala och oväntade sätt. Den 9 maj 1810 påbörjade kronprinsen en resa söderut för att inspektera trupper, och färden gick via Linköping, Eksjö och Karlskrona ner till Helsingborg. Redan i början av resan hade han klagat på illamående, men han fortsatte sitt program. Vid Ramlösa brunn sammanträffade han den 25 maj med sin bror, hertig Fredrik Christian.

Den 28 maj, samma dag som han hade tagit ett sista avsked av sin bror, begav sig kronprinsen ut för att övervara de husarregementen som exercerade på Kvidinge hed i Skåne. Under en häftig ritt förlorade kronprinsen plötsligt kontrollen och föll handlöst från sin häst. Ett massivt slaganfall hade drabbat honom. Han bars genast in i den närliggande Kvidinge prostgård, men hans liv stod inte att rädda; han avled kort därefter, blott 41 år gammal.

Den plötsliga döden blev en riksolycka. Liket obducerades redan den 30 maj för att utesluta rykten om giftmord – rykten som ändå kom att få fäste i huvudstaden och som några veckor senare skulle leda till det brutala Fersenska mordet. Den 12 juni fördes kronprinsens stoft från Kvidinge och anlände den 20 juni till Stockholm, där det lades på lit de parade i Riddarsalen på Kungliga slottet för offentlig förevisning. Jordfästningen, en tung och sorglig tillställning, förrättades därefter av ärkebiskop J. A. Lindblom i Riddarholmskyrkan den 13 juli 1810. Denna ståtliga tennmedalj beställdes av Rikets ständer för att föreviga sorgen över den furste vars tid i Sverige blev så smärtsamt kort, en händelse som ironiskt nog kom att kratta manegen för valet av den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte.

x