Kronprinsparet Gustav och Victoria av Badens giftermål 1881 av E. H. Ekvall - En härligt lystrig tennmedalj med frostaktig relief - En dynastisk fullträff
Kronprinsparet Gustav och Victoria av Badens giftermål 1881 av E. H. Ekvall
En härligt lystrig tennmedalj med frostaktig relief. 34.39g, 45mm, slät rand. Kvalitet 1+/01, hack på kronprinsessans hals. Referens: Numismatiska meddelanden XIII (Bror Edvard Hyckert, 1890), sid 201:5.
Åtsida
Kronprinsessan Victorias och kronprins Gustavs (V) bröstbilder, vända mot varandra i profil. Runt respektive porträtt löper omskrifterna "VICTORIA PRINSESSA AF BADEN." och "GUSTAF KRONPRINS AF SVERIGE O. NORGE.". Porträtten inramas av en mångbuktad ram. Överst i kompositionen, mellan de båda profilerna, lyser en strålande femuddig stjärna. Nedtill, under porträtten, vilar två små sköldar förenade under en gemensam kronprinskrona; den vänstra skölden bär initialen "V" och den högra "G". Utanför ramen längs den nedre kanten ligger en blommande stängel och en lagerkvist med korslagda ändar. Alldeles i nederkanten, under sköldarna, återfinns gravörens signatur "E. H. EKVALL".
Frånsida
Centralt i det släta fältet står en rak inskrift över tre rader: "Den / 20 September / 1881". Inskriften omsluts av en elegant, öppen krans bestående av en rikt blommande stängel till vänster och en stram lagerkvist till höger. Kransens båda grenar är i nederkanten sammanbundna med en slagen rosett.
En dynastisk fullträff
När kronprins Gustav och prinsessan Victoria av Baden vigdes hösten 1881 var det en händelse av exceptionell dynastisk och inrikespolitisk betydelse för det svenska kungahuset. Även om ätten Bernadotte hade besuttit den svenska tronen alltsedan 1818, fanns det fortfarande ett påtagligt behov av att stärka dynastins historiska legitimitet och förankra den djupare i det svenska folkmedvetandet. Lösningen stavades Victoria av Baden. Hon var nämligen barnbarnsbarn till den avsatte svenske kungen Gustav IV Adolf. Genom detta äktenskap förenades därmed den relativt nya Bernadotteska ätten med det gamla Holstein-Gottorpska huset, och i förlängningen med Vasaätten. Det hette i samtiden att "Vasaättens blod återvände till Sveriges tron", ett budskap som mottogs med enorm rojalistisk entusiasm runtom i landet.
Bröllopet i Karlsruhe
Själva vigselceremonin, vars exakta datum stolt proklameras på medaljens frånsida, ägde rum den 20 september 1881. Bröllopet stod i slottskyrkan i Karlsruhe, som var brudens hemstad i storhertigdömet Baden. Efter festligheterna på kontinenten och en efterföljande bröllopsresa reste det nygifta kronprinsparet till Sverige, där de mottogs av storslagna hyllningar, äreportar och jublande folkmassor. Den tjugoettåriga Victoria förde med sig en fläkt av den strama, tyska hovkulturen till Stockholm och klev in i en roll som Sveriges framtida drottning med stor pliktkänsla.
Ett minne i tenn
Denna lystriga medalj, modellerad av gravören E. H. Ekvall, fångar på ett ypperligt sätt den hoppfulla stämning som rådde vid alliansens ingående. Åtsidans komposition är mättad med en romantisk och statsmässig symbolik. De båda sköldarna med initialerna "V" och "G", vilka vilar tätt intill varandra under en gemensam kronprinskrona, manifesterar den oupplösliga politiska och äktenskapliga unionen. Ovanför dem lyser den strålande stjärnan – en klassisk symbol för gudomlig ledning och förhoppningen om en ljus framtid för den svenska nationen under sitt blivande regentpar.
Att låta prägla minnesmedaljer i enklare metaller vid stora kungliga händelser var en viktig del av 1800-talets masskommunikation. Tennmedaljerna, precis som detta frostaktiga och välbevarade exemplar, var ofta avsedda att spridas brett bland allmänheten för att manifestera den nationella glädjen i de svenska hemmen. Medaljen står idag som ett greppbart tidsdokument över dagen då den svenska tronen knöt sina historiska blodsband samman igen.
En härligt lystrig tennmedalj med frostaktig relief. 34.39g, 45mm, slät rand. Kvalitet 1+/01, hack på kronprinsessans hals. Referens: Numismatiska meddelanden XIII (Bror Edvard Hyckert, 1890), sid 201:5.
Åtsida
Kronprinsessan Victorias och kronprins Gustavs (V) bröstbilder, vända mot varandra i profil. Runt respektive porträtt löper omskrifterna "VICTORIA PRINSESSA AF BADEN." och "GUSTAF KRONPRINS AF SVERIGE O. NORGE.". Porträtten inramas av en mångbuktad ram. Överst i kompositionen, mellan de båda profilerna, lyser en strålande femuddig stjärna. Nedtill, under porträtten, vilar två små sköldar förenade under en gemensam kronprinskrona; den vänstra skölden bär initialen "V" och den högra "G". Utanför ramen längs den nedre kanten ligger en blommande stängel och en lagerkvist med korslagda ändar. Alldeles i nederkanten, under sköldarna, återfinns gravörens signatur "E. H. EKVALL".
Frånsida
Centralt i det släta fältet står en rak inskrift över tre rader: "Den / 20 September / 1881". Inskriften omsluts av en elegant, öppen krans bestående av en rikt blommande stängel till vänster och en stram lagerkvist till höger. Kransens båda grenar är i nederkanten sammanbundna med en slagen rosett.
En dynastisk fullträff
När kronprins Gustav och prinsessan Victoria av Baden vigdes hösten 1881 var det en händelse av exceptionell dynastisk och inrikespolitisk betydelse för det svenska kungahuset. Även om ätten Bernadotte hade besuttit den svenska tronen alltsedan 1818, fanns det fortfarande ett påtagligt behov av att stärka dynastins historiska legitimitet och förankra den djupare i det svenska folkmedvetandet. Lösningen stavades Victoria av Baden. Hon var nämligen barnbarnsbarn till den avsatte svenske kungen Gustav IV Adolf. Genom detta äktenskap förenades därmed den relativt nya Bernadotteska ätten med det gamla Holstein-Gottorpska huset, och i förlängningen med Vasaätten. Det hette i samtiden att "Vasaättens blod återvände till Sveriges tron", ett budskap som mottogs med enorm rojalistisk entusiasm runtom i landet.
Bröllopet i Karlsruhe
Själva vigselceremonin, vars exakta datum stolt proklameras på medaljens frånsida, ägde rum den 20 september 1881. Bröllopet stod i slottskyrkan i Karlsruhe, som var brudens hemstad i storhertigdömet Baden. Efter festligheterna på kontinenten och en efterföljande bröllopsresa reste det nygifta kronprinsparet till Sverige, där de mottogs av storslagna hyllningar, äreportar och jublande folkmassor. Den tjugoettåriga Victoria förde med sig en fläkt av den strama, tyska hovkulturen till Stockholm och klev in i en roll som Sveriges framtida drottning med stor pliktkänsla.
Ett minne i tenn
Denna lystriga medalj, modellerad av gravören E. H. Ekvall, fångar på ett ypperligt sätt den hoppfulla stämning som rådde vid alliansens ingående. Åtsidans komposition är mättad med en romantisk och statsmässig symbolik. De båda sköldarna med initialerna "V" och "G", vilka vilar tätt intill varandra under en gemensam kronprinskrona, manifesterar den oupplösliga politiska och äktenskapliga unionen. Ovanför dem lyser den strålande stjärnan – en klassisk symbol för gudomlig ledning och förhoppningen om en ljus framtid för den svenska nationen under sitt blivande regentpar.
Att låta prägla minnesmedaljer i enklare metaller vid stora kungliga händelser var en viktig del av 1800-talets masskommunikation. Tennmedaljerna, precis som detta frostaktiga och välbevarade exemplar, var ofta avsedda att spridas brett bland allmänheten för att manifestera den nationella glädjen i de svenska hemmen. Medaljen står idag som ett greppbart tidsdokument över dagen då den svenska tronen knöt sina historiska blodsband samman igen.