Kungamötet i Malmö 18-19 december 1914 av Erik Lindberg 1915 - Ett enat Norden i krigets skugga
Kungamötet i Malmö 18-19 december 1914 av Erik Lindberg 1915
En historiskt mycket betydelsefull medalj. Silver, 46.55g, 45mm, slät rand. Kvalitet 1+/01, obetydligt skrap på randen kl 14. Referens: Ulla Ehrensvärd 139. I samband med mötet erhöll de tre konungarna ett exemplar vardera av medaljen i guld.
Åtsida
Motivet utgörs av tre cirkulära medaljonger inramade av blomstergirlander. Medaljongerna visar vänstervända profilporträtt av de tre nordiska monarkerna: Gustaf V av Sverige (överst), Kristian X av Danmark (nere till vänster) och Håkon VII av Norge (nere till höger). Längst ned i fältet vilar de tre nationernas respektive vapensköldar. Längs den övre kanten löper omskriften "SAMFÄLDA RÅDSLAG - RIKENA STYRKA". Till höger syns gravörens initialer "E L".
Frånsida
En detaljerad arkitektonisk avbildning av länsresidenset i staden. Nedanför byggnaden är Malmö stads vapensköld (ett krönt griphuvud) placerad, omgiven av dekorativ ornering. Kring vapnet och byggnaden står inskriften fördelad över flera rader: "MINNE AF / KUNGA- / MÖTET I / MALMÖ / 18-19 DEC • / 19 14". Längst ned återfinns återigen initialerna "E L".
Ett enat Norden i krigets skugga
När första världskriget bröt ut sommaren 1914 förändrades Europas säkerhetspolitiska landskap i grunden. För att hålla Skandinavien utanför den förödande konflikten och säkra ländernas inbördes handel, samlades de tre nordiska kungarna tillsammans med sina utrikesministrar till ett toppmöte på länsresidenset i Malmö i december samma år. Sammankomsten var oerhört laddad med symbolik, inte minst med tanke på att den svensk-norska unionen hade upplösts under dramatiska former mindre än ett årtionde tidigare. Mötet blev en stor diplomatisk framgång och resulterade i en fast, gemensam bekräftelse av ländernas enighet kring neutralitetslinjen.
Den konstnärliga konflikten
För att hugfästa minnet av denna avgörande händelse fick myntgravören Erik Lindberg i januari 1915 en beställning från en kommitté representerad av dr Edw. Lindahl. Beställaren bifogade fotografier på kungarna, residensbyggnaden och stadsvapnet, och dikterade ett mycket strikt och bokstavligt program för medaljens utformning.
Lindberg, som var en mästare på allegoriska framställningar, fann direktiven torra och oinspirerande. För att försöka rädda den konstnärliga verkshöjden skickade han in alternativa, mer uttrycksfulla skisser. Ett förslag visade tre svärd och palmkvistar, ett annat tre rustade kämpar på vakt vid ett murkrön med devisen "Endrägt, styrka, fred". Hans förhoppning var att dessa motiv skulle inge "något mera af den känsla af samhörighet och hopp om trygghet, som väl redan nu kan betecknas som mötets följd".
En missad möjlighet till stor konst
Kommittén i Malmö avvisade dock blankt gravörens symboliska visioner och krävde att den ursprungliga idén med byggnaden skulle genomföras. I ett svarsbrev i februari 1915 vädrade Lindberg sin besvikelse över beslutet: "Det gick som jag trodde: de valde naturligtvis det förslag, hvaraf minst kan göras. Och därmed är den möjligheten att få göra en liten smula konst borta."
Trots att han ansåg residensbyggnaden vara "föga tacksamt ur formsynpunkt" utförde Lindberg arbetet med sin sedvanliga tekniska briljans under vårvintermånaderna. Resultatet blev ett numismatiskt fulländat, om än konstnärligt återhållsamt, monument över ett av de viktigaste diplomatiska mötena i modern nordisk historia.
En historiskt mycket betydelsefull medalj. Silver, 46.55g, 45mm, slät rand. Kvalitet 1+/01, obetydligt skrap på randen kl 14. Referens: Ulla Ehrensvärd 139. I samband med mötet erhöll de tre konungarna ett exemplar vardera av medaljen i guld.
Åtsida
Motivet utgörs av tre cirkulära medaljonger inramade av blomstergirlander. Medaljongerna visar vänstervända profilporträtt av de tre nordiska monarkerna: Gustaf V av Sverige (överst), Kristian X av Danmark (nere till vänster) och Håkon VII av Norge (nere till höger). Längst ned i fältet vilar de tre nationernas respektive vapensköldar. Längs den övre kanten löper omskriften "SAMFÄLDA RÅDSLAG - RIKENA STYRKA". Till höger syns gravörens initialer "E L".
Frånsida
En detaljerad arkitektonisk avbildning av länsresidenset i staden. Nedanför byggnaden är Malmö stads vapensköld (ett krönt griphuvud) placerad, omgiven av dekorativ ornering. Kring vapnet och byggnaden står inskriften fördelad över flera rader: "MINNE AF / KUNGA- / MÖTET I / MALMÖ / 18-19 DEC • / 19 14". Längst ned återfinns återigen initialerna "E L".
Ett enat Norden i krigets skugga
När första världskriget bröt ut sommaren 1914 förändrades Europas säkerhetspolitiska landskap i grunden. För att hålla Skandinavien utanför den förödande konflikten och säkra ländernas inbördes handel, samlades de tre nordiska kungarna tillsammans med sina utrikesministrar till ett toppmöte på länsresidenset i Malmö i december samma år. Sammankomsten var oerhört laddad med symbolik, inte minst med tanke på att den svensk-norska unionen hade upplösts under dramatiska former mindre än ett årtionde tidigare. Mötet blev en stor diplomatisk framgång och resulterade i en fast, gemensam bekräftelse av ländernas enighet kring neutralitetslinjen.
Den konstnärliga konflikten
För att hugfästa minnet av denna avgörande händelse fick myntgravören Erik Lindberg i januari 1915 en beställning från en kommitté representerad av dr Edw. Lindahl. Beställaren bifogade fotografier på kungarna, residensbyggnaden och stadsvapnet, och dikterade ett mycket strikt och bokstavligt program för medaljens utformning.
Lindberg, som var en mästare på allegoriska framställningar, fann direktiven torra och oinspirerande. För att försöka rädda den konstnärliga verkshöjden skickade han in alternativa, mer uttrycksfulla skisser. Ett förslag visade tre svärd och palmkvistar, ett annat tre rustade kämpar på vakt vid ett murkrön med devisen "Endrägt, styrka, fred". Hans förhoppning var att dessa motiv skulle inge "något mera af den känsla af samhörighet och hopp om trygghet, som väl redan nu kan betecknas som mötets följd".
En missad möjlighet till stor konst
Kommittén i Malmö avvisade dock blankt gravörens symboliska visioner och krävde att den ursprungliga idén med byggnaden skulle genomföras. I ett svarsbrev i februari 1915 vädrade Lindberg sin besvikelse över beslutet: "Det gick som jag trodde: de valde naturligtvis det förslag, hvaraf minst kan göras. Och därmed är den möjligheten att få göra en liten smula konst borta."
Trots att han ansåg residensbyggnaden vara "föga tacksamt ur formsynpunkt" utförde Lindberg arbetet med sin sedvanliga tekniska briljans under vårvintermånaderna. Resultatet blev ett numismatiskt fulländat, om än konstnärligt återhållsamt, monument över ett av de viktigaste diplomatiska mötena i modern nordisk historia.