Gustav V - Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala (Jeton) av Erik Lindberg
Gustav V - Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala av Erik Lindberg
Jeton i silver, 15.70g, 31mm. Kvalitet 1+/01. Detta exemplar med randprägling: "MJV SILVER 1960". Referenser: Ulla Ehrensvärd 356. Enligt samfundets beslut från 1936 delades en sådan jetong ut till varje närvarande medlem vid sammanträdena, medan föredragshållaren tilldelades fem stycken.
Åtsida
Motivet utgörs av den bild som återfinns i samfundets sigill: en upprättstående, fyllig sädeskärve. Kärven inramas av en vacker, cirkulär och blomsterdekorerad lagerkrans. På ömse sidor om kärvens nederdel står årtalet för samfundets grundande med romerska siffror: "MDCCC" till vänster och "LXXXIX" till höger (1889). I omskriften längs medaljens ytterkant löper den latinska texten: "SOCIETAS· LITTERARUM· HUMANIORUM· REGIA· UPSALIENSIS". Detta översätts till: Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala.
Frånsida
Ett dramatiskt och allegoriskt motiv där en strålande sol majestätiskt bryter igenom och tränger undan tunga molnmassor. I omskriften i den övre halvan står det latinska mottot: "DISPERGIT NUBILA PHOEBUS", vilket bokstavligen betyder "Phoebus [solen/solguden] skingrar molnen". I den nedre halvan vilar en rektangulär texttavla med namnen på de tre vetenskapliga discipliner som samfundet är satt att främja: "PHILOSOPHIA / HISTORIA / PHILOLOGIA". Längst ned, i avskärningen under tavlan, återfinns gravören Erik Lindbergs sammanslingrade monogram "E·L".
"Garveriets" vetenskapliga arv
Att Uppsala universitet hyser ett kungligt samfund dedikerat till de humanistiska vetenskaperna är i hög grad en enskild, historiskt intresserad mans förtjänst. Jacob Westin var en framgångsrik garverifabrikör i Stockholm, men hans sanna passion låg i böckernas och historiens värld. I ett testamente daterat 1878 donerade han 50 000 kronor för att bilda ett vetenskapligt samfund i Uppsala, vars uttryckliga syfte skulle vara att "egna sin verksamhet åt befordrandet af de Filosofiska, Filologiska och Historiska vetenskaperna". Samtidigt överlät han sina enorma samlingar av böcker och handskrifter till Uppsala universitetsbibliotek.
Donationen blev startskottet för grundandet år 1889. Med en humoristisk och kärvänlig (om än lite vanvördig) blinkning till donatorns profession, kom det förnäma sällskapet internt att ibland kallas för "Garveriet". Än idag hedras fabrikörens minne genom det Westinska priset, som samfundet årligen delar ut för att belöna särskilt förtjänstfulla doktorsavhandlingar.
Solen som skingrar okunnighetens moln
När Erik Lindberg fick i uppdrag att formge samfundets jeton skapade han en djupt meningsfull allegori över den akademiska bildningens kraft. Åtsidans sädeskärve representerar frukten av det mödosamma, intellektuella odlandet – en skörd av kunskap.
Det är dock på frånsidan som det humanistiska idealet formuleras i sin fulla kraft. De tunga, kompakta molnen symboliserar okunnighet, fördomar och det förflutnas mörker. Genom dessa tränger solens strålar, Phoebus, som en sinnebild för upplysningen, förnuftet och sanningen. Budskapet är tydligt: det är genom studiet av filosofi, historia och filologi som mänskligheten kan skingra historiens dunkla moln och nå klarhet. Jetongen, som genom årtiondena delades ut som en närvaromarkör till samfundets ledamöter, fungerade därmed som en ständig, taktil påminnelse om deras gemensamma akademiska kall.
Jeton i silver, 15.70g, 31mm. Kvalitet 1+/01. Detta exemplar med randprägling: "MJV SILVER 1960". Referenser: Ulla Ehrensvärd 356. Enligt samfundets beslut från 1936 delades en sådan jetong ut till varje närvarande medlem vid sammanträdena, medan föredragshållaren tilldelades fem stycken.
Åtsida
Motivet utgörs av den bild som återfinns i samfundets sigill: en upprättstående, fyllig sädeskärve. Kärven inramas av en vacker, cirkulär och blomsterdekorerad lagerkrans. På ömse sidor om kärvens nederdel står årtalet för samfundets grundande med romerska siffror: "MDCCC" till vänster och "LXXXIX" till höger (1889). I omskriften längs medaljens ytterkant löper den latinska texten: "SOCIETAS· LITTERARUM· HUMANIORUM· REGIA· UPSALIENSIS". Detta översätts till: Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala.
Frånsida
Ett dramatiskt och allegoriskt motiv där en strålande sol majestätiskt bryter igenom och tränger undan tunga molnmassor. I omskriften i den övre halvan står det latinska mottot: "DISPERGIT NUBILA PHOEBUS", vilket bokstavligen betyder "Phoebus [solen/solguden] skingrar molnen". I den nedre halvan vilar en rektangulär texttavla med namnen på de tre vetenskapliga discipliner som samfundet är satt att främja: "PHILOSOPHIA / HISTORIA / PHILOLOGIA". Längst ned, i avskärningen under tavlan, återfinns gravören Erik Lindbergs sammanslingrade monogram "E·L".
"Garveriets" vetenskapliga arv
Att Uppsala universitet hyser ett kungligt samfund dedikerat till de humanistiska vetenskaperna är i hög grad en enskild, historiskt intresserad mans förtjänst. Jacob Westin var en framgångsrik garverifabrikör i Stockholm, men hans sanna passion låg i böckernas och historiens värld. I ett testamente daterat 1878 donerade han 50 000 kronor för att bilda ett vetenskapligt samfund i Uppsala, vars uttryckliga syfte skulle vara att "egna sin verksamhet åt befordrandet af de Filosofiska, Filologiska och Historiska vetenskaperna". Samtidigt överlät han sina enorma samlingar av böcker och handskrifter till Uppsala universitetsbibliotek.
Donationen blev startskottet för grundandet år 1889. Med en humoristisk och kärvänlig (om än lite vanvördig) blinkning till donatorns profession, kom det förnäma sällskapet internt att ibland kallas för "Garveriet". Än idag hedras fabrikörens minne genom det Westinska priset, som samfundet årligen delar ut för att belöna särskilt förtjänstfulla doktorsavhandlingar.
Solen som skingrar okunnighetens moln
När Erik Lindberg fick i uppdrag att formge samfundets jeton skapade han en djupt meningsfull allegori över den akademiska bildningens kraft. Åtsidans sädeskärve representerar frukten av det mödosamma, intellektuella odlandet – en skörd av kunskap.
Det är dock på frånsidan som det humanistiska idealet formuleras i sin fulla kraft. De tunga, kompakta molnen symboliserar okunnighet, fördomar och det förflutnas mörker. Genom dessa tränger solens strålar, Phoebus, som en sinnebild för upplysningen, förnuftet och sanningen. Budskapet är tydligt: det är genom studiet av filosofi, historia och filologi som mänskligheten kan skingra historiens dunkla moln och nå klarhet. Jetongen, som genom årtiondena delades ut som en närvaromarkör till samfundets ledamöter, fungerade därmed som en ständig, taktil påminnelse om deras gemensamma akademiska kall.