Kungliga krigsakademien på Carlberg - Belöningsmedalj utdelad till Carl Gustaf Wrangel 1833 för framsteg i vetenskaperna - Mycket sällsynt

Kungliga krigsakademien på Carlberg - Belöningsmedalj utdelad till Carl Gustaf Wrangel 1833 för framsteg i vetenskaperna
Silver, kvalitet 1+, 13.05g, 31mm. SKM-, Hildebrand-, Mycket sällsynt

Åtsida
Text på fyra rader inom en lagerkrans: "FÖR FRAMSTEG I WETENSKAPERNE"

Frånsida
Text, delvis präglad, men med mottagarens namn, klass och årtal ingraverad: "Cadetten C.G. Wrangel i 4e Landtklassen vid Kgl Krigsakademien 1833".

Medaljen tilldelades Carl Gustaf Wrangel (1814–1907), som endast femton år gammal, år 1829, antogs som kadett vid Krigsakademien på Karlberg. Efter examen 1835 utnämndes han till underlöjtnant vid kronprinsens husarregemente i Malmö, och år 1838 tjänstgjorde han som attaché vid den svenska beskickningen i Wien. År 1848, vid trettiofyra års ålder, avslutade Wrangel sin militära bana med löjtnants grad och övergick till civila uppdrag. Han gjorde därefter karriär inom flera skånska institutioner, bland annat Skånska hypoteksföreningen, Skånska livränteanstalten och Eslövs sparbank. Hans sätesgård var Kristinebergs herrgård i Borlunda socken, Frosta härad, utanför Eslöv.

Kungliga Krigsakademien på Karlberg
Redan 1748 tog tronföljaren, den blivande kung Adolf Fredrik, initiativ till en kadettskola i Stockholm för unga adelsmän. Skolans syfte var att utbilda framtida sjöofficerare. Under Adolf Fredriks egen tillsyn undervisades fyrtio adliga ynglingar, och verksamheten bekostades av honom själv. Skolan inrymdes i ett hus vid Munkbron (det senare Petersénska huset), som 1753 inköptes av kungen.

En speciell minnesmedalj utgavs med anledning av inrättandet av skolan 1748 (SKM 20 / Hildebrand 15), men några särskilda belöningsmedaljer till kadetterna utdelades då inte. Vid riksdagen 1756 beslutade ständerna att flytta kadettskolan till Karlskrona, där den ordnades efter en mer omfattande plan och med tydligare marin inriktning.

Gustav III önskade senare upprätta en större kadettakademi i Stockholmsområdet, men hans plan fullbordades först efter hans död. Under förmyndarregeringen för Gustav IV Adolf, ledd av hertig Carl (Gustav III:s yngre bror), 1792, drogs den i Karlskrona upprättade kadettkåren in och en ny skola inrättades: Kungliga Krigsakademien. Akademien förlades till Karlbergs slott utanför Stockholm – en plats som därefter kom att bli centrum för svensk officersutbildning. För att stimulera kadetternas utbildning, tävlingslystnad, prestationer och uppmuntra goda studieresultat började man 1792 dela ut belöningsmedaljer i silver.

Karlbergs slott, tidigare ett kungligt sommarnöje, byggdes snabbt om för ändamålet. Under den fortsatta förmyndarregeringen ansågs en utvidgning nödvändig. Arbeten på slottets förlängda flyglar påbörjades året därpå och stod färdiga tre år senare efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell.

Den första medaljtypen utdelades mellan 1793–1804 och bar på åtsidan texten: ”FÖR FRAMSTEG I VETENSKAPERNA” inom en lagerkrans, medan frånsidan var helt slät med plats för gravering av kadettens namn, prestation och årtal för utdelandet. År 1804 ersattes 1792 års modell med en ny, där åtsidan inom lagerkransen bar texten ”BELÖNING OCH UPPMUNTRAN”, men där även frånsidan hade fått ett nytt utseende. Den del av texten som tidigare normalt graverades var nu färdigpräglad i medaljen med texten överst ”CADETTEN”, därunder ett tomt fält med plats för gravering av kadettens namn och klass, och nederst ”VID KL. KRIGS ACAD.” Förändringen förenklade graveringen något, då man slapp upprepa samma text på alla medaljer och endast kadettens namn, årtal och prestation behövde graveras.

Båda dessa tidiga modeller präglades i så kallad lös ring, och 1804 års modell fortsatte att utdelas ända fram till Karl XIV Johans tid, då modellen ersattes av en ny – låt oss kalla den 1830 års modell. Denna 1830 års modell präglades nu i fast ring och fick därmed ett mer modernt utseende. Medaljen använde sig av 1792 års åtsida och 1804 års frånsida. Medaljens diameter minskade något, från tidigare cirka 33 mm till 31 mm.

När det gäller katalogiseringen av belöningsmedaljen under Karl XIV Johan saknas den helt både i min bok, Sveriges kungliga medaljer, och i föregångarens verk av Bror Emil Hildebrand. Den enda rimliga förklaringen är att Hildebrand saknade referensexemplar vid Kungliga Myntkabinettet vid tiden för katalogiseringen – och för min del gäller samma sak. Den här utbjudna medaljen av 1830 års modell saknar därför referensnummer i beskrivningslitteraturen.

Under sonen Oskar I:s regeringstid (1844–1859) finns dock medaljen återigen katalogiserad som SKM 66, även om den fortfarande saknas hos Hildebrand. Under Oskar I:s son, Karl XV (1859–1872) ändrades den officiella benämningen till ”Krigsskolan”, men traditionerna levde vidare. Kadetterna utbildades i militär disciplin, vetenskaper och språk, och skolan blev en av landets mest prestigefyllda institutioner.

Genom kungligt brev av den 14 oktober 1862 omorganiserades Krigsakademien – den lägre elementarundervisningen avskaffades, och skolan blev en tillämpningsskola för utbildning av officerare vid armén och flottan. Den nya medaljen, 1862 års belöningsmedalj, graverad av Lea Ahlborn, fick ett nytt utseende med åtsidans omskrift: ”KONGL. KRIGS AKADEMIEN” på en upphöjd kant, med centrum slätt och plats för gravering av mottagarens namn. På frånsidan stod texten ”FÖR / FLIT / OCH / SKICKLIGHET” på tre rader inom en lagerkrans.

Efter år 1875 upphörde utdelandet av dessa belöningspenningar. Medaljerna utgavs i snarlikt utförande, med endast mindre detaljvariationer, i två storlekar – 31 mm respektive 24 mm – och är katalogiserade i Sveriges kungliga medaljer under numren 69–74.