0

Karl XIII - Kungliga Lantbruksakademins stora prismedalj instiftad den 28 december 1811 av Lars Grandel (1814)

3 500 kr


Kungliga Lantbruksakademins stora prismedalj instiftad den 28 december 1811 av Lars Grandel (1814)
Silver, rengjord, mindre märken, kvalitet 1+, 50.53g, 51mm, SKM 43c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 36


Åtsida
Konungens högervända bild med långt utsläppt hår, , nedtill gravörens namn "L•GRANDEL". I omskriften: "CARL XIII SVERIGES GÖTHES OCH VENDES KONUNG"


Frånsida
Gudinnan Ceres stående med skära i handen och en plog i bakgrunden vilka är symboler för jordbruket och dess odling. Den romerska gudinnan Ceres var jordbrukets, skördens och fruktbarhetens gudinna och motsvarar den grekiska gudinnan Demeter. Ceres var särskilt förknippad med spannmålsodling och matproduktion. Överst texten: "KONGL•LANDTBRUKS-ACADEMIEN" i avskärningen: "STIFTAD D•28•DEC• / 1811"


 

Kungliga Lantbruksakademins stora prismedalj instiftades den 28 december 1811, en tid då Sverige genomgick betydande förändringar inom jordbruket. Under tidigt 1800-tal var cirka 85 procent av befolkningen sysselsatt inom jordbruket, vilket gjorde lantbruket till en central del av landets ekonomi och samhällsliv. Instiftandet av Lantbruksakademin, på initiativ av dåvarande kronprinsen Carl Johan (senare Karl XIV Johan), syftade till att främja utvecklingen av jordbruket genom att kombinera vetenskapliga rön med praktisk erfarenhet. Akademin fungerade inledningsvis som en central förvaltningsmyndighet med uppgift att stödja och sprida kunskap om förbättrade odlingsmetoder, nya grödor och effektivare jordbruksredskap.
 

Den stora prismedaljen, som instiftades samtidigt med akademin, delades ut för att belöna framstående insatser inom jordbruket. Genom att uppmärksamma och belöna innovationer och förbättringar inom lantbruket, bidrog medaljen till att stimulera utvecklingen av jordbrukssektorn i Sverige. Under denna period genomfördes även landreformer, såsom storskiftet, som syftade till att omfördela och effektivisera bruket av jordbruksmark. Dessa reformer, tillsammans med akademins arbete, lade grunden för en modernisering av det svenska jordbruket, vilket i sin tur bidrog till ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt.