Kungliga Myntet 100 år på Kungsholmen (1850–1950) - En vacker och pampig silvermedalj graverad av Léo Holmgren

2 950 kr

Kungliga Myntet 100 år på Kungsholmen (1850–1950)
En vacker och pampig silvermedalj graverad av Léo Holmgren. Silver, 112,63 g, 60 mm. Kvalitet 01/0. Randprägling med silverstämplar och årtalsstämpel: "MV 925 D10".
 

Åtsida
På medaljens åtsida avbildas fyra svenska monarker i form av välskulpterade bröstbilder i profil. Högst upp till vänster ses Oscar I och till höger den vid jubileet regerande Gustaf V. I den nedre halvan återfinns Karl XV till vänster och Oscar II till höger. I centrum av kompositionen reser sig en ståtlig lagerkvist som kröns av en kunglig krona. Årtalen "1850" och "1950" är placerade på var sin sida om kvistens stam, och under monarkernas porträtt står deras respektive namn. Alldeles under lagerkvisten återfinns gravören Léo Holmgrens monogram "LH".

Frånsida
Frånsidans motiv domineras i förgrunden av en stående naken kvinnogestalt som i sin vänstra hand håller en balansvåg och i sin högra en mätstock. Bakom henne avtecknar sig en massiv medaljpress. Vid pressens fot vilar tunga tillverkningsredskap i form av stampar, och intill dessa ligger staplade påsar, fyllda med nypräglade mynt eller medaljer. Det industriella sceneriet utspelar sig framför den klassiska entrén till myntverket, vars romanska båge bär detaljer av inskriptionen "KONGL. MYNTET". Längs medaljens övre kant löper den förklarande omskriften "KUNGLIGA MYNTET 100 ÅR PÅ KUNGSHOLMEN".
 

Ett sekel av svensk mynthistoria
År 1850 flyttade den svenska mynttillverkningen till nya och mer ändamålsenliga lokaler på Hantverkargatan 5 på Kungsholmen i Stockholm. Denna flytt markerade inledningen på en hundraårig epok under vilken Sveriges ekonomiska och industriella landskap kom att förändras i grunden. När denna massiva jubileumsmedalj präglades 1950 uppmärksammades detta jämna sekel, en period som spände över fyra Bernadotte-kungars regeringstider: Oscar I, Karl XV, Oscar II och Gustaf V. Dessa fyra monarker pryder gemensamt medaljens åtsida, förenade av lagerkvisten, som en tydlig symbol för kontinuitet och statens ständiga garanterande av det svenska myntväsendets stabilitet.

Kravet på absolut exakthet
Under de hundra åren på Kungsholmen genomgick mynt- och medaljtillverkningen en enorm teknisk utveckling. Man gick från äldre tiders mer hantverksmässiga metoder till en fullskalig industriell produktion driven av modern teknik. Frånsidans mäktiga friktionspress vittnar om just denna industriella kraft. Samtidigt påminner den centrala kvinnogestalten – utrustad med mätstock och våg – om att myntverkets absolut viktigaste uppgift förblev oförändrad genom alla tekniska skiften: den orubbliga exaktheten. Varje mynt och varje ädelmetall som lämnade den gamla tegelbyggnaden på Kungsholmen måste hålla exakt rätt vikt och legering, ett tidlöst krav på precision och rättvisa som Léo Holmgren mästerligt har fångat i detta numismatiska konstverk.