Karl XIII - Kungliga Vetenskapsakademiens mötesjeton (modell 1815) av Mauritz Frumerie - Att så frön för framtidens rön
Karl XIII - Kungliga Vetenskapsakademiens mötesjeton (modell 1815) av Mauritz Frumerie
Härligt lystrigt, välpräglat och hårt slaget exemplar. Silver, 11,95 g, 31 mm. Detta specifika exemplar är utdelat 1954, vilket framgår av randskriften (MJV SILVER 1954). Medaljen är präglad med omgjorda originalstampar av Mauritz Frumerie från 1815. Jetonen började präglas år 1815 för att utdelas till Akademiens ledamöter vid dess sammankomster som ett tecken på närvaro. Referenser: SKM 42 (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 35 (1874/1875).
Åtsida
Motivet visar en gammal man som med omsorg planterar ett ungt träd. Vid hans fötter på marken ligger ytterligare två unga plantor redo att sättas i jorden. Överst läses akademiens motto: "FÖR EFTERKOMMANDE". Bilden är en kraftfull allegori över vetenskapens natur – att genom flit och arbete lägga grunden för framtida generationers välstånd och kunskap.
Frånsida
I centrum återfinns Kungliga Vetenskapsakademiens sinnebild: den strålande nordstjärnan placerad mellan Sveriges tre kronor, allt under en kunglig krona. Runt motivet löper omskriften: "KONGL•WETENSKAPS ACADEMIEN". I avskärningen (exerguen) undertill läses årtalet för jetonens ursprungliga modell: "1815".
Vetenskapsakademien: Att så frön för framtidens rön
Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) stiftades den 2 juni 1739 efter utländska förebilder. Grundarna utgjordes av sex framstående vetenskapsmän och politiker, däribland Jonas Alströmer, Mårten Triewald och den världsberömde botanikern Carl Linnaeus (senare von Linné). Till skillnad från äldre lärda samfund var akademiens syfte från början starkt präglat av tidens merkantilistiska idéer – man ville gynna det som var praktiskt och ekonomiskt till nytta för riket. Som ett tecken på detta publicerades akademiens handlingar på svenska istället för på det då gängse vetenskapsspråket latin, för att kunskapen skulle nå ut bredare i samhället.
"För efterkommande" – En levande devis
Jetonens motiv med den planterande mannen är en direkt visualisering av akademiens motto, "För efterkommande". Det speglar en djup insikt om vetenskapens långsiktiga roll: att det arbete som utförs idag bär frukt först i framtiden. Jetoner av detta slag har en lång tradition inom akademien; de användes som närvarotecken vid sammankomsterna och kunde av ledamöterna senare lösas in mot kontanter, vilket var ett sätt att bekosta ledamöternas resor och omkostnader. Denna specifika modell av Mauritz Frumerie fastställdes 1815 och har i olika metaller och utgåvor använts långt in i modern tid.
Från 1700-talets ekonomi till dagens Nobelpris
Idag är Vetenskapsakademien en oberoende organisation med uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Från att i början ha varit en "ekonomisk akademi" har dess fokus vidgats till att omfatta alla naturvetenskapliga discipliner och matematik. Akademien är internationellt känd för sitt tunga ansvar att årligen utse Nobelpristagarna i fysik och kemi, samt mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Härligt lystrigt, välpräglat och hårt slaget exemplar. Silver, 11,95 g, 31 mm. Detta specifika exemplar är utdelat 1954, vilket framgår av randskriften (MJV SILVER 1954). Medaljen är präglad med omgjorda originalstampar av Mauritz Frumerie från 1815. Jetonen började präglas år 1815 för att utdelas till Akademiens ledamöter vid dess sammankomster som ett tecken på närvaro. Referenser: SKM 42 (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 35 (1874/1875).
Åtsida
Motivet visar en gammal man som med omsorg planterar ett ungt träd. Vid hans fötter på marken ligger ytterligare två unga plantor redo att sättas i jorden. Överst läses akademiens motto: "FÖR EFTERKOMMANDE". Bilden är en kraftfull allegori över vetenskapens natur – att genom flit och arbete lägga grunden för framtida generationers välstånd och kunskap.
Frånsida
I centrum återfinns Kungliga Vetenskapsakademiens sinnebild: den strålande nordstjärnan placerad mellan Sveriges tre kronor, allt under en kunglig krona. Runt motivet löper omskriften: "KONGL•WETENSKAPS ACADEMIEN". I avskärningen (exerguen) undertill läses årtalet för jetonens ursprungliga modell: "1815".
Vetenskapsakademien: Att så frön för framtidens rön
Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) stiftades den 2 juni 1739 efter utländska förebilder. Grundarna utgjordes av sex framstående vetenskapsmän och politiker, däribland Jonas Alströmer, Mårten Triewald och den världsberömde botanikern Carl Linnaeus (senare von Linné). Till skillnad från äldre lärda samfund var akademiens syfte från början starkt präglat av tidens merkantilistiska idéer – man ville gynna det som var praktiskt och ekonomiskt till nytta för riket. Som ett tecken på detta publicerades akademiens handlingar på svenska istället för på det då gängse vetenskapsspråket latin, för att kunskapen skulle nå ut bredare i samhället.
"För efterkommande" – En levande devis
Jetonens motiv med den planterande mannen är en direkt visualisering av akademiens motto, "För efterkommande". Det speglar en djup insikt om vetenskapens långsiktiga roll: att det arbete som utförs idag bär frukt först i framtiden. Jetoner av detta slag har en lång tradition inom akademien; de användes som närvarotecken vid sammankomsterna och kunde av ledamöterna senare lösas in mot kontanter, vilket var ett sätt att bekosta ledamöternas resor och omkostnader. Denna specifika modell av Mauritz Frumerie fastställdes 1815 och har i olika metaller och utgåvor använts långt in i modern tid.
Från 1700-talets ekonomi till dagens Nobelpris
Idag är Vetenskapsakademien en oberoende organisation med uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Från att i början ha varit en "ekonomisk akademi" har dess fokus vidgats till att omfatta alla naturvetenskapliga discipliner och matematik. Akademien är internationellt känd för sitt tunga ansvar att årligen utse Nobelpristagarna i fysik och kemi, samt mottagarna av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.