Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala (grundat 1954) av Arne Jones - En tvärvetenskaplig mötesplats i Stenhuset

795 kr

Gustav VI Adolf - Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala (grundat 1954) av Arne Jones
Silver, 15.69g, 31mm. Kvalitet 01. Randprägling med tillverkare Sporrong & Co samt silverstämplar och årtalsstämpel Q9 (1966). Medaljen fungerar som sällskapets jetong.

 

Åtsida
Ett modernistiskt och grafiskt motiv bestående av två ansiktsprofiler vända mot vänster, där den bakre gestalten bär en hatt eller krona. Motivet är utfört med strama, djupt skurna linjer i silvret, vilket skapar en skarp kontrast mot de omgivande fälten. På vänster sida står ordet ”VIRIBVS” och på höger sida ”VNITIS”, vilket bildar sällskapets motto Viribus Unitis (Med förenade krafter). Längst ned till höger återfinns konstnärens signatur: ”A JONES”.

Frånsida
Ett centralt, stiliserat växtmotiv som förgrenar sig i tre delar från en gemensam stjälk. I mitten skjuter ett sädesax rakt upp, flankerat av en utslagen stjärnliknande blomma till vänster och två hängande klockor till höger. I omskriften längs medaljens ytterkant löper texten: ”ACADEMIA· REGIA· SCIENTIARVM· VPSALIENSIS· MCMLIV·”. Detta utläses som Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala 1954.



En tvärvetenskaplig mötesplats i Stenhuset

Grundande och syfte
Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala (KVSU) grundades den 8 oktober 1954 och är därmed ett av Sveriges yngsta lärda sällskap. Initiativtagaren var Ivar Modéer, professor i nordiska språk, som ville skapa ett forum där forskare från alla fakulteter vid både Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) kunde mötas över ämnesgränserna. Till skillnad från många äldre akademier delas ledamöterna inte in i fasta klasser efter disciplin, utan samlas som en enhet för att främja genuint tvärvetenskapliga samtal. Sällskapets roll har under decennierna stärkts av betydelsefulla ledare, däribland universitetsrektorerna Torgny Segerstedt och Stig Strömholm samt statsvetaren Sverker Gustavsson.

Yngre forskare och akademisk förnyelse
En bärande del av KVSU:s särprägel är strävan efter att engagera akademiker tidigt i karriären. Stadgarna föreskriver att minst hälften av de nyinvalda ska vara forskare i början av sin bana, vilket skapar en levande dynamik mellan beprövad erfarenhet och nya idéer. Sällskapet består av 36 arbetande svenska ledamöter, vilka efter tolv år överförs till gruppen ständiga ledamöter för att lämna plats åt nästa generation. Sedan 1967 har verksamheten sitt hjärta i Stenhuset, en karaktärsfull byggnad nära Universitetshuset i Uppsala, där man möts för föredrag, diskussioner och sällskaplig samvaro.

Priser, anslag och publikationer
KVSU spelar en aktiv roll i det vetenskapliga landskapet genom att årligen dela ut priser som belönar framstående tvärvetenskapliga arbeten och populärvetenskapliga insatser. Tack vare en generös donation från sjuksköterskan Margit Bäxell kan sällskapet även stödja medicinsk forskning genom doktorandstipendier och anslag. Den vetenskapliga produktionen kanaliseras genom skriftserien Acta Academiæ Regiæ Scientiarum Upsaliensis samt årsboken Annales, där ledamöternas inträdesföreläsningar dokumenteras för eftervärlden.

Arne Jones och den moderna medaljen
När Arne Jones (1914–1976) fick uppdraget att formge sällskapets jetong skapade han ett verk som perfekt speglade dess moderna och framåtblickande karaktär. Jones var en av 1900-talets mest radikala svenska skulptörer, och hans avskalade formspråk på åtsidan bryter medvetet mot den klassiska medaljtraditionen. Profilerna under mottot Viribus Unitis blir en tidlös symbol för intellektuell samverkan. På frånsidan knyts dock sällskapet an till Uppsalas historiska rötter; de stiliserade växterna påminner om stadens botaniska arv från Rudbecks och Linnés dagar, vilket gör medaljen till en bro mellan tradition och modern vetenskap.