Lars af Segerström (1741-1807) av Carl Enhörning - Direktör för Rikets Ständers diskontverk

Lars af Segerström (1741-1807)
Vacker massiv silvermedalj, 61.41g, 54mm, Hyckert II, sid 13, kvalitet 1+/01, graverad av Carl Enhörning. Präglad på myntverket på uppdrag av de enskilda delägarna i Rikets Ständers diskont, i samband med upplösningen av verksamheten den 2 juni 1806. Segerström hade varit verksamhetens direktör sedan 1792.

Åtsida
Segerströms högervända bröstbild, under bilden gravörens namn: "C.ENHÖRNING.". I omskriften: "LARS AF SEGERSTRÖM KAMMAR-RÅD".

Frånsida

En kvinna i antik dräkt, symboliserande rikedomens och rättvisans gudinna, står framåtvänd. I sin högra hand håller hon en jämviktigt balanserad våg, som symboliserar rättvisa och balans, medan hon i sin vänstra hand håller ett ymnighetshorn, ur vilket mynt flödar som en symbol för överflöd och välstånd. I omskriften: "TILL NÄRINGARNES TREFNAD" och i avskärningen på fyra rader: "ENSK DELÄGARNE I RIKS STAND DISCONT FÖR 14 ÅRS FÖR WALTNING 1806"

Tolkning av bildmotivet:
Motivet representerar en allegori för ekonomisk rättvisa och välstånd. Kvinnan, klädd i antik dräkt, står för tidlösa ideal om balans och överflöd. Vågen i hennes högra hand symboliserar rättvisa och balans i ekonomiska transaktioner, medan ymnighetshornet i hennes vänstra hand är en klassisk symbol för överflöd och rikedom. De fallande mynten illustrerar en spridning av välstånd, troligtvis kopplat till verksamheten hos Rikets Ständers diskont, som medaljen hedrar. Texten på medaljen förstärker temat om förvaltning och ekonomisk framgång.

Mer om Lars af Segerström
Lars af Segerström, född den 21 september 1741 och avliden den 26 mars 1807 i Klara församling, Stockholm, var en framstående svensk ämbetsman och en central figur inom Sveriges ekonomiska och politiska förvaltning under det sena 1700-talet. Ursprungligen bar han namnet Larsson Segerström, men genom sina framstående insatser inom administration och ekonomi adlades han och blev stamfader för adelsätten af Segerström. Hans liv och verk är ett exempel på hur skicklighet och hårt arbete kunde leda till högre samhällsstatus under den tidens meritokratiska ideal.

Segerström innehade flera betydelsefulla ämbeten. Som vice preses i Stockholms hallrätt hade han en viktig roll i rättsskipning och handelstvister, vilket var avgörande för huvudstadens ekonomiska liv. Han tjänstgjorde också som sekreterare och ombudsman för Brukssocieteten och Järnkontoret, där han representerade Sveriges järnindustri – en av landets mest betydande ekonomiska sektorer vid denna tid. I denna roll arbetade han för att effektivisera produktionen och stärka branschens internationella konkurrenskraft.

Som kammarråd och senare direktör för Rikets Ständers diskontverk var Segerström djupt involverad i den svenska finansförvaltningen. Diskontverket, en föregångare till moderna banker, spelade en central roll i att hantera landets ekonomiska utmaningar, och Segerström bidrog med sin expertis till att stabilisera och utveckla denna viktiga institution.

Han deltog också aktivt i politiken och hade framträdande roller vid flera riksdagar. Vid riksdagen i Gävle 1792 tjänstgjorde han som sekreterare hos borgarståndet, och vid riksdagen i Norrköping 1800 var han sekreterare hos bondeståndet. Genom dessa uppdrag medverkade han till att stärka ståndens inflytande och bidra till viktiga politiska beslut i en tid av sociala och ekonomiska omställningar.

Lars af Segerströms insatser har uppmärksammats genom porträtt och medaljer, vilket vittnar om hans betydelse och erkännande under sin livstid. Bland annat präglades denna medalj för att hedra hans arbete som direktör för Rikets Ständers diskontverk. Hans karriär och bidrag speglar den dynamik och de möjligheter som präglade Sverige under denna epok, där industrialisering och ekonomisk tillväxt formade framtiden. Med sitt arbete inom både ekonomi och politik bidrog Segerström påtagligt till att stärka Sveriges ställning och välstånd under en tid av stora förändringar.