Lars Johan Hierta (1801–1872) - Publicisten och reformatorn - Industrimannen och Liljeholmens Stearinfabrik
Lars Johan Hierta (1801–1872)
En vacker jubileumsmedalj i brons, 77,17 g, 55 mm, med randprägling: "SPORRONG & CO". Kvalitet 1+/01. Åtsidans porträtt är ett verk efter Lea Ahlborns original från 1880, här i ett reducerat format.
Åtsida
Åtsidan domineras av ett stolt, vänstervänt profilporträtt av Lars Johan Hierta, avbildad med tidstypiska polisonger och bakåtkammat, vågigt hår. I omskriften längs medaljens kant löper texten "LARS JOHAN HIERTA · FABRIKENS GRUNDARE". Längst ner, utmed bröstbildens avskärning, återfinns originalgravörens signatur: "LEA AHLBORN".
Frånsida
Frånsidans motiv uppvisar ett livfullt och detaljerat industrihistoriskt landskap. Man ser en fabriksanläggning med rykande skorstenar vackert belägen intill ett vattendrag, där människor färdas i roddbåtar. I motivets nedre högra hörn skymtar årtalet "1879". Nedanför landskapet finns en treradig inskription i tydliga versaler som berättar medaljens syfte: "LILJEHOLMENS / STEARINFABRIK / 1839–1939".
Publicisten och reformatorn
Lars Johan Hierta växte upp med en fader som var djupt präglad av 1700-talets upplysningsidéer. Denna uppfostran, som var helt fri från tidens vanliga auktoritets- och skrämselpedagogik, lade grunden för Hiertas humana människosyn och hans livslånga politiska kamp mot spö- och risstraff. En av de viktigaste insikterna han bar med sig var att varje människa hade ett egenvärde oberoende av samhällsställning, och att man aldrig skulle tala om "bättre och sämre folk".
Inspirerad av den franska julirevolutionen grundade Hierta Aftonbladet i december 1830. Tidningen blev snabbt en helt ny samhällsmakt i Sverige och revolutionerade pressen genom sin snabba nyhetsförmedling och sin klara, kvicka framställningsform. För de konservativa makthavarna och Karl Johans regering framstod tidningen som ett hatobjekt, men för den framväxande medelklassen blev den ett språkrör för den borgerliga liberalismens ideologi. I sin parallella roll som riksdagsman drev Hierta oförtröttligt igenom fundamentala samhällsreformer; han stod i främsta ledet för tryckfrihetens bevarande, skråväsendets avskaffande och kvinnors rättigheter, däribland lika arvsrätt och ogifta kvinnors myndighet.
Industrimannen och Liljeholmens Stearinfabrik
Utöver sin banbrytande publicistiska verksamhet var Hierta en mycket förutseende och framgångsrik industriman. Med ett öppet sinne för tekniska nyheter engagerade han sig i en rad allmännyttiga och lönsamma företag, från sidenväverier och pappersbruk till sågverksindustrin och rederiverksamhet.
Hans äldsta och kanske mest livskraftiga industriella skapelse var Liljeholmens stearinfabrik. Företaget tog sin början under hösten 1839 med en kortare period av experiment under ledning av Johan Michaëlson, varefter de första stearinljusen nådde marknaden år 1840. Fabriken, som från början låg i närheten av Liljeholmsbron, flyttades redan 1841 till det gamla industriområdet innanför Danvikstull. Som störste delägare behöll Hierta både den tekniska och organisatoriska kontrollen över stearinfabrikens verksamhet ända fram till sin död.
När Liljeholmens stearinfabrik firade sitt hundraårsjubileum år 1939 lät man prägla denna storslagna bronsmedalj. Den knyter vackert samman Lea Ahlborns klassiska porträttkonst med en stämningsfull industriell vy, och fungerar som ett bestående monument över en av 1800-talets mest inflytelserika svenskar – en man som i lika hög grad lyste upp landet med sina liberala idéer som med de stearinljus hans fabriker producerade.
En vacker jubileumsmedalj i brons, 77,17 g, 55 mm, med randprägling: "SPORRONG & CO". Kvalitet 1+/01. Åtsidans porträtt är ett verk efter Lea Ahlborns original från 1880, här i ett reducerat format.
Åtsida
Åtsidan domineras av ett stolt, vänstervänt profilporträtt av Lars Johan Hierta, avbildad med tidstypiska polisonger och bakåtkammat, vågigt hår. I omskriften längs medaljens kant löper texten "LARS JOHAN HIERTA · FABRIKENS GRUNDARE". Längst ner, utmed bröstbildens avskärning, återfinns originalgravörens signatur: "LEA AHLBORN".
Frånsida
Frånsidans motiv uppvisar ett livfullt och detaljerat industrihistoriskt landskap. Man ser en fabriksanläggning med rykande skorstenar vackert belägen intill ett vattendrag, där människor färdas i roddbåtar. I motivets nedre högra hörn skymtar årtalet "1879". Nedanför landskapet finns en treradig inskription i tydliga versaler som berättar medaljens syfte: "LILJEHOLMENS / STEARINFABRIK / 1839–1939".
Publicisten och reformatorn
Lars Johan Hierta växte upp med en fader som var djupt präglad av 1700-talets upplysningsidéer. Denna uppfostran, som var helt fri från tidens vanliga auktoritets- och skrämselpedagogik, lade grunden för Hiertas humana människosyn och hans livslånga politiska kamp mot spö- och risstraff. En av de viktigaste insikterna han bar med sig var att varje människa hade ett egenvärde oberoende av samhällsställning, och att man aldrig skulle tala om "bättre och sämre folk".
Inspirerad av den franska julirevolutionen grundade Hierta Aftonbladet i december 1830. Tidningen blev snabbt en helt ny samhällsmakt i Sverige och revolutionerade pressen genom sin snabba nyhetsförmedling och sin klara, kvicka framställningsform. För de konservativa makthavarna och Karl Johans regering framstod tidningen som ett hatobjekt, men för den framväxande medelklassen blev den ett språkrör för den borgerliga liberalismens ideologi. I sin parallella roll som riksdagsman drev Hierta oförtröttligt igenom fundamentala samhällsreformer; han stod i främsta ledet för tryckfrihetens bevarande, skråväsendets avskaffande och kvinnors rättigheter, däribland lika arvsrätt och ogifta kvinnors myndighet.
Industrimannen och Liljeholmens Stearinfabrik
Utöver sin banbrytande publicistiska verksamhet var Hierta en mycket förutseende och framgångsrik industriman. Med ett öppet sinne för tekniska nyheter engagerade han sig i en rad allmännyttiga och lönsamma företag, från sidenväverier och pappersbruk till sågverksindustrin och rederiverksamhet.
Hans äldsta och kanske mest livskraftiga industriella skapelse var Liljeholmens stearinfabrik. Företaget tog sin början under hösten 1839 med en kortare period av experiment under ledning av Johan Michaëlson, varefter de första stearinljusen nådde marknaden år 1840. Fabriken, som från början låg i närheten av Liljeholmsbron, flyttades redan 1841 till det gamla industriområdet innanför Danvikstull. Som störste delägare behöll Hierta både den tekniska och organisatoriska kontrollen över stearinfabrikens verksamhet ända fram till sin död.
När Liljeholmens stearinfabrik firade sitt hundraårsjubileum år 1939 lät man prägla denna storslagna bronsmedalj. Den knyter vackert samman Lea Ahlborns klassiska porträttkonst med en stämningsfull industriell vy, och fungerar som ett bestående monument över en av 1800-talets mest inflytelserika svenskar – en man som i lika hög grad lyste upp landet med sina liberala idéer som med de stearinljus hans fabriker producerade.