Magnus Gustaf Blix (1849–1904) av Erik Lindberg för Kungl. Vetenskapsakademien 1928 - Känselns och muskelvärmens pionjär
Magnus Gustaf Blix (1849–1904) av Erik Lindberg för Kungl. Vetenskapsakademien 1928
Silver, 15.21g, 31mm. Kvalitet 01. Randprägling: "SILVER 1928". Graverad av Erik Lindberg. Referenser: Ulla Ehrensvärd 281, KVA 189. Medaljen är präglad i en mycket begränsad upplaga om 200 exemplar, jämte ett referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av fysiologen Magnus Gustaf Blix. Porträttet visar honom i profil, bärande glasögon, mustasch och skägg. Omskriften löper längs kanten: "MAGNUS • GUST • BLIX • PROFESSOR • PHYSIOLOGIAE". Till höger om bröstbilden står födelse- och dödsår fördelat på tre rader: "N • / 1849 / O • 1904" (Natus 1849, Obiit 1904). I porträttets nedre högra avskärning återfinns gravörens signatur: "E. LINDBERG".
Frånsida
Centralmotivet utgörs av en vetenskaplig destillationsapparat placerad bakom två frodiga grenar. Enligt den historiska dokumentationen är detta en specifik apparat konstruerad av Blix och mekanikern Hjalmar Sandström för studiet av hudens sinnen. Omskriften lyder: "TACTUS • SENSUSQUE • RATIONEM • INGENIOSE • ILLUSTRAVIT", vilket översätts till: Han demonstrerade på ett snillrikt sätt förhållandet mellan känsel och förnimmelse. I fältet ovanför apparaten står på fyra rader: "SOCIO / MERITISSIMO / REGIA • ACADEMIA / SCIENTIARUM • SUEC", vilket översätts till: Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänte ledamot. Till höger om apparaturen står präglingsåret med romerska siffror: "MCM / XXVIII" (1928).
Känselns och muskelvärmens pionjär
När Kungliga Vetenskapsakademien 1895 (och via denna medalj 1928) valde att minnas Magnus Gustaf Blix, var det en hyllning till en vetenskapsman som bokstavligen kartlade den mänskliga kroppens förmåga att känna och arbeta. Med en sällsynt fallenhet för både medicinsk teori och finmekanisk ingenjörskonst banade han väg för modern fysiologisk forskning.
Från oftalmometer till specifika hudnerver
Magnus Gustaf Blix studerade vid Uppsala universitet under den svenske fysiologins pionjär Frithiof Holmgren. Tidigt visade Blix prov på en exceptionell uppfinningsrikedom. Redan under 1870- och 80-talen konstruerade han precisionsinstrument, däribland en oftalmometer för att mäta hornhinnans tjocklek.
Hans monumentala genombrott kom 1882. Genom rigorösa experiment kunde Blix påvisa att människan har specifika nervreceptorer i huden för kyla, värme och tryck – de så kallade kall-, varm- och tryckpunkterna. Detta kullkastade den tidigare tron att samma punkt på huden kunde utlösa vilken som helst av dessa förnimmelser. Det är just denna upptäckt som medaljens frånsida hyllar, både genom omskriften om hans snillrika demonstration av "förhållandet mellan känsel och förnimmelse" och avbildandet av den destillationsapparat han konstruerade tillsammans med mekanikern Hjalmar Sandström för dessa försök.
Muskelfysik och människans flygförmåga
År 1885 utnämndes Blix till professor i fysiologi och embryologi vid Lunds universitet, där han även kom att tjäna som rektor från 1899. I Lund fördjupade han sig i muskelfysiken och studerade sambandet mellan värmebildning och kontraherande muskler. Hans forskning fastslog att ju mer en muskels kontraktion hindras, desto mer värme bildas i den.
Hans nyfikenhet kände få gränser; han studerade till och med huruvida människan hade tillräcklig muskelkraft för att kunna flyga av egen maskin. Av den ansedde tyske fysiologen Ludwig fick han det passande omdömet: "Ein mann glänzendes geistes" (En man med ett lysande intellekt).
Silver, 15.21g, 31mm. Kvalitet 01. Randprägling: "SILVER 1928". Graverad av Erik Lindberg. Referenser: Ulla Ehrensvärd 281, KVA 189. Medaljen är präglad i en mycket begränsad upplaga om 200 exemplar, jämte ett referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av fysiologen Magnus Gustaf Blix. Porträttet visar honom i profil, bärande glasögon, mustasch och skägg. Omskriften löper längs kanten: "MAGNUS • GUST • BLIX • PROFESSOR • PHYSIOLOGIAE". Till höger om bröstbilden står födelse- och dödsår fördelat på tre rader: "N • / 1849 / O • 1904" (Natus 1849, Obiit 1904). I porträttets nedre högra avskärning återfinns gravörens signatur: "E. LINDBERG".
Frånsida
Centralmotivet utgörs av en vetenskaplig destillationsapparat placerad bakom två frodiga grenar. Enligt den historiska dokumentationen är detta en specifik apparat konstruerad av Blix och mekanikern Hjalmar Sandström för studiet av hudens sinnen. Omskriften lyder: "TACTUS • SENSUSQUE • RATIONEM • INGENIOSE • ILLUSTRAVIT", vilket översätts till: Han demonstrerade på ett snillrikt sätt förhållandet mellan känsel och förnimmelse. I fältet ovanför apparaten står på fyra rader: "SOCIO / MERITISSIMO / REGIA • ACADEMIA / SCIENTIARUM • SUEC", vilket översätts till: Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänte ledamot. Till höger om apparaturen står präglingsåret med romerska siffror: "MCM / XXVIII" (1928).
Känselns och muskelvärmens pionjär
När Kungliga Vetenskapsakademien 1895 (och via denna medalj 1928) valde att minnas Magnus Gustaf Blix, var det en hyllning till en vetenskapsman som bokstavligen kartlade den mänskliga kroppens förmåga att känna och arbeta. Med en sällsynt fallenhet för både medicinsk teori och finmekanisk ingenjörskonst banade han väg för modern fysiologisk forskning.
Från oftalmometer till specifika hudnerver
Magnus Gustaf Blix studerade vid Uppsala universitet under den svenske fysiologins pionjär Frithiof Holmgren. Tidigt visade Blix prov på en exceptionell uppfinningsrikedom. Redan under 1870- och 80-talen konstruerade han precisionsinstrument, däribland en oftalmometer för att mäta hornhinnans tjocklek.
Hans monumentala genombrott kom 1882. Genom rigorösa experiment kunde Blix påvisa att människan har specifika nervreceptorer i huden för kyla, värme och tryck – de så kallade kall-, varm- och tryckpunkterna. Detta kullkastade den tidigare tron att samma punkt på huden kunde utlösa vilken som helst av dessa förnimmelser. Det är just denna upptäckt som medaljens frånsida hyllar, både genom omskriften om hans snillrika demonstration av "förhållandet mellan känsel och förnimmelse" och avbildandet av den destillationsapparat han konstruerade tillsammans med mekanikern Hjalmar Sandström för dessa försök.
Muskelfysik och människans flygförmåga
År 1885 utnämndes Blix till professor i fysiologi och embryologi vid Lunds universitet, där han även kom att tjäna som rektor från 1899. I Lund fördjupade han sig i muskelfysiken och studerade sambandet mellan värmebildning och kontraherande muskler. Hans forskning fastslog att ju mer en muskels kontraktion hindras, desto mer värme bildas i den.
Hans nyfikenhet kände få gränser; han studerade till och med huruvida människan hade tillräcklig muskelkraft för att kunna flyga av egen maskin. Av den ansedde tyske fysiologen Ludwig fick han det passande omdömet: "Ein mann glänzendes geistes" (En man med ett lysande intellekt).