Magnus Gustaf (Gösta) Mittag-Leffler (1846–1927). Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) minnesmedalj 1944 av Erik Lindberg - Matematikens storman: Mittag-Leffler och den svenska guldåldern - En kosmopol

Magnus Gustaf (Gösta) Mittag-Leffler (1846–1927).
Silver, 14,82 g, 31 mm. Graverad av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) 1944. Kvalitet 1+/01. Randstämpling: ”SILVER 1944”. Referenser: KVA 205, Ulla Ehrensvärd 419. Upplaga: 254 exemplar i silver samt ett referensexemplar till Kungliga Myntkabinettet (KMK).

Åtsida
Mittag-Lefflers vänstervända bröstbild. I omskriften: ”M. G. MITTAG-LEFFLER PROFESSOR MATHEM[aticae].”. Nedtill återfinns biografiska data: ”N[atus] MDCCCXLVI OB[iit] MCMXXVII” (Född 1846, död 1927). 

Frånsida
En uggla, vishetens symbol, sittande på en bok med texten ”ACTA MATH[ematica]”. I omskriften löper texten: ”MATHEMATICAM ILLUSTRAVIT NOVA GREMIA STUDIIS APERUIT”. I avskärningen (exerguen) nedtill: ”SOCIO MERITISS[imo] R[egia] AC[ademia] SCIENT[iarum] SUEC[ana] MCMXLIV”. Inskriptionen översätts till: ”Han gjorde matematiken åskådlig och öppnade nya vitala områden för studierna. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1944”.

Matematikens storman: Mittag-Leffler och den svenska guldåldern - En kosmopolit vid Uppsalas portar
Gösta Mittag-Leffler föddes i Stockholm 1846 och kom att bli en av de mest inflytelserika gestalterna inom internationell matematik under det sena 1800-talet. Efter studier i Uppsala förde ett stipendium honom till de europeiska kunskapscentra i Paris och Berlin. Det var här, genom mötet med tidens största matematiker som Weierstrass och Hermite, som hans matematiska världsbygge tog sin början. Hans förmåga att förena djup teoretisk insikt med en omfattande initiativkraft gjorde honom till en brobyggare mellan den svenska och den internationella forskningsvärlden.

Grundandet av Acta Mathematica
Medaljens frånsida visar den uggla som sitter på Acta Mathematica, den tidskrift Mittag-Leffler grundade 1882. Tidskriften blev snabbt ett av världens främsta organ för matematisk forskning och befäste Stockholms roll som ett matematiskt centrum. Hans passion för ämnet visade sig inte bara genom eget arbete, utan även genom hans roll som beskyddare; det var Mittag-Leffler som bjöd in den ryska matematikern Sonja Kovalevsky till Stockholm och därmed banade väg för henne som den första kvinnliga professorn vid en svensk högskola.

Mittag-Leffler-stiftelsen och arvet i Djursholm
Under 1890-talet lät Mittag-Leffler bygga sin storslagna villa i Djursholm, vilken inrymde ett av Europas främsta matematiska bibliotek. Genom ett testamente från 1917 donerades fastigheten, biblioteket och hans förmögenhet till Vetenskapsakademien för att bilda Makarna Mittag-Lefflers Matematiska Stiftelse. Denna stiftelse har sedan dess fungerat som en internationell mötesplats för forskare och har haft en omätbar betydelse för matematikens utveckling i Sverige.

En medalj för evigheten
Vetenskapsakademiens minnesmedalj från 1944, utförd av mästargravören Erik Lindberg, sammanfattar en livsgärning där matematiken gjordes ”åskådlig” och nya områden öppnades för mänsklig kunskap. Som den första professorn vid den nygrundade Stockholms högskola presiderade han över den svenska matematikens guldålder. Medaljen är inte bara en hyllning till Mittag-Lefflers egna bedrifter, utan ett monument över en epok då svensk matematik, genom hans passion och utländska förbindelser, uppnådde världsklass.