Magnus Gustaf Retzius (1842–1919) av Léo Holmgren - Präglad för Kungliga Vetenskapsakademien 1972 - Ett vetenskapligt arv i mikroskopets ljus
Magnus Gustaf Retzius (1842–1919) av Léo Holmgren
Präglad för Kungliga Vetenskapsakademien 1972. Silver, 41.38g, 45mm, randprägling: "MJV SILVER 1972". Kvalitet 01. Referens: KVA 233 (För efterkommande, KVA:s medaljer 1749-2007).
Åtsida
Vänstervänd, expressivt modellerad bröstbild i profil. Runt porträttet löper en latinsk omskrift som anger vetenskapsmannens namn, levnadsår i romerska siffror, samt akademiens dedikation till sin framstående ledamot: "MAGNUS GUSTAF RETZIUS NAT MDCCCXLII OB MCMXIX • SOCIO MERITISSIMO R ACAD SCIENT SUEC MCMLXXII". Strax nedanför halsavskärningen återfinns gravören Léo Holmgrens monogram "LH".
Frånsida
Ett unikt och djupt vetenskapligt motiv föreställande en nervcell (neuron) med dess vidsträckta dendritnät i hjärnbarken, avbildad exakt så som den tedde sig i forskarens eget mikroskop. Längs den yttre kanten löper omskriften: "SUBTILISSIMAS • NERVORUM • COMPAGES • COGNOVIT •" (Han utforskade nervtrådarnas finaste hopfogningar).
Ett vetenskapligt arv i mikroskopets ljus
Introducerad till den anatomiska vetenskapen av sin far, Anders Retzius, kom sonen att bli en av sin tids mest inflytelserika svenska forskare. Efter att ha utnämnts till Sveriges första professor i histologi 1878, tillträdde han ett decennium senare professuren i anatomi vid Karolinska Institutet. Hans akademiska karriär där blev dock kortvarig; efter en uppslitande tillsättningsstrid begärde han avsked redan efter två år.
I stället fortsatte han sin gärning som privatforskare, en frihet som möjliggjordes genom äktenskapet med Anna Hierta (dotter till Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta), vilket gav honom en betydande ekonomisk oberoende. Det är från denna tid av intensiv, obunden forskning som medaljens fascinerande frånsida hämtar sin inspiration. I sitt monumentala verk Biologische Untersuchungen kartlade han hjärncellernas förbindelser och tog starkt ställning för den så kallade neuronteorin – idén om att varje nervcell utgör en avgränsad enhet, till skillnad från den då konkurrerande nätverksteorin. Hans slutsatser kom att bekräftas slutgiltigt först efter hans död.
Fysiologi, evolution och antropologi
Forskargärningen spände över ett enormt fält. Under tidigt 1880-tal publicerade han banbrytande studier över ryggradsdjurens hörselorgan, där evolutionslärans inflytande var mycket tydligt. Genom att påvisa hur högre stående djurs organ byggdes upp på ett likartat sätt som hos lägre stående arter, befäste han sin plats bland Europas allra främsta anatomer.
I linje med tidens vetenskapliga strömningar kom han även att spela en central roll inom framväxten av den fysiska antropologin i Sverige. Som medgrundare till Svenska sällskapet för antropologi och geografi (SSAG) genomförde han, tillsammans med anatomen Carl Fürst, en massiv uppteckning av kroppsmått, ögon- och hårfärg hos 45 000 svenska värnpliktiga. Resultatet av denna rasbestämning publicerades 1902 i det storslagna, och med dagens ögon kontroversiella, verket Anthropologia Suecica.
Mecenaten och publicisten
Utöver de rent vetenskapliga framgångarna gjorde makarna Retzius ett tungt avtryck i Sveriges politiska och kulturella liv. De köpte faderns gamla tidning Aftonbladet, där Retzius själv klev in som redaktör. Tidningens linje var en säregen blandning av politisk liberalism och en strängare konservativ moraluppfattning. Deras djupa sociala engagemang ledde även till skapandet av Hierta-Retzius-stiftelsen, vilken förvaltas av Vetenskapsakademien med syfte att stödja socialt och vetenskapligt viktiga projekt. År 1901 kröntes hans mångsidiga kulturella gärning med en stol i Svenska Akademien.
Präglad för Kungliga Vetenskapsakademien 1972. Silver, 41.38g, 45mm, randprägling: "MJV SILVER 1972". Kvalitet 01. Referens: KVA 233 (För efterkommande, KVA:s medaljer 1749-2007).
Åtsida
Vänstervänd, expressivt modellerad bröstbild i profil. Runt porträttet löper en latinsk omskrift som anger vetenskapsmannens namn, levnadsår i romerska siffror, samt akademiens dedikation till sin framstående ledamot: "MAGNUS GUSTAF RETZIUS NAT MDCCCXLII OB MCMXIX • SOCIO MERITISSIMO R ACAD SCIENT SUEC MCMLXXII". Strax nedanför halsavskärningen återfinns gravören Léo Holmgrens monogram "LH".
Frånsida
Ett unikt och djupt vetenskapligt motiv föreställande en nervcell (neuron) med dess vidsträckta dendritnät i hjärnbarken, avbildad exakt så som den tedde sig i forskarens eget mikroskop. Längs den yttre kanten löper omskriften: "SUBTILISSIMAS • NERVORUM • COMPAGES • COGNOVIT •" (Han utforskade nervtrådarnas finaste hopfogningar).
Ett vetenskapligt arv i mikroskopets ljus
Introducerad till den anatomiska vetenskapen av sin far, Anders Retzius, kom sonen att bli en av sin tids mest inflytelserika svenska forskare. Efter att ha utnämnts till Sveriges första professor i histologi 1878, tillträdde han ett decennium senare professuren i anatomi vid Karolinska Institutet. Hans akademiska karriär där blev dock kortvarig; efter en uppslitande tillsättningsstrid begärde han avsked redan efter två år.
I stället fortsatte han sin gärning som privatforskare, en frihet som möjliggjordes genom äktenskapet med Anna Hierta (dotter till Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta), vilket gav honom en betydande ekonomisk oberoende. Det är från denna tid av intensiv, obunden forskning som medaljens fascinerande frånsida hämtar sin inspiration. I sitt monumentala verk Biologische Untersuchungen kartlade han hjärncellernas förbindelser och tog starkt ställning för den så kallade neuronteorin – idén om att varje nervcell utgör en avgränsad enhet, till skillnad från den då konkurrerande nätverksteorin. Hans slutsatser kom att bekräftas slutgiltigt först efter hans död.
Fysiologi, evolution och antropologi
Forskargärningen spände över ett enormt fält. Under tidigt 1880-tal publicerade han banbrytande studier över ryggradsdjurens hörselorgan, där evolutionslärans inflytande var mycket tydligt. Genom att påvisa hur högre stående djurs organ byggdes upp på ett likartat sätt som hos lägre stående arter, befäste han sin plats bland Europas allra främsta anatomer.
I linje med tidens vetenskapliga strömningar kom han även att spela en central roll inom framväxten av den fysiska antropologin i Sverige. Som medgrundare till Svenska sällskapet för antropologi och geografi (SSAG) genomförde han, tillsammans med anatomen Carl Fürst, en massiv uppteckning av kroppsmått, ögon- och hårfärg hos 45 000 svenska värnpliktiga. Resultatet av denna rasbestämning publicerades 1902 i det storslagna, och med dagens ögon kontroversiella, verket Anthropologia Suecica.
Mecenaten och publicisten
Utöver de rent vetenskapliga framgångarna gjorde makarna Retzius ett tungt avtryck i Sveriges politiska och kulturella liv. De köpte faderns gamla tidning Aftonbladet, där Retzius själv klev in som redaktör. Tidningens linje var en säregen blandning av politisk liberalism och en strängare konservativ moraluppfattning. Deras djupa sociala engagemang ledde även till skapandet av Hierta-Retzius-stiftelsen, vilken förvaltas av Vetenskapsakademien med syfte att stödja socialt och vetenskapligt viktiga projekt. År 1901 kröntes hans mångsidiga kulturella gärning med en stol i Svenska Akademien.