Minnesmedalj över Fregatten Eugenies Världsomsegling 1851-1853 - tilldelad Carl Johan Svarfvare

Minnesmedalj över Fregatten Eugenies Världsomsegling 1851-1853 - tilldelad Carl Johan Svarfvare
Detta är en minnesmedalj som tilldelades de som deltog i Sveriges första världsomsegling med fregatten Eugenie 1851-1853. Just detta exemplar tilldelades Carl Johan Svarfvare, båtsman nummer 91 för Ölands 1. kompani. Medaljen är graverad av den framstående gravören Lea Ahlborn år 1853. Medaljens yta är inte slät, den är levande. Detta är inte ett föremål som legat orört i en ask, utan en trogen amulett som burits genom ur och skur. Varje hack och märke är ett tyst vittnesbörd från ett långt liv vid sin ägares sida och de stolta ögonblick då den visades upp. Slitaget är inte en defekt, utan en ärrad patina som berättar om stolthet, äventyr och ett liv väl levt. Brons, SKM 22d (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024). Hildebrand 19. Olsén s. 113. 31 mm. 16,65 g. Kvalitet 1/1+.

Åtsida
Konungens högervända porträtt. I omskriften: "OSCAR SVERIGES NORR. GOTH. OCH VEND. KONUNG."

Frånsida
Fregatten Eugenie under fulla segel på ett stormigt hav. I omskrift: "FREGATTEN EUGENIES JORDOMSEGLING" och i avskärningen: "UNDER C. A. VIRGINS BEFÄL 1851 - 1853"

Randskrift:
"CARL JOHAN SVARFVARE BÅTSMAN ÖLAND 1 No91"

En Svensk Odyssé – Eugenies Världsomsegling
År 1851 kastade den svenska ångkorvetten Eugenie loss från Karlskrona, inte för strid, utan för en resa som skulle skriva in sig i Sveriges marina historia. Under befäl av kapten Christian Adolf Virgin inleddes landets allra första världsomsegling – en expedition med dubbla syften: att främja svensk handel och att genomföra vetenskapliga studier över hela klotet. Resan var en prövning av både skepp och besättning. Under nästan två år korsade Eugenie världshaven och besökte platser som dittills varit exotiska och avlägsna för de flesta svenskar. Färden gick via Sydamerika, där man rundade det stormiga Kap Horn, till Galapagosöarna där naturforskaren ombord, Kinberg, likt Darwin kunde studera det unika djurlivet. Man ankrade i Honolulu på Hawaii, navigerade till Kina och Australien, och upprättade nya handelskontakter längs vägen.

Men äventyret hade ett högt pris. Besättningen, inklusive båtsman Carl Johan Svarfvare, kämpade mot tropiska sjukdomar, skörbjugg och de ständiga farorna på havet. Av de 371 män som lämnade Sverige återvände inte alla. Trots svårigheterna fullföljde man sitt uppdrag. De vetenskapliga samlingarna av växter, djur och mineraler som fördes hem var ovärderliga, och de handelsavtal som slöts öppnade nya dörrar för svensk export.

När Eugenie slutligen återvände till Sverige 1853 hade hon inte bara seglat runt jorden; hon hade placerat Sverige på den globala kartan som en modern och kapabel sjöfartsnation. Världsomseglingen blev en symbol för svensk ambition och äventyrslust. Varje besättningsman som överlevde resan hedrades med denna medalj – ett evigt minne av deras deltagande i en av de mest betydelsefulla resorna i landets historia.