Mötesjeton utgiven av Kungliga Vetenskapsakademien (1815) - En belöning för vetenskapligt engagemang
Mötesjeton utgiven av Kungliga Vetenskapsakademien (1815)
Kungliga vetenskapsakademiens mötesjeton. Vacker silvermedalj, 13.41g, 31mm, detta exemplar med randprägling: "MJV SILVER 1968". Kvalitet 01. Referenser: jfr. SKM 42 (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), jfr Hildebrand 35. Den första modellen präglades 1815 med gravören Mauritz Frumeries initialer och var slagen i lös ring och hade pärlkant på båda sidor, efterföljande modell som präglades i ring saknade gravörens initialer och pärlkant. Det här utbjudna exemplaret är av en ännu senare typ som liknar SKM 42 men är nu präglad med pärlkant. Medaljen var avsedd som en slags ersättning till akademiens ledamöter och utdelades till dem i samband med mötena, vilket i klartext innebär att varje år sedan 1815 har en upplaga präglats och utdelats. Före ca 1915 saknar alla dessa randprägling vilket också gör att utgåvorna inte går att datera exakt.
Åtsida
Motivet visar en åldrad, skäggig man iklädd en enkel, knälång dräkt som framåtböjd planterar ett ungt, kalt träd i marken med hjälp av en spade. Längs den övre kanten löper omskriften "FÖR EFTERKOMMANDE". Runt hela fältet löper en tydlig och markerad pärlkant.
Frånsida
I fältets centrum strålar Polstjärnan i form av en femuddig stjärna, vilken omges av tre öppna kronor som vilar i stjärnans utbredda strålglans. Över detta centrala motiv svävar en större, sluten kunglig krona. Längs den yttre kanten löper omskriften "KONGL. WETENSKAPS ACADEMIEN". I avskärningen nederst, avdelat av en tunn horisontell linje, står årtalet "1815". Även denna sida inramas av en distinkt pärlkant.
En belöning för vetenskapligt engagemang
Kungliga Vetenskapsakademien, grundad 1739, har en lång och obruten tradition av att uppmärksamma och belöna vetenskapliga insatser. Denna specifika silverjeton, med anor från 1815, fyllde en mycket konkret och praktisk funktion: den fungerade som en närvaroersättning till akademiens ledamöter. Att dela ut jetonger som arvode vid sammanträden var ett etablerat sätt att uppmuntra till aktivt deltagande i akademiens arbete. Denna tradition innebär att jetongen har präglats och delats ut i en jämn ström under mer än två århundraden, vilket gör den till en av Sveriges mest långlivade och fascinerande numismatiska utgåvor.
Ett föränderligt utseende genom århundradena
Även om grundmotivet har förblivit detsamma sedan Mauritz Frumerie graverade originalet 1815, har jetongens tekniska utförande genomgått flera subtila förändringar under årens lopp. De allra första exemplaren slogs i lös ring och bar Frumeries initialer samt en vacker pärlkant. Senare under 1830-talet övergick man till prägling i fast ring, varvid pärlkanten och gravörsignaturen försvann. Det exemplar som presenteras här representerar en ännu senare typ, där pärlkanten återigen har introducerats för att rama in och lyfta fram motivet.
En särskild utmaning för numismatiker och samlare har varit att datera dessa jetonger, eftersom exemplaren fram till omkring år 1915 helt saknar randprägling. Det är först med införandet av årtals- och metallstämplar på kanten som varje enskild medalj exakt kan knytas till ett specifikt utdelningsår. Detta utbjudna exemplar, med randskriften "MJV SILVER 1968", kan därmed med absolut säkerhet placeras till slutet av 1960-talet.
Symboliken: Att så för framtiden
Motivet på jetongens åtsida – den gamle mannen som planterar ett träd han troligen aldrig själv kommer att få se bära frukt eller ge skugga – är en djupt rörande och klassisk allegori för den vetenskapliga gärningen. Omskriften "FÖR EFTERKOMMANDE" understryker handlingens innersta kärna: vetenskap och grundforskning bedrivs sällan för omedelbar, personlig vinning, utan syftar till att bygga en kunskapsgrund för kommande generationer. Frånsidans Polstjärna, Akademiens ständiga symbol, representerar i sin tur den fasta, orubbliga punkten på himlavalvet – en ledstjärna i det ständiga sökandet efter evig och objektiv sanning.
Kungliga vetenskapsakademiens mötesjeton. Vacker silvermedalj, 13.41g, 31mm, detta exemplar med randprägling: "MJV SILVER 1968". Kvalitet 01. Referenser: jfr. SKM 42 (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), jfr Hildebrand 35. Den första modellen präglades 1815 med gravören Mauritz Frumeries initialer och var slagen i lös ring och hade pärlkant på båda sidor, efterföljande modell som präglades i ring saknade gravörens initialer och pärlkant. Det här utbjudna exemplaret är av en ännu senare typ som liknar SKM 42 men är nu präglad med pärlkant. Medaljen var avsedd som en slags ersättning till akademiens ledamöter och utdelades till dem i samband med mötena, vilket i klartext innebär att varje år sedan 1815 har en upplaga präglats och utdelats. Före ca 1915 saknar alla dessa randprägling vilket också gör att utgåvorna inte går att datera exakt.
Åtsida
Motivet visar en åldrad, skäggig man iklädd en enkel, knälång dräkt som framåtböjd planterar ett ungt, kalt träd i marken med hjälp av en spade. Längs den övre kanten löper omskriften "FÖR EFTERKOMMANDE". Runt hela fältet löper en tydlig och markerad pärlkant.
Frånsida
I fältets centrum strålar Polstjärnan i form av en femuddig stjärna, vilken omges av tre öppna kronor som vilar i stjärnans utbredda strålglans. Över detta centrala motiv svävar en större, sluten kunglig krona. Längs den yttre kanten löper omskriften "KONGL. WETENSKAPS ACADEMIEN". I avskärningen nederst, avdelat av en tunn horisontell linje, står årtalet "1815". Även denna sida inramas av en distinkt pärlkant.
En belöning för vetenskapligt engagemang
Kungliga Vetenskapsakademien, grundad 1739, har en lång och obruten tradition av att uppmärksamma och belöna vetenskapliga insatser. Denna specifika silverjeton, med anor från 1815, fyllde en mycket konkret och praktisk funktion: den fungerade som en närvaroersättning till akademiens ledamöter. Att dela ut jetonger som arvode vid sammanträden var ett etablerat sätt att uppmuntra till aktivt deltagande i akademiens arbete. Denna tradition innebär att jetongen har präglats och delats ut i en jämn ström under mer än två århundraden, vilket gör den till en av Sveriges mest långlivade och fascinerande numismatiska utgåvor.
Ett föränderligt utseende genom århundradena
Även om grundmotivet har förblivit detsamma sedan Mauritz Frumerie graverade originalet 1815, har jetongens tekniska utförande genomgått flera subtila förändringar under årens lopp. De allra första exemplaren slogs i lös ring och bar Frumeries initialer samt en vacker pärlkant. Senare under 1830-talet övergick man till prägling i fast ring, varvid pärlkanten och gravörsignaturen försvann. Det exemplar som presenteras här representerar en ännu senare typ, där pärlkanten återigen har introducerats för att rama in och lyfta fram motivet.
En särskild utmaning för numismatiker och samlare har varit att datera dessa jetonger, eftersom exemplaren fram till omkring år 1915 helt saknar randprägling. Det är först med införandet av årtals- och metallstämplar på kanten som varje enskild medalj exakt kan knytas till ett specifikt utdelningsår. Detta utbjudna exemplar, med randskriften "MJV SILVER 1968", kan därmed med absolut säkerhet placeras till slutet av 1960-talet.
Symboliken: Att så för framtiden
Motivet på jetongens åtsida – den gamle mannen som planterar ett träd han troligen aldrig själv kommer att få se bära frukt eller ge skugga – är en djupt rörande och klassisk allegori för den vetenskapliga gärningen. Omskriften "FÖR EFTERKOMMANDE" understryker handlingens innersta kärna: vetenskap och grundforskning bedrivs sällan för omedelbar, personlig vinning, utan syftar till att bygga en kunskapsgrund för kommande generationer. Frånsidans Polstjärna, Akademiens ständiga symbol, representerar i sin tur den fasta, orubbliga punkten på himlavalvet – en ledstjärna i det ständiga sökandet efter evig och objektiv sanning.