Niklas Sahlgren (1701-1776) av Gustaf Ljungberger 1773 - Direktör för Ostindiska kompaniet

Niklas Sahlgren (1701-1776) - Direktör för Ostindiska kompaniet
Pampig silvermedalj, 59.73g, 54mm, graverad av av Gustaf Ljungberger 1773. Präglad på Kungliga Myntverket. Slagen 1773 av Vetenskapsakademien som av Sahlgren hade mottagit 50 000 daler silvermynt. Räntan från dessa pengar skulle användas till prisbelöningar för godkända svar på tävlingsfrågor om lantbruk. Medaljen delades ut som pris. Kvalitet 1+, Hyckert I:245:1

Åtsida
Sahlgrens högervända bröstbild, under bilden gravörens initialer: "GL". I omskriften: "NIC SAHLGREN DIR COM SV INDI ET EQV. TORQ ORD VAS"

Frånsida
Överst på ett band som löper längs kanten: "EXTENDENS VENTURA IN SAECULA CURAS" (Sträcker ut sina omsorger genom tiderna), nederst längs kanten i mindrre textstorlek: "BENE MERITO RACAD SCIENT CUDI F" (För en välförtjänt vetenskapsakademi präglades denna medalj). I centrum omgivet av en krans av ax och frukter text på fem rader: "CERTAMINA GEORGICA INSTITUIT ANNO MDCCLXXIII" (Jordbruksutställningar inrättades år 1773).

Niklas Sahlgren: En framgångsrik affärsman och generös filantrop
Niklas Sahlgren (1701-1776) - Direktör för Ostindiska kompaniet. Niclas Sahlgren föddes i Göteborg den 18 mars 1701 som son till Nils Pehrsson Sahlgren och Sara Herwegh. Han gifte sig två gånger: Första gången 1745 med Anna Margareta Wittmack (1723-1746), dotter till grosshandlaren Claes Wittmack. Hon dog tyvärr året efter i barnsäng. Andra gången 1747 med Katarina Kristna Grubb († 1772). Från första äktenskapet fick han dottern Anna Margareta "Greta" (1745-1767), gift med August Alströmer (1735-1773), och från andra äktenskapet dottern Sara Catharina Sahlgren (1748-1818), gift med kanslirådet Claes Alströmer.

Karriär och framgångar:
Sahlgrens karriär var präglad av framgångar inom handeln och näringslivet. 1729 grundade han Sahlgrenska sockerbruket. 1733 blev han direktör för Västindiska kompaniet, en befattning han innehade till 1768. Samtidigt, från mitten av 1730-talet till 1768, var han direktör även för Ostindiska kompaniet. 1772 utsågs han till kommendör av Vasaorden.

Filantropi och donationer:
Sahlgren var en generös filantrop och donerade stora summor till välgörande ändamål. Vid sin död 1776 efterlämnade han en förmögenhet på 4 159 498 daler silvermynt. I sitt testamente testamenterade han 12 procent av sin förmögenhet, motsvarande 150 000 daler, till grundandet av Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han donerade även 150 000 daler till Kungliga Vetenskapsakademien och 300 000 daler till ett barnhus. Av dessa 300 000 daler användes 300 000 till inköp av säteriet Östad nära Alingsås, där Östads barnhus byggdes upp.

Utmärkelser och erkännande:
Sahlgrens framgångar och generositet gav honom stor respekt och erkännande. Han erbjöds adelskap men tackade nej med motiveringen: "Hellre den förste i sitt stånd än den siste i ett annat". 1773 invaldes han som ledamot nummer 201 i Kungliga Vetenskapsakademien. 1776 invaldes han i Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.