Nils Collin (1746–1831) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1938 - Präst och vetenskapsman i Nya Sverige
Nils Collin (1746–1831) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1938
Silver, 15.16g, 31mm. Kvalitet 1+/01. Randprägling: "SILVER 1938". Referenser: Ulla Ehrensvärd 371, KVA 199. Medaljen är präglad i en upplaga om 250 exemplar i silver, jämte 1 referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av prästen och vetenskapsmannen Nils Collin, avbildad i profil med skarpt mejslade anletsdrag och iklädd rock samt tidstypisk prästkrage. Längs medaljens sidor och övre kant löper omskriften: "NICOL· COLLIN· SCIENTIARUM· CULTOR·". I den nedre avskärningen anges årtalen: "N· MDCCXLVI OB· MDCCCXXXI". Det latinska originalet utläses Nicolaus Collin Scientiarum Cultor. Natus 1746 Obiit 1831. På svenska översätts detta till: Nils Collin, vetenskapernas bevarare, född 1746, död 1831.
Frånsida
Motivet utgörs av en detaljerad relief av den gamla svenska kyrkan i Raccoon (idag Trefaldighetskyrkan i Swedesboro, New Jersey). Ovanför kyrkobyggnaden, krönt av en liten stjärna, står huvudinskriptionen i fem rader: "PATRIAE / LINGUAM· MORES / RELIGIONEM / INTER· COLONOS / SUSTINEBAT". Flankerande kyrkobyggnaden på vänster respektive höger sida står orden: "ECCLESIA RACCOON" (Kyrkan i Raccoon). Nedanför kyrkan, i medaljens avskärning, står dedikationen: "SOCIO· MERITISSIMO / R· AC· SCIENT· SUEC / MCMXXXVIII". Den samlade latinska texten översätts till: Han värnade fäderneslandets språk, seder och tro bland nybyggarna. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1938.
Präst och vetenskapsman i Nya Sverige
Nils Collin skrevs in vid Uppsala universitet år 1759, där hans intressen sträckte sig långt bortom den teologiska banan och kom att innefatta naturvetenskap, filosofi och historia. Efter sin prästvigning sändes han 1769 till Amerika som predikant för den Svenska Kyrkans mission. I maj 1770 anlände han till de forna svenskbygderna vid Delawarefloden och slog sig ned i orten Raccoon. Vid denna tid var Raccoon den sista utposten där majoriteten av befolkningen fortfarande talade svenska, ett arv från 1600-talets koloni Nya Sverige.
Kampen för språket och kyrkobygget
Collin fann sig snart i en trängd situation. Han insåg snabbt att den svenska missionen, språket och kulturen var på väg att helt utraderas av den obönhörliga amerikaniseringen. I många och långa brev hem till Sverige beklagade han omständigheterna och uttryckte en stark hemlängtan. När han slutligen beviljades tillstånd att återvända hem valde han trots allt att stanna kvar. Han kände en stark plikt att först slutföra uppförandet av församlingens nya stenkyrka – exakt den byggnad som Erik Lindberg så troget avbildat på medaljens frånsida. Hans uthållighet var en beundransvärd insats för att hålla den svenska traditionen levande på den amerikanska östkusten ännu en tid.
En brobyggare över Atlanten
Under det amerikanska frihetskriget avbröts Collins kontakt med hemlandet nästan helt. Konflikten var farlig även för honom personligen; 1777 fängslades han kortvarigt av den engelska milisen, och anklagades senare för spioneri av en amerikansk kommendant innan han till slut friades. Trots den politiska turbulensen och isoleringen övergav han aldrig vetenskapen.
Collin fungerade som en levande länk mellan den Nya och Gamla världen. Han förde en flitig korrespondens med svenska vetenskapsmän som Carl Peter Thunberg och Jacob Berzelius, och sände otaliga samlingar av amerikanska frön, växter och djur till akademier i Sverige. I sitt nya hemland blev han en aktad intellektuell profil, antogs som ledamot i flera lärda sällskap och umgicks i kretsarna kring Benjamin Franklin och Thomas Jefferson. Hemlängtan till trots återvände Nils Collin aldrig till Sverige. Han stannade på sin post i Amerika och avled i Philadelphia 1831, efter att i sitt testamente ha donerat sitt omfattande bibliotek till institutioner i båda sina hemländer.
Silver, 15.16g, 31mm. Kvalitet 1+/01. Randprägling: "SILVER 1938". Referenser: Ulla Ehrensvärd 371, KVA 199. Medaljen är präglad i en upplaga om 250 exemplar i silver, jämte 1 referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av prästen och vetenskapsmannen Nils Collin, avbildad i profil med skarpt mejslade anletsdrag och iklädd rock samt tidstypisk prästkrage. Längs medaljens sidor och övre kant löper omskriften: "NICOL· COLLIN· SCIENTIARUM· CULTOR·". I den nedre avskärningen anges årtalen: "N· MDCCXLVI OB· MDCCCXXXI". Det latinska originalet utläses Nicolaus Collin Scientiarum Cultor. Natus 1746 Obiit 1831. På svenska översätts detta till: Nils Collin, vetenskapernas bevarare, född 1746, död 1831.
Frånsida
Motivet utgörs av en detaljerad relief av den gamla svenska kyrkan i Raccoon (idag Trefaldighetskyrkan i Swedesboro, New Jersey). Ovanför kyrkobyggnaden, krönt av en liten stjärna, står huvudinskriptionen i fem rader: "PATRIAE / LINGUAM· MORES / RELIGIONEM / INTER· COLONOS / SUSTINEBAT". Flankerande kyrkobyggnaden på vänster respektive höger sida står orden: "ECCLESIA RACCOON" (Kyrkan i Raccoon). Nedanför kyrkan, i medaljens avskärning, står dedikationen: "SOCIO· MERITISSIMO / R· AC· SCIENT· SUEC / MCMXXXVIII". Den samlade latinska texten översätts till: Han värnade fäderneslandets språk, seder och tro bland nybyggarna. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1938.
Präst och vetenskapsman i Nya Sverige
Nils Collin skrevs in vid Uppsala universitet år 1759, där hans intressen sträckte sig långt bortom den teologiska banan och kom att innefatta naturvetenskap, filosofi och historia. Efter sin prästvigning sändes han 1769 till Amerika som predikant för den Svenska Kyrkans mission. I maj 1770 anlände han till de forna svenskbygderna vid Delawarefloden och slog sig ned i orten Raccoon. Vid denna tid var Raccoon den sista utposten där majoriteten av befolkningen fortfarande talade svenska, ett arv från 1600-talets koloni Nya Sverige.
Kampen för språket och kyrkobygget
Collin fann sig snart i en trängd situation. Han insåg snabbt att den svenska missionen, språket och kulturen var på väg att helt utraderas av den obönhörliga amerikaniseringen. I många och långa brev hem till Sverige beklagade han omständigheterna och uttryckte en stark hemlängtan. När han slutligen beviljades tillstånd att återvända hem valde han trots allt att stanna kvar. Han kände en stark plikt att först slutföra uppförandet av församlingens nya stenkyrka – exakt den byggnad som Erik Lindberg så troget avbildat på medaljens frånsida. Hans uthållighet var en beundransvärd insats för att hålla den svenska traditionen levande på den amerikanska östkusten ännu en tid.
En brobyggare över Atlanten
Under det amerikanska frihetskriget avbröts Collins kontakt med hemlandet nästan helt. Konflikten var farlig även för honom personligen; 1777 fängslades han kortvarigt av den engelska milisen, och anklagades senare för spioneri av en amerikansk kommendant innan han till slut friades. Trots den politiska turbulensen och isoleringen övergav han aldrig vetenskapen.
Collin fungerade som en levande länk mellan den Nya och Gamla världen. Han förde en flitig korrespondens med svenska vetenskapsmän som Carl Peter Thunberg och Jacob Berzelius, och sände otaliga samlingar av amerikanska frön, växter och djur till akademier i Sverige. I sitt nya hemland blev han en aktad intellektuell profil, antogs som ledamot i flera lärda sällskap och umgicks i kretsarna kring Benjamin Franklin och Thomas Jefferson. Hemlängtan till trots återvände Nils Collin aldrig till Sverige. Han stannade på sin post i Amerika och avled i Philadelphia 1831, efter att i sitt testamente ha donerat sitt omfattande bibliotek till institutioner i båda sina hemländer.