Nils Herman Nilsson-Ehle (1873-1949) - Växtförädlare, Genetiker och Eugeniker

Nils Herman Nilsson-Ehle (1873-1949) - Växtförädlare, Genetiker och Eugeniker
Silvermedalj, 40.49g, 45mm. Utgiven 1971 till sin synnerligen förtjänte ledamot av Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. Graverad av Léo Holmgren. Kvalitet 01. Präglad på kungliga myntverket. På randen: "MJV SILVER 1971"

Åtsida
Nilsson-Ehles vänstervända bild samt inskrifter under bild och i omskriften: "NILS HERMAN NILSSON-EHLE. NAT[us] MDCCCLXXIII OB[iit] MCMXLIX. SOCIO MERITISSIMO REG[ia] ACAD[emia] SCIENT[iarum] SUEC[ana] MCMLXXIW." I fältet Holmgrens monogram.

Frånsida
Ax av havre och vete korslagda framför en aspkvist. I omskriften: "PERSPICUIT QUAE TERRA CREAT MELIORAQUE FECIT. (Han såg vad jorden frambringar och förbättrade det). 

Herman Nilsson-Ehle (1873-1949): Växtförädlare, Genetiker och Eugeniker
Herman Nilsson-Ehle, född i Skurup, var en framstående svensk växtförädlare och genetiker. Han utbildade sig vid Lunds universitet och deltog som student i Jonas Stadlings expedition till Sibirien 1898-99.

Nilsson-Ehle arbetade vid Sveriges Utsädesförening i Svalöv 1899-1915, där han bland annat experimenterade med att framkalla mutationer i frön genom att skicka upp dem i luftballonger.  Han blev senare professor i botanik i Lund och därefter professor i genetik i Akarp.

Nilsson-Ehle är känd för sina studier av polygen nedärvning,  men var även en kontroversiell förespråkare för eugenik.  Han var med och grundade Statens institut för rasbiologi i Uppsala 1921,  en institution som senare inspirerade nazisternas raspolitik.