Nils Persson (1836–1919) av Erik Lindberg - En self-made industripionjär
Nils Persson (1836–1919) av Erik Lindberg
Silvermedalj, 75.77g, 50mm, detta exemplar med randskrift: "SILVER 1916". Kvalitet 1+. Referenser: Ulla Ehrensvärd 49, Numismatiska meddelanden XVII (Bror Edvard Hyckert) II:323.
Åtsida
Högervänd bröstbild av konsul Nils Persson i profil. Omskriften längs den övre kanten anger hans födelse- och jubileumsdatum: "1836 • DEN 20 JANUARI • 1906". På ömse sidor om porträttet är hans namn placerat: "NILS" i det vänstra fältet och "PERSSON" i det högra. Längst ner, utmed den nedre kanten, återfinns gravörens signatur "ERIK LINDBERG".
Frånsida
I fältets centrum finns en rak och stilren inskrift över sex rader: "GÄRD AF / VÖRDNAD OCH / TILLGIFVENHET / FRÅN / TACKSAMMA / TJENSTEMÄN". Hela inskriften inramas av en kraftig, mycket vacker och plastiskt modellerad krans bunden av rosor och rosenblad.
I fältets centrum finns en rak och stilren inskrift över sex rader: "GÄRD AF / VÖRDNAD OCH / TILLGIFVENHET / FRÅN / TACKSAMMA / TJENSTEMÄN". Hela inskriften inramas av en kraftig, mycket vacker och plastiskt modellerad krans bunden av rosor och rosenblad.
En self-made industripionjär
Nils Persson (1836–1919) inledde sin bana som femtonårig bodbetjänt i Helsingborg, men kom genom en osedvanlig affärsbegåvning att växa ut till en av den svenska industrihistoriens allra mest handlingskraftiga pionjärer. År 1860 öppnade han en egen diversehandel som han snart utökade till att importera guano, vilket var ett tidigt svar på det svenska jordbrukets snabbt växande behov av konstgödsel. Försäljningsframgångarna med guano ledde till att han 1872 startade egen tillverkning. Två år senare, 1874, var han huvudkraften bakom bildandet av Skånska superfosfat- och svafvelsyrefabriksaktiebolaget, populärt kallat "Fosfaten". Denna industri lade grunden till den enorma kemiska industrin i Helsingborg och utvidgades snabbt med fabriker i bland annat Landskrona, Limhamn och på Liljeholmen i Stockholm.
"Malmkongen" och det skånska imperiet
För att säkra råvaruleveranserna av kopparhaltig svavelkis till sin kemiska industri, blickade Persson mot grannlandet. Han förvärvade inmutningar i norska Sulitelma 1886 och bildade Sulitelma AB år 1891. Hans stora och framgångsrika inflytande över dessa norska naturtillgångar gav honom öknamnet "Malmkongen" i norsk press, en känga som snarast var riktad mot de norska myndigheternas slapphet.
Perssons affärsfilosofi var expansiv och präglad av integration: om något saknades för produktionen, startade han ett nytt företag för att lösa problemet. När han behövde billigt och bra byggnadsmaterial till sina snabbt växande fabriksbyggnader startade han Helsingborgs ångtegelbruk 1873. Bruket producerade det berömda "Helsingborgsteglet" (i folkmun kallat "Persastenen") som kom att exporteras över hela Norden. År 1890 var han dessutom drivande i uppstarten av Helsingborgs sockerfabriks AB och utsågs till dess förste VD, en verksamhet som på kort tid blev stadens enskilt största arbetsplats.
Medaljens tillkomst och imperiets fall
Den 20 januari 1906 fyllde Nils Persson 70 år. För att hylla sin dynamiske grundare och chef beställde tjänstemännen vid Skånska superfosfat- och svafvelsyrefabriken denna storslagna medalj. Uppdraget gick till Sveriges främste gravör, Erik Lindberg, som skulpterade åtsidans porträtt utifrån fotografier tagna av C. Dahlquist i Helsingborg, kompletterat med sittningar där industrimagnaten satt som levande modell. Arbetet med modellerna pågick under oktober–november 1905 och stämplarna färdigställdes i januari 1906 till en kostnad av 800 kronor i konstnärsarvode. Det här aktuella medaljexemplaret bär randskriften "SILVER 1916", vilket indikerar att stampen kommit till förnyad användning och att detta specifika exemplar slagits tio år efter själva jubileet.
Bara några få år efter 70-årsfirandet drabbades Persson av en mycket svår ekonomisk kris. Hans hejdlöst överexpanderade ekonomi och inblandning i den så kallade "metallurgiska härvan" 1908 höll på att sluta i en total konkurs, vilket endast kunde avvärjas i sista stund genom ett direkt ingripande från riksbankschefen. Vid första världskrigets utbrott hade Persson förlorat en lejonpart av sin forna förmögenhet och dragit sig tillbaka från politiken. Trots detta brokiga slut på affärskarriären har Nils Persson gått till historien som en oerhört generös donator, som bland annat agerade mecenat och gav finansiellt understöd till både S. A. Andrées och Otto Nordenskjölds berömda polarexpeditioner.