Nils Peter Angelin (1805–1876) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1920 - Paleontologen som avslöjade fornhavens hemligheter
Produkten är tyvärr slut i lager. :(
Nils Peter Angelin (1805–1876) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1920
Silver, 15.47g, 31mm. Randprägling: "SILVER 1920". Kvalitet 1+/01. Referenser: Ulla Ehrensvärd 200, KVA 181. Upplaga 200 exemplar + 1 referensexemplar till Kungliga myntkabinettet.
Åtsida
Rakt framvänd bröstbild av paleontologen Nils Peter Angelin, avbildad med ett strängt och fokuserat ansiktsuttryck, kraftiga anletsdrag och en karaktäristisk nedhängande mustasch. Han bär en rock med uppfälld krage och en knuten fluga. I fälten på vardera sidan om porträttet löper titeln vertikalt: "MUSEI PALÆONT·" till vänster och "REGNI·PRÆFECTUS" till höger. I den nedre avskärningen står texten i tre raka rader: "NICOLAUS· PETRUS / ANGELIN / N· 1805· O· 1876". Det latinska originalets förkortningar utläses Nicolaus Petrus Angelin Natus 1805 Obiit 1876. Musei Palaeontologici Regni Praefectus. På svenska översätts den samlade texten till: Nils Peter Angelin, född 1805, död 1876, chef för rikets paleontologiska museum.
Frånsida
Ett unikt och vackert komponerat paleontologiskt motiv. I centrum står en stor, rektangulär texttavla. Kring denna tavla slingrar sig utdöda havsorganismer som Angelin vigt sitt liv åt att studera; på sidorna växer långa, detaljerade crinoideer (sjöliljor av arten Encrinus liliiformis) från triastiden, och i nederkanten vilar en stor trilobit (Paradoxides bohemicus) från silur. Även bakgrunden bakom tavlan bär subtila spår av fossila avtryck. På den centrala tavlan står huvudinskriptionen i fyra rader: "ARCANA / MARIUM / PRISCORUM / DETEXIT". I fältet direkt under tavlan, på var sin sida om trilobiten, löper dedikationen: "SOCIO· MERITISS· / REG· ACAD· SCIENT· / SUEC· MCM / XX". Det latinska originalet utläses Arcana marium priscorum detexit. Socio meritissimo Regia Academia Scientiarum Suecana MCMXX. Texten översätts till: Han avslöjade fornhavens hemligheter. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1920.
Han som avslöjade fornhavens hemligheter
En evig student bland fossilerna
Nils Peter Angelins väg till den vetenskapliga parnassen var allt annat än konventionell. Han skrevs in vid Lunds universitet redan 1821 för att bedriva humanistiska studier, men hans sanna kall visade sig snart ligga djupt begravt i marken. Intresset för naturvetenskap, i synnerhet geologi och paleontologi, tog överhanden. Han reste runt i Sverige på egen bekostnad för att samla fossil, och det arv han fick efter sin far spenderades på en utsträckt studieresa genom England, Skottland, Tyskland och Danmark. Hans tidiga försök att publicera sina rön möttes dock av svalhet från allmänheten. Väl hemkommen till Lund fick han hanka sig fram under svåra ekonomiska omständigheter; han öppnade ett litet antikvariat och drygade ut inkomsterna genom att ge privatlektioner i zoologi och botanik.
Trilobiterna och det stratigrafiska genombrottet
Trots fattigdomen vägrade han ge upp sin forskning. År 1851 lyckades han på egen bekostnad ge ut det första häftet av Palaeontologia Svecica. Hans uthållighet lönade sig slutligen när Vetenskapsakademien klev in med ekonomiskt stöd, vilket möjliggjorde utgivandet av storverket Palaeontologia Scandinavica 1854. Verket var banbrytande. Det innehöll detaljskarpa beskrivningar och avbildningar av cirka 270 trilobitarter, varav de allra flesta var helt okända för vetenskapen. Ännu viktigare var Angelins systematiska klassificering; han delade in Sveriges kambrosiluriska lagerföljder baserat på deras fossilinnehåll, en metod som fick enorm principiell betydelse för den europeiska geologin.
Akademisk upprättelse och Riksmuseet
Den formella akademiska karriären hade dittills lyst med sin frånvaro, men när erkännandet väl kom var det spektakulärt. År 1857 – efter otroliga 36 år som inskriven student och utan att någonsin ha avlagt en formell examen – knöts Angelin till Lunds universitet som lärare i paleontologi. Samma år promoverades han dessutom till hedersdoktor i Breslau. Karriären kröntes 1864 då han utnämndes till intendent med professors namn vid Naturhistoriska Riksmuseets paleontologiska avdelning, en position han innehade fram till sin död. Under hans ledarskap utökades avdelningens bestånd radikalt, inte minst genom att hans egna ofantliga privatsamlingar införlivades i museets ägo.
Ett paleontologiskt arv i silver
När Erik Lindberg formgav denna medalj för Vetenskapsakademien 1920 skapade han ett numismatiskt monument över en enastående forskargärning. Åtsidan visar den bistre museichefen med pondus och allvar. Men det är frånsidan som verkligen fångar magin i Angelins arbete. De vackert utmejslade sjöliljorna och trilobiten binder samman hans vetenskapliga gärning med konstnärlig elegans. Inskriptionen, som förkunnar att han "avslöjade fornhavens hemligheter", är en poetisk men oerhört exakt sammanfattning av Nils Peter Angelins liv: envetenheten hos en fattig antikvariatsbokhandlare som till slut knäckte koden till de utdöda havsekosystemen och blev landets främste paleontolog.
Silver, 15.47g, 31mm. Randprägling: "SILVER 1920". Kvalitet 1+/01. Referenser: Ulla Ehrensvärd 200, KVA 181. Upplaga 200 exemplar + 1 referensexemplar till Kungliga myntkabinettet.
Åtsida
Rakt framvänd bröstbild av paleontologen Nils Peter Angelin, avbildad med ett strängt och fokuserat ansiktsuttryck, kraftiga anletsdrag och en karaktäristisk nedhängande mustasch. Han bär en rock med uppfälld krage och en knuten fluga. I fälten på vardera sidan om porträttet löper titeln vertikalt: "MUSEI PALÆONT·" till vänster och "REGNI·PRÆFECTUS" till höger. I den nedre avskärningen står texten i tre raka rader: "NICOLAUS· PETRUS / ANGELIN / N· 1805· O· 1876". Det latinska originalets förkortningar utläses Nicolaus Petrus Angelin Natus 1805 Obiit 1876. Musei Palaeontologici Regni Praefectus. På svenska översätts den samlade texten till: Nils Peter Angelin, född 1805, död 1876, chef för rikets paleontologiska museum.
Frånsida
Ett unikt och vackert komponerat paleontologiskt motiv. I centrum står en stor, rektangulär texttavla. Kring denna tavla slingrar sig utdöda havsorganismer som Angelin vigt sitt liv åt att studera; på sidorna växer långa, detaljerade crinoideer (sjöliljor av arten Encrinus liliiformis) från triastiden, och i nederkanten vilar en stor trilobit (Paradoxides bohemicus) från silur. Även bakgrunden bakom tavlan bär subtila spår av fossila avtryck. På den centrala tavlan står huvudinskriptionen i fyra rader: "ARCANA / MARIUM / PRISCORUM / DETEXIT". I fältet direkt under tavlan, på var sin sida om trilobiten, löper dedikationen: "SOCIO· MERITISS· / REG· ACAD· SCIENT· / SUEC· MCM / XX". Det latinska originalet utläses Arcana marium priscorum detexit. Socio meritissimo Regia Academia Scientiarum Suecana MCMXX. Texten översätts till: Han avslöjade fornhavens hemligheter. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1920.
Han som avslöjade fornhavens hemligheter
En evig student bland fossilerna
Nils Peter Angelins väg till den vetenskapliga parnassen var allt annat än konventionell. Han skrevs in vid Lunds universitet redan 1821 för att bedriva humanistiska studier, men hans sanna kall visade sig snart ligga djupt begravt i marken. Intresset för naturvetenskap, i synnerhet geologi och paleontologi, tog överhanden. Han reste runt i Sverige på egen bekostnad för att samla fossil, och det arv han fick efter sin far spenderades på en utsträckt studieresa genom England, Skottland, Tyskland och Danmark. Hans tidiga försök att publicera sina rön möttes dock av svalhet från allmänheten. Väl hemkommen till Lund fick han hanka sig fram under svåra ekonomiska omständigheter; han öppnade ett litet antikvariat och drygade ut inkomsterna genom att ge privatlektioner i zoologi och botanik.
Trilobiterna och det stratigrafiska genombrottet
Trots fattigdomen vägrade han ge upp sin forskning. År 1851 lyckades han på egen bekostnad ge ut det första häftet av Palaeontologia Svecica. Hans uthållighet lönade sig slutligen när Vetenskapsakademien klev in med ekonomiskt stöd, vilket möjliggjorde utgivandet av storverket Palaeontologia Scandinavica 1854. Verket var banbrytande. Det innehöll detaljskarpa beskrivningar och avbildningar av cirka 270 trilobitarter, varav de allra flesta var helt okända för vetenskapen. Ännu viktigare var Angelins systematiska klassificering; han delade in Sveriges kambrosiluriska lagerföljder baserat på deras fossilinnehåll, en metod som fick enorm principiell betydelse för den europeiska geologin.
Akademisk upprättelse och Riksmuseet
Den formella akademiska karriären hade dittills lyst med sin frånvaro, men när erkännandet väl kom var det spektakulärt. År 1857 – efter otroliga 36 år som inskriven student och utan att någonsin ha avlagt en formell examen – knöts Angelin till Lunds universitet som lärare i paleontologi. Samma år promoverades han dessutom till hedersdoktor i Breslau. Karriären kröntes 1864 då han utnämndes till intendent med professors namn vid Naturhistoriska Riksmuseets paleontologiska avdelning, en position han innehade fram till sin död. Under hans ledarskap utökades avdelningens bestånd radikalt, inte minst genom att hans egna ofantliga privatsamlingar införlivades i museets ägo.
Ett paleontologiskt arv i silver
När Erik Lindberg formgav denna medalj för Vetenskapsakademien 1920 skapade han ett numismatiskt monument över en enastående forskargärning. Åtsidan visar den bistre museichefen med pondus och allvar. Men det är frånsidan som verkligen fångar magin i Angelins arbete. De vackert utmejslade sjöliljorna och trilobiten binder samman hans vetenskapliga gärning med konstnärlig elegans. Inskriptionen, som förkunnar att han "avslöjade fornhavens hemligheter", är en poetisk men oerhört exakt sammanfattning av Nils Peter Angelins liv: envetenheten hos en fattig antikvariatsbokhandlare som till slut knäckte koden till de utdöda havsekosystemen och blev landets främste paleontolog.