Olof Skötkonung 995-1022, Penning Long Cross - MYCKET SÄLLSYNT - RR
Olof Skötkonung 995-1022, Penning Long Cross - MYCKET SÄLLSYNT - RR
Denna penning har Brita Malmer kategoriserat under rubriken: "Blandgrupp med förvirrade inskrifter", men den är också säkert kopplad till Sigtuna och Olof Skötkonung via kedja 142. SMH 349, 2.15g, Ett exemplar med fin lyster och bra porträtt, lätt böjd och med testmärken, kvalitet 1+/01. Comm NS9 9.301.1447. Obetydlig fyndbeläggning vid frånsidans kant.
Givetvis var även de tidigare Olofmynten av CRVX och Long Cross, även de delvis "förvirrade" eller felaktigt kopierade efter förlagorna, bokstäverna var delvis upp och ned eller omvända samt referens till OLOFA REX ANCOL förekommer, dvs Olof kung i England...På Long Cross typerna med läsliga åtsideinskrifter förekommer även här svårtolkade kombinationer som tex OLAFI XREX AS eller OLAFI RX ON OA...
Det här utbjudna exemplaret uppvisar flera karakteristiska drag för de vikingatida mynten, dels är det präglat i hög vikt, dels har de ett antal sk testmärken, där silvrets lödighet i myntet testats genom att böja och hacka i myntet med en knivspets. Detta är typiska tecken på de misstänksamma handelsmännen från vikingatiden och de ger oss också en intressant vy in i den vikingatida handelsvärlden.
Olof skötkonungs penningar har delats in i ett antal olika grupper utifrån dess huvudtyp: CRVX, Long Cross, Helmet, Small Cross, Quatrefoil efter sina engelska förlagor från vilka de kopierades. Området är tämpligen komplext och attribueringen till Olofs Sigtunaprägling baseras på ett antal kriterier där Brita Malmer delat in dem i olika så kallade sannoliksklasser: I, II repektive III.
Sannolikhetskategori I
Till kategorin räknas all mynt med läsliga inskrifter som innehåller varianter av namnen Olof eller Sigtuna, dessa utgörs av singelmynt, länkmynt eller kopplade i kedjor. Dessutom alla de anonyma mynt som kopplats till de kedjor som innehåller någon av de tre föregående inskriftsvarianterna.
Sannolikhetskategori II och III
De anonyma mynt, som ej har läsliga inskrifter enligt föregående eller kan kopplas till de ovan angivna säkra kedjorna, och består av singlar, länkar eller för all del mindre kedjor, men utifrån sitt utseende och vikt med stor sannolikhet kan anses vara präglade i Sigtuna. Framtida forskning kommer sålunda att flytta mynt från kategori II och III till kategori I.
Kriterierna för klassificering av sannolikheten i fallande skala enligt Malmer:
Fyrkantigt myntämne
Från engelsk/dansk norm avvikande utformning av bröstbild
Högervänd bröstbild
Från engelsk/dansk norm avvikande utformning av bokstäver
Dekorerade korsavslutningar
Hög vikt
Fyndplatsernas geografiska spridning
Museernas geografiska spridning
Enligt Malmer anses tex att ett mynt som uppfyller kriterierna 1 och 3 som sannolikhetsgrad II. Myntet har med stor sannolikhet präglats i Sigtuna och därmed en mycket god kandidat för att i framtiden flyttas till kategori I genom fortsatt stampforskning. Ett annat anonymt mynt som tex endast uppfyller kriterierna 4, 6 eller 7 hänförs till sannolikhetskategori III. Myntet kan ha präglats i Sigtuna, men med större osäkerhetsmarginal. Några mynt som förts till kategori III kan i framtiden visa sig ha annat ursrprung än Sigtuna.
Det ska dock tilläggas att den här redovisade uppställningen, baserad på Brita Malmers forskning, inte på något sätt representerar en absolut sanning. Den moderna stampkedjeforskningen tillämpar säkrare stampidentifieringsmetoder som reviderar Malmers tidigare forskning. Dessutom kan man inte med säkerhet påstå att bara för att en stampkedjekoppling existerar så kan myntet därmed säkert attribueras till en specifik myntherre. Vi vet idag att stampar har transporterats vida och "märkliga" kopplingar existerar som saknar relevans för myntherren. Dock kan man hävda att kedjorna ger viktig information om relationer och kronologi vid myntframställningen. Tyvärr saknas helt skriftliga källor från Olof Skötkonungs tid som kan verifiera uppgifterna, så vi tvingas förlita oss på arkeologiskt arbete och stampkedjeforskning för att bilda oss en uppfattning om det som utspelade sig för 1200 år sedan.