Oskar Eklund (1861–1940) av Karl Hultström 1960 - Den folkliga nykterhetsrörelsens organisatör
Oskar Eklund (1861–1940) av Karl Hultström 1960
Vacker bronsmedalj i hög relief, 86.29g, 56mm, randprägling: "SPORRONG&CO.". Kvalitet 01/0.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av Oskar Eklund utförd i en kraftfull och mycket hög relief. Porträttet återger honom i mogen ålder med mustasch och distinkta anletsdrag, framställd med en levande yttextur i hår och hud. Längs medaljens ytterkant löper omskriften "★ OSKAR EKLUND · 1861–1961 ★ TEMPEL RIDDARE ORDENS STOR MÄSTARE 1903–1940 ★". I den nedre halsavskärningen återfinns gravörens signatur "Karl Hultström 1960".
Frånsida
Överst i kompositionen vilar ett triangulärt emblem som innesluter en nio-uddig stjärna, vilket utgör den officiella symbolen för Tempel Riddare Orden. Därunder står en centralt placerad inskrift över fyra rader: "AKTNING / VÖRDNAD / TACKSAMHET / HYLLNING". I det nedre fältet, i en mjuk båge, löper det latinska valspråket "LABOR OMNIA VINCIT" (Arbetet övervinner allt). Hela det textbärande fältet inramas av en öppen och symmetriskt bunden lagerkrans i hög relief.
Den folkliga nykterhetsrörelsens organisatör
Oskar Eklund var under sin livstid verksam på en rad olika samhällsområden, bland annat som riksdagsman under två decennier, men det var som det folkliga nykterhetsarbetets främste organisatör han gjorde sin verkligt historiska insats. Som ung anslöt han sig till The Independent Order of Good Templars (IOGT) i samband med att logen i hans hemstad Arboga bildades 1880. Han kastade sig omedelbart in i arbetet med stor energi, genomförde föredragsresor på egen bekostnad och kom snart att räknas bland rörelsens mest ledande krafter.
Internationella utblickar och publicistik
Hans organisatoriska förmåga sträckte sig snabbt långt utanför landets gränser. Vid IOGT:s internationella årsmöte i Halifax, Kanada, 1883 invaldes den blott 22-årige Eklund som Right Worthy Grand Marshal. Han var därmed den förste svensken och den förste representanten för en icke engelsktalande nation att hedras med ett sådant uppdrag i ordens internationella styrelse. Under hemresan gjorde han ett uppehåll i London där han kom i kontakt med blåbandsrörelsen, en mer religiöst betonad gren av nykterhetsarbetet som han därefter introducerade i Sverige för att nå de grupper som tvekade inför Godtemplarorden. Eklunds entreprenörsanda visade sig även i att han redigerade ordens tidningar, upprättade ett eget tryckeri och lade grunden till den förlagsverksamhet som sedermera blev Oskar Eklunds Bokförlag och Tryckeri AB.
Tempel Riddare Orden
Medaljens åtsida lyfter specifikt fram en central gren av Eklunds livsverk: Tempel Riddare Orden (Templars of Honor and Temperance). Detta amerikanska ordenssällskap hade introducerats i Sverige 1888, men hade initialt mycket svårt att finna fotfäste i landet. Det var först när Oskar Eklund tillträdde som dess stormästare år 1903 som en period av stora och oavbrutna framgångar inleddes. Han kvarstod på denna högsta post ända fram till sin död 1940 och lade ner ett utomordentligt stort arbete på sällskapet; bland annat var han huvudarkitekten bakom dess rika rituella och ceremoniella utrustning.
Politik och förbudskamp
Vid sidan av ordenslivet förde Eklund även kampen i den parlamentariska hetluften. Som representant för det liberala partiet satt han för Stockholms stad i Andra kammaren åren 1894–1905, och därefter i Första kammaren 1910–1918. I riksdagen var det främst nykterhetsfrågan som engagerade honom. Han förordade det lokala rusdrycksvetot enligt en reformistisk linje, även om hans slutgiltiga politiska mål var ett totalförbud. När USA genomförde sitt rusdrycksförbud 1920 uttryckte Eklund en enorm entusiasm och beskrev det historiska steget som "början till kulturomdaning" för hela mänskligheten.
Arbetet övervinner allt
När Karl Hultström 1960 modellerade denna medalj, präglad till hundraårsminnet av Oskar Eklunds födelse 1861, valde man att stämpla frånsidan med orden Labor Omnia Vincit (Arbetet övervinner allt). Denna maxim fångar kärnan i en man som förutom sitt nykterhetsarbete även grundade livförsäkringsbolag, arrangerade landets allra första förbudskongress 1896 och aktivt försvarade småfolkets försäkringsverksamhet i riksdagen. Bronsmedaljen står idag som ett monument över en eldsjäl vars outtröttliga arbete strukturerade en av den svenska folkrörelsetidens allra mest inflytelserika grenar.
Vacker bronsmedalj i hög relief, 86.29g, 56mm, randprägling: "SPORRONG&CO.". Kvalitet 01/0.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av Oskar Eklund utförd i en kraftfull och mycket hög relief. Porträttet återger honom i mogen ålder med mustasch och distinkta anletsdrag, framställd med en levande yttextur i hår och hud. Längs medaljens ytterkant löper omskriften "★ OSKAR EKLUND · 1861–1961 ★ TEMPEL RIDDARE ORDENS STOR MÄSTARE 1903–1940 ★". I den nedre halsavskärningen återfinns gravörens signatur "Karl Hultström 1960".
Frånsida
Överst i kompositionen vilar ett triangulärt emblem som innesluter en nio-uddig stjärna, vilket utgör den officiella symbolen för Tempel Riddare Orden. Därunder står en centralt placerad inskrift över fyra rader: "AKTNING / VÖRDNAD / TACKSAMHET / HYLLNING". I det nedre fältet, i en mjuk båge, löper det latinska valspråket "LABOR OMNIA VINCIT" (Arbetet övervinner allt). Hela det textbärande fältet inramas av en öppen och symmetriskt bunden lagerkrans i hög relief.
Den folkliga nykterhetsrörelsens organisatör
Oskar Eklund var under sin livstid verksam på en rad olika samhällsområden, bland annat som riksdagsman under två decennier, men det var som det folkliga nykterhetsarbetets främste organisatör han gjorde sin verkligt historiska insats. Som ung anslöt han sig till The Independent Order of Good Templars (IOGT) i samband med att logen i hans hemstad Arboga bildades 1880. Han kastade sig omedelbart in i arbetet med stor energi, genomförde föredragsresor på egen bekostnad och kom snart att räknas bland rörelsens mest ledande krafter.
Internationella utblickar och publicistik
Hans organisatoriska förmåga sträckte sig snabbt långt utanför landets gränser. Vid IOGT:s internationella årsmöte i Halifax, Kanada, 1883 invaldes den blott 22-årige Eklund som Right Worthy Grand Marshal. Han var därmed den förste svensken och den förste representanten för en icke engelsktalande nation att hedras med ett sådant uppdrag i ordens internationella styrelse. Under hemresan gjorde han ett uppehåll i London där han kom i kontakt med blåbandsrörelsen, en mer religiöst betonad gren av nykterhetsarbetet som han därefter introducerade i Sverige för att nå de grupper som tvekade inför Godtemplarorden. Eklunds entreprenörsanda visade sig även i att han redigerade ordens tidningar, upprättade ett eget tryckeri och lade grunden till den förlagsverksamhet som sedermera blev Oskar Eklunds Bokförlag och Tryckeri AB.
Tempel Riddare Orden
Medaljens åtsida lyfter specifikt fram en central gren av Eklunds livsverk: Tempel Riddare Orden (Templars of Honor and Temperance). Detta amerikanska ordenssällskap hade introducerats i Sverige 1888, men hade initialt mycket svårt att finna fotfäste i landet. Det var först när Oskar Eklund tillträdde som dess stormästare år 1903 som en period av stora och oavbrutna framgångar inleddes. Han kvarstod på denna högsta post ända fram till sin död 1940 och lade ner ett utomordentligt stort arbete på sällskapet; bland annat var han huvudarkitekten bakom dess rika rituella och ceremoniella utrustning.
Politik och förbudskamp
Vid sidan av ordenslivet förde Eklund även kampen i den parlamentariska hetluften. Som representant för det liberala partiet satt han för Stockholms stad i Andra kammaren åren 1894–1905, och därefter i Första kammaren 1910–1918. I riksdagen var det främst nykterhetsfrågan som engagerade honom. Han förordade det lokala rusdrycksvetot enligt en reformistisk linje, även om hans slutgiltiga politiska mål var ett totalförbud. När USA genomförde sitt rusdrycksförbud 1920 uttryckte Eklund en enorm entusiasm och beskrev det historiska steget som "början till kulturomdaning" för hela mänskligheten.
Arbetet övervinner allt
När Karl Hultström 1960 modellerade denna medalj, präglad till hundraårsminnet av Oskar Eklunds födelse 1861, valde man att stämpla frånsidan med orden Labor Omnia Vincit (Arbetet övervinner allt). Denna maxim fångar kärnan i en man som förutom sitt nykterhetsarbete även grundade livförsäkringsbolag, arrangerade landets allra första förbudskongress 1896 och aktivt försvarade småfolkets försäkringsverksamhet i riksdagen. Bronsmedaljen står idag som ett monument över en eldsjäl vars outtröttliga arbete strukturerade en av den svenska folkrörelsetidens allra mest inflytelserika grenar.