Oskar I (1799–1859). Svenska Slöjdföreningens belöningsmedalj av Pehr Henrik Lundgren 1847 - Tilldelad A. T. Richter för maskinritning år 1858
Oskar I (1799–1859). Svenska Slöjdföreningens belöningsmedalj av Pehr Henrik Lundgren 1847
Ett lystrigt exemplar i hög relief. Brons, 53.98g, 49mm. Kvalitet 1+/01++. Tilldelad A. T. Richter för framsteg i Maskinritning. Referenser: SKM 86c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 77 (1874/1875).
Åtsida
Minerva stående, med en lågande lampa i handen, lutar sig över en sittande kvinna (Industrin) och pekar på en teckning. Den sittande kvinnan håller i en stav med en bevingad hand med ett öga i mitten. Vid sidan återfinns en bikupa och ett nedvänt ymnighetshorn. I avskärningen står gravörens namn: "P. LUNDGREN FEC.", vilket utläses Pehr Henrik Lundgren fecit och betyder "Pehr Henrik Lundgren gjorde [den]". Överst i fältet löper texten: "INSIGT OCH FLIT".
Frånsida
En eklövskrans, på vilken symboler av industri m.m. är fästade (Neptunus treudd mellan ett roder och ett ankare, skära, sädeskärve, lie och räfsa, vävskyttel och ullsax, slägga, gruvfackla och järnmärket, vattenpass, passare och tång). I centrum återfinns mottagarens namn och anledningen till belöningen på fem rader: "Till / A. T. Richter / för framsteg i Skolan / i / Maskinritning / 18 3/5 58.". I omskriften: "SVENSKA SLÖJDFÖRENINGEN STIFTAD DEN 6 OKTOBER 1845." Inskriften refererar till föreningens instiftande som ett motvärn mot industrins massproduktion och för att bevara kvaliteten i det svenska hantverket.
Precisionens pionjärer: Maskinritning i den industriella gryningen
Oskar I, född i Paris under de turbulenta åren efter den franska revolutionen med Napoleon som gudfader, var en regent som bar med sig upplysningstidens framtidstro till den svenska tronen. Hans valspråk, "Rätt och Sanning", manifesterades i ett genuint engagemang för samhällets modernisering, särskilt inom skola, kriminalvård och folkskola. Som en man med egna konstnärliga och musikaliska talanger förstod han värdet av både estetisk form och praktisk funktion. Medaljen från 1858 är en konkret länk mellan kungamaktens stöd och den nya tidens tekniska krav, där "insikt och flit" inte längre bara gällde konstfullt hantverk utan även industriell precision.
Svenska Slöjdföreningen: Från ritskola till designens väktare
Svenska Slöjdföreningen grundades 1845 av Nils Månsson Mandelgren som ett direkt stöd till en ritskola för hantverkare. Föreningen föddes ur en oro för att den framväxande industrins massproduktion och bristande yrkesskicklighet skulle utarma kvaliteten på svenska varor. Genom att belöna elever vid institutioner som Tekniska skolan (nuvarande Konstfack), syftade man till att höja kompetensen hos landets blivande formgivare och tekniker. Minerva, vishetens gudinna på medaljens åtsida, som vägleder industrins hand, blir här en perfekt symbol för den tidiga industrialiseringens behov av teoretisk underbyggnad.
Maskinritning och den nya ingenjörskonsten
Att detta exemplar tilldelades A. T. Richter år 1858 för "framsteg i Maskinritning" placerar medaljen i hjärtat av den industriella revolutionen i Sverige. Medan klotsritning lärde ut form och perspektiv genom naturens former, representerade maskinritningen den strikta geometriska precision som krävdes för konstruktion av ångmaskiner, lokomotiv och fabriksutrustning. Under 1850-talet genomgick Slöjdföreningen också en social expansion; det var vid denna tid, efter påtryckningar från Baltzar Cronstrand, som man började acceptera kvinnliga elever, vilket markerade början på en mer inkluderande utbildningsväg.
Ett bestående arv av svensk form
Även om Oskar I ofta hamnat i skuggan av sin fader Karl XIV Johan och sin son Karl XV, betraktas han idag som en av de mest betydande reformkungarna. Hans stöd till Svenska Slöjdföreningen lade grunden till det som under 1900-talet skulle bli begreppet "vackrare vardagsvara". Genom att hedra enskilda prestationer inom tekniska discipliner som maskinritning, bidrog kungamakten till att förvandla Sverige från ett agrarsamhälle till en ledande industrination. Medaljen bevarar minnet av en tid då hantverk och industri inte sågs som motsatser, utan som två sidor av samma nationella strävan efter kvalitet och utveckling.
Ett lystrigt exemplar i hög relief. Brons, 53.98g, 49mm. Kvalitet 1+/01++. Tilldelad A. T. Richter för framsteg i Maskinritning. Referenser: SKM 86c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 77 (1874/1875).
Åtsida
Minerva stående, med en lågande lampa i handen, lutar sig över en sittande kvinna (Industrin) och pekar på en teckning. Den sittande kvinnan håller i en stav med en bevingad hand med ett öga i mitten. Vid sidan återfinns en bikupa och ett nedvänt ymnighetshorn. I avskärningen står gravörens namn: "P. LUNDGREN FEC.", vilket utläses Pehr Henrik Lundgren fecit och betyder "Pehr Henrik Lundgren gjorde [den]". Överst i fältet löper texten: "INSIGT OCH FLIT".
Frånsida
En eklövskrans, på vilken symboler av industri m.m. är fästade (Neptunus treudd mellan ett roder och ett ankare, skära, sädeskärve, lie och räfsa, vävskyttel och ullsax, slägga, gruvfackla och järnmärket, vattenpass, passare och tång). I centrum återfinns mottagarens namn och anledningen till belöningen på fem rader: "Till / A. T. Richter / för framsteg i Skolan / i / Maskinritning / 18 3/5 58.". I omskriften: "SVENSKA SLÖJDFÖRENINGEN STIFTAD DEN 6 OKTOBER 1845." Inskriften refererar till föreningens instiftande som ett motvärn mot industrins massproduktion och för att bevara kvaliteten i det svenska hantverket.
Precisionens pionjärer: Maskinritning i den industriella gryningen
Oskar I, född i Paris under de turbulenta åren efter den franska revolutionen med Napoleon som gudfader, var en regent som bar med sig upplysningstidens framtidstro till den svenska tronen. Hans valspråk, "Rätt och Sanning", manifesterades i ett genuint engagemang för samhällets modernisering, särskilt inom skola, kriminalvård och folkskola. Som en man med egna konstnärliga och musikaliska talanger förstod han värdet av både estetisk form och praktisk funktion. Medaljen från 1858 är en konkret länk mellan kungamaktens stöd och den nya tidens tekniska krav, där "insikt och flit" inte längre bara gällde konstfullt hantverk utan även industriell precision.
Svenska Slöjdföreningen: Från ritskola till designens väktare
Svenska Slöjdföreningen grundades 1845 av Nils Månsson Mandelgren som ett direkt stöd till en ritskola för hantverkare. Föreningen föddes ur en oro för att den framväxande industrins massproduktion och bristande yrkesskicklighet skulle utarma kvaliteten på svenska varor. Genom att belöna elever vid institutioner som Tekniska skolan (nuvarande Konstfack), syftade man till att höja kompetensen hos landets blivande formgivare och tekniker. Minerva, vishetens gudinna på medaljens åtsida, som vägleder industrins hand, blir här en perfekt symbol för den tidiga industrialiseringens behov av teoretisk underbyggnad.
Maskinritning och den nya ingenjörskonsten
Att detta exemplar tilldelades A. T. Richter år 1858 för "framsteg i Maskinritning" placerar medaljen i hjärtat av den industriella revolutionen i Sverige. Medan klotsritning lärde ut form och perspektiv genom naturens former, representerade maskinritningen den strikta geometriska precision som krävdes för konstruktion av ångmaskiner, lokomotiv och fabriksutrustning. Under 1850-talet genomgick Slöjdföreningen också en social expansion; det var vid denna tid, efter påtryckningar från Baltzar Cronstrand, som man började acceptera kvinnliga elever, vilket markerade början på en mer inkluderande utbildningsväg.
Ett bestående arv av svensk form
Även om Oskar I ofta hamnat i skuggan av sin fader Karl XIV Johan och sin son Karl XV, betraktas han idag som en av de mest betydande reformkungarna. Hans stöd till Svenska Slöjdföreningen lade grunden till det som under 1900-talet skulle bli begreppet "vackrare vardagsvara". Genom att hedra enskilda prestationer inom tekniska discipliner som maskinritning, bidrog kungamakten till att förvandla Sverige från ett agrarsamhälle till en ledande industrination. Medaljen bevarar minnet av en tid då hantverk och industri inte sågs som motsatser, utan som två sidor av samma nationella strävan efter kvalitet och utveckling.