Oskar I (1799–1859). Svenska Slöjdföreningens belöningsmedalj av Pehr Henrik Lundgren 1847 - Tilldelad J. A. Andersson för framsteg i klotsritning efter naturen 1856 - Upplysningens arvtagare och hant
Oskar I (1799–1859). Svenska Slöjdföreningens belöningsmedalj av Pehr Henrik Lundgren 1847
Välpräglat exemplar med lyster. Graverad av Pehr Henrik Lundgren 1847. Brons, 60.72g, 49mm. Kvalitet 1+/01, fläckar. Tilldelad J. A. Andersson för framsteg i klotsritning efter naturen. Referenser: SKM 86c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 77 (1874/1875).
Åtsida
Minerva stående, med en lågande lampa i handen, lutar sig över en sittande kvinna (Industrin) och pekar på en teckning. Den sittande kvinnan håller i en stav med en bevingad hand med ett öga i mitten. Vid sidan återfinns en bikupa och ett nedvänt ymnighetshorn. I avskärningen står gravörens namn: "P. LUNDGREN FEC.", vilket utläses Pehr Lundgren fecit och betyder "Pehr Lundgren gjorde [den]". Överst i fältet löper texten: "INSIGT OCH FLIT".
Frånsida
En eklövskrans, på vilken symboler av industri m.m. är fästade (Neptunus treudd mellan ett roder och ett ankare, skära, sädeskärve, lie och räfsa, vävskyttel och ullsax, slägga, gruvfackla och järnmärket, vattenpass, passare och tång). I centrum återfinns mottagarens namn och anledningen till belöningen på fem rader: "Till / J. A. Andersson / för framsteg i Klots / ritning efter Naturen / 18 3/5 56.". I omskriften: "SVENSKA SLÖJDFÖRENINGEN STIFTAD DEN 6 OKTOBER 1845." Inskriften markerar föreningens ursprung som ett stödorgan för att bevara kvaliteten på svenskt hantverk i en tid av växande industrialisering.
Upplysningens arvtagare och hantverkets väktare
Oskar I föddes i Paris under den franska republikens sista tid, med den blivande kejsaren Napoleon som gudfader. När han 1844 efterträdde sin fader, Karl XIV Johan, var han en regent formad av både franska bildningsideal och den svenska upplysningens idealism. Hans valspråk, "Rätt och Sanning", signalerade en moralisk ambition som genomsyrade hans inställning till samhällets utveckling. Medaljen från 1856, utgiven av Svenska Slöjdföreningen, fångar essensen av denna oskarshistoriska era: en bro mellan hantverkets traditionella dygder och en framväxande industris behov av insikt. Som bildkonstnär på dilettantnivå och musiker hade kungen själv en djup förståelse för skapandets process, vilket gjorde honom till en naturlig beskyddare för föreningens strävan att höja nivån på svensk formgivning.
Svenska Slöjdföreningen: Motvärn och utveckling
Svenska Slöjdföreningen grundades 1845, mitt under en tid av accelererad verklighetsanpassning av svenska lagar och institutioner. Föreningens tillkomst var ett direkt svar på de hot man såg mot svensk slöjdvara: den själlösa massproduktionen i industrin och bristen på skråutbildad yrkesskicklighet. Genom stiftandet av skolor, såsom dagens Konstfack, ville föreningen inplantera just den "insikt och flit" som medaljens åtsida proklamerar. Minerva, vishetens gudinna, som lutar sig över Industrin, blir en träffande lins genom vilken vi ser Oskar I:s egen roll som pådrivare av reformer inom folkskola och kriminalvård. Han såg, liksom föreningen, att kunskap och arbete var de främsta verktygen för att möta tidens sociala utmaningar.
Medaljens frånsida är ett numismatiskt koncentrat av 1800-talets svenska näringsliv. Eklövskransen bär insignier för allt från sjöfart och jordbruk till gruvbrytning och textiltillverkning. Att just detta exemplar utdelades 1856 till J. A. Andersson för "framsteg i Klotsritning efter Naturen" knyter an till en specifik pedagogisk brytningstid. Klotsritning var en metod att lära sig perspektiv och form genom att teckna enkla geometriska kroppar, en grundpelare i den tekniska utbildningen. Det var under denna period föreningen även började öppna upp sin utbildning för kvinnor, vilket visar på en gradvis liberalisering av samhället som Oskar I, om än ibland vacklande, gav sitt samtycke till.
Arvet efter en reformvänlig monark
Även om Oskar I ofta har stått i skuggan av sin faders dådkraft och sin sons folkliga popularitet, har historieskrivningen med tiden gett honom upprättelse som en betydande reformkung. Hans engagemang i hantverkets och industrins välmående, manifesterat i sådana belöningsmedaljer, lade grunden för den svenska formgivningens framgångar. Medaljen bevarar minnet av en regent som förstod att nationens ära inte längre vilade på yttre erövringar, utan på folkets förmåga att förena traditionell flit med modern insikt. Genom att belöna "framsteg" hos den enskilde medborgaren, såsom Andersson, bidrog kungamakten till att göra den svenska designen till en del av den nationella identiteten.
Välpräglat exemplar med lyster. Graverad av Pehr Henrik Lundgren 1847. Brons, 60.72g, 49mm. Kvalitet 1+/01, fläckar. Tilldelad J. A. Andersson för framsteg i klotsritning efter naturen. Referenser: SKM 86c (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 77 (1874/1875).
Åtsida
Minerva stående, med en lågande lampa i handen, lutar sig över en sittande kvinna (Industrin) och pekar på en teckning. Den sittande kvinnan håller i en stav med en bevingad hand med ett öga i mitten. Vid sidan återfinns en bikupa och ett nedvänt ymnighetshorn. I avskärningen står gravörens namn: "P. LUNDGREN FEC.", vilket utläses Pehr Lundgren fecit och betyder "Pehr Lundgren gjorde [den]". Överst i fältet löper texten: "INSIGT OCH FLIT".
Frånsida
En eklövskrans, på vilken symboler av industri m.m. är fästade (Neptunus treudd mellan ett roder och ett ankare, skära, sädeskärve, lie och räfsa, vävskyttel och ullsax, slägga, gruvfackla och järnmärket, vattenpass, passare och tång). I centrum återfinns mottagarens namn och anledningen till belöningen på fem rader: "Till / J. A. Andersson / för framsteg i Klots / ritning efter Naturen / 18 3/5 56.". I omskriften: "SVENSKA SLÖJDFÖRENINGEN STIFTAD DEN 6 OKTOBER 1845." Inskriften markerar föreningens ursprung som ett stödorgan för att bevara kvaliteten på svenskt hantverk i en tid av växande industrialisering.
Upplysningens arvtagare och hantverkets väktare
Oskar I föddes i Paris under den franska republikens sista tid, med den blivande kejsaren Napoleon som gudfader. När han 1844 efterträdde sin fader, Karl XIV Johan, var han en regent formad av både franska bildningsideal och den svenska upplysningens idealism. Hans valspråk, "Rätt och Sanning", signalerade en moralisk ambition som genomsyrade hans inställning till samhällets utveckling. Medaljen från 1856, utgiven av Svenska Slöjdföreningen, fångar essensen av denna oskarshistoriska era: en bro mellan hantverkets traditionella dygder och en framväxande industris behov av insikt. Som bildkonstnär på dilettantnivå och musiker hade kungen själv en djup förståelse för skapandets process, vilket gjorde honom till en naturlig beskyddare för föreningens strävan att höja nivån på svensk formgivning.
Svenska Slöjdföreningen: Motvärn och utveckling
Svenska Slöjdföreningen grundades 1845, mitt under en tid av accelererad verklighetsanpassning av svenska lagar och institutioner. Föreningens tillkomst var ett direkt svar på de hot man såg mot svensk slöjdvara: den själlösa massproduktionen i industrin och bristen på skråutbildad yrkesskicklighet. Genom stiftandet av skolor, såsom dagens Konstfack, ville föreningen inplantera just den "insikt och flit" som medaljens åtsida proklamerar. Minerva, vishetens gudinna, som lutar sig över Industrin, blir en träffande lins genom vilken vi ser Oskar I:s egen roll som pådrivare av reformer inom folkskola och kriminalvård. Han såg, liksom föreningen, att kunskap och arbete var de främsta verktygen för att möta tidens sociala utmaningar.
Medaljens frånsida är ett numismatiskt koncentrat av 1800-talets svenska näringsliv. Eklövskransen bär insignier för allt från sjöfart och jordbruk till gruvbrytning och textiltillverkning. Att just detta exemplar utdelades 1856 till J. A. Andersson för "framsteg i Klotsritning efter Naturen" knyter an till en specifik pedagogisk brytningstid. Klotsritning var en metod att lära sig perspektiv och form genom att teckna enkla geometriska kroppar, en grundpelare i den tekniska utbildningen. Det var under denna period föreningen även började öppna upp sin utbildning för kvinnor, vilket visar på en gradvis liberalisering av samhället som Oskar I, om än ibland vacklande, gav sitt samtycke till.
Arvet efter en reformvänlig monark
Även om Oskar I ofta har stått i skuggan av sin faders dådkraft och sin sons folkliga popularitet, har historieskrivningen med tiden gett honom upprättelse som en betydande reformkung. Hans engagemang i hantverkets och industrins välmående, manifesterat i sådana belöningsmedaljer, lade grunden för den svenska formgivningens framgångar. Medaljen bevarar minnet av en regent som förstod att nationens ära inte längre vilade på yttre erövringar, utan på folkets förmåga att förena traditionell flit med modern insikt. Genom att belöna "framsteg" hos den enskilde medborgaren, såsom Andersson, bidrog kungamakten till att göra den svenska designen till en del av den nationella identiteten.