Oskar II (1872–1907) – Södra Södermanlands Landtbruksklubb, Utsädesutställningen 1904
Produkten är tyvärr slut i lager. :(
Oskar II (1872–1907) – Södra Södermanlands Landtbruksklubb, Utsädesutställningen 1904
En sällsynt och vackert graverad silvermedalj av Adolf Lindberg från 1904. Silver, 28,39 g, 40 mm, slät rand. Kvalitet 1+/01, med ett obetydligt skrapmärke på randen.
Åtsida
Södermanlands landskapsvapen, den uppresta gripen, placerad i en sköld med fint mönstrad bakgrund (lodräta ränder). Skölden kröns av en öppen krona och inramas av ett rikt, asymmetriskt löv- och axverk: till vänster syns lagerkvistar och till höger eklöv, vilka båda flätas samman med kraftiga sädesax och binds ihop med ett elegant band i nederkant. I omskriften längs den övre kanten löper texten: "SÖDRA • SÖDERMANLANDS • LANDTBRUKSKLUBB". Längst ned i kanten återfinns gravörens signatur: "A. LINDBERG".
Frånsida
Ett detaljerat och naturtroget graverat växtarrangemang bestående av ett kraftigt, centralt placerat veteax som flankeras av yviga, tunga havrevippor. Stjälkarna är nedtill sammanbundna med ett fladdrande, dekorativt band. I omskriften längs den övre kanten står: "UTSÄDESUTSTÄLLNINGEN", och längst ned i fältet vilar årtalet "1904".
Utsädesutställningen och det moderna jordbrukets framväxt
Vid sekelskiftet 1900 genomgick Sverige en snabb industrialisering, men jordbruket utgjorde fortfarande ryggraden i den svenska ekonomin och sysselsatte en majoritet av befolkningen. Under Oskar II:s sista regeringsår präglades landet av en stark vilja att modernisera och effektivisera de agrara näringarna för att kunna möta både en växande befolkning och en ökande internationell konkurrens.
En central del i denna moderniseringsprocess var förbättringen av det svenska utsädet. Tidigare hade bönder ofta sparat en del av sin egen, osorterade skörd för att så nästa år, vilket på sikt ledde till sämre kvalitet och lägre avkastning. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började vetenskapliga metoder appliceras på växtförädling. Hushållningssällskap och lokala lantbruksklubbar, som Södra Södermanlands Landtbruksklubb, spelade en ovärderlig roll i att sprida denna nya kunskap ut till de enskilda jordbrukarna.
Genom att arrangera dedikerade utsädesutställningar kunde man demonstrera vikten av noggrant utvalt, rensat och högkvalitativt spannmål. Utställningarna fungerade som en plattform för kunskapsutbyte, där odlare kunde jämföra olika sorters vete, råg, korn och havre. För att uppmuntra till kvalitetshöjningar delade man ut prestigefyllda belöningsmedaljer till de bönder och godsägare som kunde uppvisa det allra finaste utsädet.
Denna sällsynta silvermedalj från 1904 är ett utmärkt exempel på hur stor vikt man lade vid dessa utmärkelser. Att man anlitade Adolf Lindberg – Sveriges då främste mynt- och medaljgravör vid Kungliga Myntverket – för att formge medaljen skvallrar om utställningens status. Dess detaljerade gravyr av vete och havre är inte bara en konstnärlig triumf, utan också en hyllning till det rationella jordbrukets strävan efter den perfekta skörden under en dynamisk brytningstid i svensk historia.
En sällsynt och vackert graverad silvermedalj av Adolf Lindberg från 1904. Silver, 28,39 g, 40 mm, slät rand. Kvalitet 1+/01, med ett obetydligt skrapmärke på randen.
Åtsida
Södermanlands landskapsvapen, den uppresta gripen, placerad i en sköld med fint mönstrad bakgrund (lodräta ränder). Skölden kröns av en öppen krona och inramas av ett rikt, asymmetriskt löv- och axverk: till vänster syns lagerkvistar och till höger eklöv, vilka båda flätas samman med kraftiga sädesax och binds ihop med ett elegant band i nederkant. I omskriften längs den övre kanten löper texten: "SÖDRA • SÖDERMANLANDS • LANDTBRUKSKLUBB". Längst ned i kanten återfinns gravörens signatur: "A. LINDBERG".
Frånsida
Ett detaljerat och naturtroget graverat växtarrangemang bestående av ett kraftigt, centralt placerat veteax som flankeras av yviga, tunga havrevippor. Stjälkarna är nedtill sammanbundna med ett fladdrande, dekorativt band. I omskriften längs den övre kanten står: "UTSÄDESUTSTÄLLNINGEN", och längst ned i fältet vilar årtalet "1904".
Utsädesutställningen och det moderna jordbrukets framväxt
Vid sekelskiftet 1900 genomgick Sverige en snabb industrialisering, men jordbruket utgjorde fortfarande ryggraden i den svenska ekonomin och sysselsatte en majoritet av befolkningen. Under Oskar II:s sista regeringsår präglades landet av en stark vilja att modernisera och effektivisera de agrara näringarna för att kunna möta både en växande befolkning och en ökande internationell konkurrens.
En central del i denna moderniseringsprocess var förbättringen av det svenska utsädet. Tidigare hade bönder ofta sparat en del av sin egen, osorterade skörd för att så nästa år, vilket på sikt ledde till sämre kvalitet och lägre avkastning. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började vetenskapliga metoder appliceras på växtförädling. Hushållningssällskap och lokala lantbruksklubbar, som Södra Södermanlands Landtbruksklubb, spelade en ovärderlig roll i att sprida denna nya kunskap ut till de enskilda jordbrukarna.
Genom att arrangera dedikerade utsädesutställningar kunde man demonstrera vikten av noggrant utvalt, rensat och högkvalitativt spannmål. Utställningarna fungerade som en plattform för kunskapsutbyte, där odlare kunde jämföra olika sorters vete, råg, korn och havre. För att uppmuntra till kvalitetshöjningar delade man ut prestigefyllda belöningsmedaljer till de bönder och godsägare som kunde uppvisa det allra finaste utsädet.
Denna sällsynta silvermedalj från 1904 är ett utmärkt exempel på hur stor vikt man lade vid dessa utmärkelser. Att man anlitade Adolf Lindberg – Sveriges då främste mynt- och medaljgravör vid Kungliga Myntverket – för att formge medaljen skvallrar om utställningens status. Dess detaljerade gravyr av vete och havre är inte bara en konstnärlig triumf, utan också en hyllning till det rationella jordbrukets strävan efter den perfekta skörden under en dynamisk brytningstid i svensk historia.