Oskar II - Hushållningssällskapet i Västernorrlands län. Belöningsmedalj. Av Lea Ahlborn 1878
Oskar II - Hushållningssällskapet i Västernorrlands län. Belöningsmedalj. Av Lea Ahlborn 1878
Silver. 48 mm. 50,8 g. Brita Olsén 243. Mindre märken, kvalitet 1+/01
Åtsida
Motivet är en allegorisk hyllning till näringarna i Västernorrland. I centrum tronar en kvinnogestalt, en personifikation av Hushållningen eller Moder Svea i lokal tappning. Hon är draperad i klassiska klädnader med en slöja över håret, vilket ger henne en moderlig och beskyddande framtoning. I sin högra hand håller hon en riklig sädeskärve (jordbruket) och i den vänstra en skära (skörden). Hon flankeras av två krönta vapensköldar som representerar länets landskap: till vänster Ångermanlands vapen med tre laxar, och till höger Medelpads vapen med sina vågskuror. Runt kvinnan finns ett överflöd av attribut som symboliserar länets mångsidiga näringsliv:
- Till vänster (Industri och hantverk): Ett städ, en hammare och en bikupa (symbol för flit och samarbete).
- Till höger (Jordbruk och slöjd): Ett kugghjul, en plog, en smörkärna och en skottspole.
- I förgrunden (Hemslöjd): En slända med tråd, symbolen för den kvinnliga hemslöjden och spånad. Nedtill syns gravörens namn: LEA AHLBORN.
Frånsida
Kompositionen är klassisk och värdig. Texten omsluts av en tät och lummig eklövskrans, en symbol för medborgerlig förtjänst, styrka och uthållighet. Kransen är sammanbunden nedtill med ett band. Inskriften lyder: "BELÖNING AF VESTERNORRLANDS LÄNS KONGL. HUSHÅLLNINGS SÄLLSKAP".
Åtsida
Motivet är en allegorisk hyllning till näringarna i Västernorrland. I centrum tronar en kvinnogestalt, en personifikation av Hushållningen eller Moder Svea i lokal tappning. Hon är draperad i klassiska klädnader med en slöja över håret, vilket ger henne en moderlig och beskyddande framtoning. I sin högra hand håller hon en riklig sädeskärve (jordbruket) och i den vänstra en skära (skörden). Hon flankeras av två krönta vapensköldar som representerar länets landskap: till vänster Ångermanlands vapen med tre laxar, och till höger Medelpads vapen med sina vågskuror. Runt kvinnan finns ett överflöd av attribut som symboliserar länets mångsidiga näringsliv:
- Till vänster (Industri och hantverk): Ett städ, en hammare och en bikupa (symbol för flit och samarbete).
- Till höger (Jordbruk och slöjd): Ett kugghjul, en plog, en smörkärna och en skottspole.
- I förgrunden (Hemslöjd): En slända med tråd, symbolen för den kvinnliga hemslöjden och spånad. Nedtill syns gravörens namn: LEA AHLBORN.
Frånsida
Kompositionen är klassisk och värdig. Texten omsluts av en tät och lummig eklövskrans, en symbol för medborgerlig förtjänst, styrka och uthållighet. Kransen är sammanbunden nedtill med ett band. Inskriften lyder: "BELÖNING AF VESTERNORRLANDS LÄNS KONGL. HUSHÅLLNINGS SÄLLSKAP".
Mellan laxar och plogbill – En hyllning till norrlands flit
Under 1800-talets andra hälft genomgick Sverige en dramatisk förvandling. Den gamla agrarstaten började industrialiseras, och "den agrara revolutionen" – som inleddes under 1700-talet med skiften och nya metoder – hade nu nått sin mognad. I spetsen för denna utveckling på lokal nivå stod Hushållningssällskapen. Denna medalj, präglad för Västernorrlands län 1878, är ett fysiskt bevis på hur man sökte uppmuntra och belöna strävsamhet i en brytningstid mellan gammalt och nytt.
Lea Ahlborns detaljrikedom
Konstnären bakom medaljen, Lea Ahlborn, var en pionjär. Som den första kvinnan i statlig tjänst som mynt- och medaljgravör (hon efterträdde sin far Ludvig Lundgren 1855), hade hon en unik förmåga att ladda sina motiv med berättande detaljer. På åtsidan ser vi inte bara en statisk gudinna. Vi ser en inventering av Västernorrlands själ. Vapensköldarna förankrar medaljen geografiskt: Ångermanlands laxar påminner om fiskets betydelse i älvarna, medan Medelpads vågor talar om kusten och sjöfarten. Men det är redskapen runt kvinnan som berättar den verkliga historien. Här möts plogen och sländan (det traditionella bondesamhället) med kugghjulet och städet (den framväxande industrin).
Från fysiokrati till folkrörelse
Men där 1700-talets reformer handlade om makroekonomi och frihandel, arbetade 1800-talets hushållningssällskap konkret med att höja standarden på gräsrotsnivå. Ett av deras viktigaste verktyg var lantbruksmöten och utställningar. Denna medalj var inte en gåva för lång tjänstgöring, utan ett pris i en hård tävlan. Den delades ut till den bonde som kunde visa upp den finaste tjuren, det bästa utsädet eller den mest rationellt skötta gården. Bikupan på medaljen symboliserar här inte bara flit i största allmänhet, utan det gemensamma byggandet av välstånd genom att varje producent strävar efter att förbättra sin egen "kaka".
Ett silverbevis på kvalitet och skicklighet
Att tilldelas denna medalj var en stor händelse och en kvalitetsstämpel. I en tid då jordbruket professionaliserades blev utställningarna en arena där man mätte sina krafter och lärde av varandra. Medaljen var det fysiska beviset på att man som producent höll högsta klass, vare sig det gällde avel, odling eller hantverk. När vi ser på Lea Ahlborns gravyr ser vi också en hyllning till bredden i tävlingsklasserna. Sländan och skottspolen i förgrunden påminner om att hemslöjden var en central tävlingsgren, där kvinnors skicklighet i vävning och spånad bedömdes och premierades lika noga som männens boskap. Medaljen är således inte bara en belöning från en kunglig institution; den är ett monument över den innovationslust och tävlingsanda i älvdalarna och kustlandet som drev utvecklingen framåt mot det moderna Sverige.