Oskar II - Jönköpings läns hushållningssällskap av Lea Ahlborn 1873 - Lantbrukets ryggrad och belöningens konst
Oskar II - Jönköpings läns hushållningssällskap av Lea Ahlborn 1873
Silver, 26.26g, 38mm. Kvalitet 1+/01. Referenser: Hildebrand 41 (1874/1875), Brita Ohlsén, sid 213.
Åtsida
Sidan saknar helt omskrift och domineras istället av ett rikt och detaljerat motiv. Centralt placerad är Jönköpings läns delade vapensköld; i det övre fältet syns Sveriges tre kronor och i det nedre en tretornad borg. Skölden vilar i en ornerad omfattning och kröns av en kunglig krona. Bakom och vid sidorna av skölden framträder en myllrande uppsättning av lantbrukets sinnebilder: en smörkärna, en plog, en slaga, en spade, en räfsa, en lie, en fyllig sädeskärve samt en bikupa med svärmande bin. Vid den nedre kanten hänger en dekorativ, bunden bladkedja. Till vänster i nederkanten (avskärningen) återfinns gravören Lea Ahlborns initialer: "L.A.".
Frånsida
Frånsidan är strikt formulerad och bär i centrum texten fördelad på fem raka rader: "AF / JÖNKÖPINGS / LÄNS / HUSHÅLLNINGS / SÄLLSKAP". Hela inskriptionen inramas av en kraftig och vackert bunden eklövskrans.
Lantbrukets ryggrad och belöningens konst
Hushållningssällskapens framväxt
Sveriges hushållningssällskap växte fram under slutet av 1700-talet och det tidiga 1800-talet som en direkt reaktion på behovet av att modernisera och rationalisera det svenska jordbruket. Jönköpings läns hushållningssällskap fick sina kungliga stadgar fastställda 1814 (i slutet av Karl XIII:s regeringstid) och blev snabbt en central aktör för länets agrara utveckling. Sällskapets uppgift var att sprida kunskap om nya odlingsmetoder, förbättrad boskapsskötsel och tekniska innovationer till bönderna. Som ett viktigt led i detta arbete delade man ut pris- och belöningsmedaljer till dem som utmärkt sig genom flit, innovation eller lång och trogen tjänst inom lantbruket.
Ett myllrande symbolgalleri
Denna prismedalj utgör ett magnifikt tidsdokument över 1800-talets agrara ideal. Åtsidans täta symbolgalleri fungerar som en visuell encyklopedi över dåtidens lantgård: smörkärnan representerar den allt viktigare mejerihanteringen, sädeskärven, slagan och lien symboliserar det tunga åkerbruket, och bikupan är en klassisk uråldrig symbol för flit, samarbete och sparsamhet. Det är en konstnärlig hyllning till det strävsamma arbetet som bar upp hela landets ekonomi, ställt under den kungliga kronans och statens formella beskydd genom läns- och riksvapnet.
Lea Ahlborn – pionjären på Myntverket
Medaljen, som skapades 1873 i början av Oscar II:s regeringstid, är ett verk av Lea Ahlborn – en av Sveriges mest framstående konstnärer och en banbrytare i svensk statshistoria. När hon 1855 utnämndes till gravör vid Kungliga Myntverket blev hon Sveriges första kvinnliga statstjänsteman. Hon kom att dominera svensk mynt- och medaljkonst under ett halvt sekel och arbetade under fyra monarker. Denna medalj, med dess oerhörda detaljrikedom där till och med de enskilda bina kring kupan är minutiöst utmejslade i silvret, är ett strålande exempel på hennes tekniska skicklighet. Den förmedlade inte bara ett pris till en skicklig lantbrukare, utan bär också vittnesbörd om en tid då den svenska landsbygdens modernisering var hela nationens allra viktigaste angelägenhet.
Silver, 26.26g, 38mm. Kvalitet 1+/01. Referenser: Hildebrand 41 (1874/1875), Brita Ohlsén, sid 213.
Åtsida
Sidan saknar helt omskrift och domineras istället av ett rikt och detaljerat motiv. Centralt placerad är Jönköpings läns delade vapensköld; i det övre fältet syns Sveriges tre kronor och i det nedre en tretornad borg. Skölden vilar i en ornerad omfattning och kröns av en kunglig krona. Bakom och vid sidorna av skölden framträder en myllrande uppsättning av lantbrukets sinnebilder: en smörkärna, en plog, en slaga, en spade, en räfsa, en lie, en fyllig sädeskärve samt en bikupa med svärmande bin. Vid den nedre kanten hänger en dekorativ, bunden bladkedja. Till vänster i nederkanten (avskärningen) återfinns gravören Lea Ahlborns initialer: "L.A.".
Frånsida
Frånsidan är strikt formulerad och bär i centrum texten fördelad på fem raka rader: "AF / JÖNKÖPINGS / LÄNS / HUSHÅLLNINGS / SÄLLSKAP". Hela inskriptionen inramas av en kraftig och vackert bunden eklövskrans.
Lantbrukets ryggrad och belöningens konst
Hushållningssällskapens framväxt
Sveriges hushållningssällskap växte fram under slutet av 1700-talet och det tidiga 1800-talet som en direkt reaktion på behovet av att modernisera och rationalisera det svenska jordbruket. Jönköpings läns hushållningssällskap fick sina kungliga stadgar fastställda 1814 (i slutet av Karl XIII:s regeringstid) och blev snabbt en central aktör för länets agrara utveckling. Sällskapets uppgift var att sprida kunskap om nya odlingsmetoder, förbättrad boskapsskötsel och tekniska innovationer till bönderna. Som ett viktigt led i detta arbete delade man ut pris- och belöningsmedaljer till dem som utmärkt sig genom flit, innovation eller lång och trogen tjänst inom lantbruket.
Ett myllrande symbolgalleri
Denna prismedalj utgör ett magnifikt tidsdokument över 1800-talets agrara ideal. Åtsidans täta symbolgalleri fungerar som en visuell encyklopedi över dåtidens lantgård: smörkärnan representerar den allt viktigare mejerihanteringen, sädeskärven, slagan och lien symboliserar det tunga åkerbruket, och bikupan är en klassisk uråldrig symbol för flit, samarbete och sparsamhet. Det är en konstnärlig hyllning till det strävsamma arbetet som bar upp hela landets ekonomi, ställt under den kungliga kronans och statens formella beskydd genom läns- och riksvapnet.
Lea Ahlborn – pionjären på Myntverket
Medaljen, som skapades 1873 i början av Oscar II:s regeringstid, är ett verk av Lea Ahlborn – en av Sveriges mest framstående konstnärer och en banbrytare i svensk statshistoria. När hon 1855 utnämndes till gravör vid Kungliga Myntverket blev hon Sveriges första kvinnliga statstjänsteman. Hon kom att dominera svensk mynt- och medaljkonst under ett halvt sekel och arbetade under fyra monarker. Denna medalj, med dess oerhörda detaljrikedom där till och med de enskilda bina kring kupan är minutiöst utmejslade i silvret, är ett strålande exempel på hennes tekniska skicklighet. Den förmedlade inte bara ett pris till en skicklig lantbrukare, utan bär också vittnesbörd om en tid då den svenska landsbygdens modernisering var hela nationens allra viktigaste angelägenhet.