Oskar II – Kungliga Akademien för de fria konsterna av Adolf Lindberg 1886 - Slottsbygget och den svenska konstens professionalisering
Oskar II – Kungliga Akademien för de fria konsterna av Adolf Lindberg 1886
Silver, 84.85 g, 57 mm. Kvalitet 1+, rengjord, sällsynt. Referenser: Numismatiska meddelanden XIII (Bror Emil Hildebrand 1892) nr 110. Frånsidan är identisk med Gustav III:s medalj (SKM 165b), HK 115.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av konung Oscar II. Han avbildas barhuvad i en vackert skulpterad profil med sitt karaktäristiska, kraftiga skägg. Längs medaljens ytterkant löper omskriften: "OSCAR II REX SVECIÆ ET NORVEGIÆ". Längst ned, under konungens halsavskärning, återfinns gravörens signatur: "A· LINDBERG". (Översättning: Oskar II, Sveriges och Norges konung).
Frånsida
Ett rikt och klassiskt allegoriskt motiv som hyllar de fria konsterna. I centrum står ett staffli med en målning föreställande sol- och konstguden Apollo. Framför och runt staffliet ligger attribut för de olika konstformerna utspridda: en skulpturbyst på en piedestal, en palett med penslar, ett joniskt pelarkapäl, en vinkelhake och den berömda antika marmorskulpturen Belvederetorson. I den övre omskriften löper texten: "SUA MUNERA LAETUS APOLLO·". I den nedre avskärningen står en tre-radig inskription: "PRAEM· IN REGIA PICT· / ET SCULPT· ACAD· / ADSIGNAT·". (Översättning: Apollo glädes åt sina gåvor. Belöningar utdelade i Kungliga Målar- och Bildhuggarakademien).
Slottsbygget och den svenska konstens professionalisering
Kungl. Akademien för de fria konsterna, som denna storslagna belöningsmedalj är knuten till, bär på ett arv som sträcker sig tillbaka till den svenska stormaktstidens slutskede. Efter den förödande slottsbranden 1697 stod Sverige inför ett gigantiskt kulturprojekt: uppförandet av det nya Kungliga Slottet i Stockholm. Byggnationen, som pågick mellan 1697 och 1754, krävde en enorm arbetsinsats av kvalificerade konstnärer, skulptörer och arkitekter.
När greve Carl Gustaf Tessin (1695–1770) tillträdde som överintendent för slottsbyggnationen 1728, insåg han snabbt ett fundamentalt problem: den inhemska konstnärskårens kompetens räckte helt enkelt inte till för de storslagna kontinentala ambitioner man hade för slottets inredning och utsmyckning. Professionalismen behövde höjas drastiskt. För att råda bot på detta grundade Tessin år 1735 Sveriges allra första ritskola, Kongl. Ritaracademien.
Franska mästare och svenska lärlingar
För att leda undervisningen handplockades den franske konstnären Guillaume Thomas Taraval (1701–1750), som redan var verksam som dekoratör vid slottsbyggnationen. Taraval införde den franska akademiska traditionen i Sverige, med rigorösa studier i teckning efter antika gipsavgjutningar och levande modell. Initiativet blev en omedelbar succé. Redan i slutet av 1730-talet hade akademien lyckats frambringa en stab av nyutbildade, skickliga svenska konstnärer som med framgång kunde sättas in i det fortsatta dekorationsarbetet på slottet. Den lilla ritskolan växte sedermera, inte minst under Gustav III:s tid, till en fullvärdig konstakademi efter franskt mönster – Kungliga Målar- och Bildhuggarakademien.
Ett arv i silver
Att denna medalj från Oscar II:s regeringstid bär en frånsida som är helt identisk med en medalj från Gustav III:s dagar är ingen slump. Det är en medveten blinkning till akademiens guldålder på 1700-talet. Frånsidans motiv, med dess samling av antika skulpturer och måleriattribut övervakade av Apollo, var den klassiska sinnebilden för den akademiska konstuppfattningen.
Under 1800-talets senare hälft, när Adolf Lindberg 1886 graverade den nya åtsidan med Oscar II:s porträtt, delades denna typ av tunga silvermedaljer (Praemium) ut som ärofyllda belöningar till akademiens mest framstående elever. Medaljen fungerade som ett prestigefyllt bevis på att den unge konstnären, precis som sina föregångare under slottsbyggets dagar, hade uppnått den höga tekniska och estetiska nivå som krävdes för att föra den svenska konsttraditionen vidare.
Silver, 84.85 g, 57 mm. Kvalitet 1+, rengjord, sällsynt. Referenser: Numismatiska meddelanden XIII (Bror Emil Hildebrand 1892) nr 110. Frånsidan är identisk med Gustav III:s medalj (SKM 165b), HK 115.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av konung Oscar II. Han avbildas barhuvad i en vackert skulpterad profil med sitt karaktäristiska, kraftiga skägg. Längs medaljens ytterkant löper omskriften: "OSCAR II REX SVECIÆ ET NORVEGIÆ". Längst ned, under konungens halsavskärning, återfinns gravörens signatur: "A· LINDBERG". (Översättning: Oskar II, Sveriges och Norges konung).
Frånsida
Ett rikt och klassiskt allegoriskt motiv som hyllar de fria konsterna. I centrum står ett staffli med en målning föreställande sol- och konstguden Apollo. Framför och runt staffliet ligger attribut för de olika konstformerna utspridda: en skulpturbyst på en piedestal, en palett med penslar, ett joniskt pelarkapäl, en vinkelhake och den berömda antika marmorskulpturen Belvederetorson. I den övre omskriften löper texten: "SUA MUNERA LAETUS APOLLO·". I den nedre avskärningen står en tre-radig inskription: "PRAEM· IN REGIA PICT· / ET SCULPT· ACAD· / ADSIGNAT·". (Översättning: Apollo glädes åt sina gåvor. Belöningar utdelade i Kungliga Målar- och Bildhuggarakademien).
Slottsbygget och den svenska konstens professionalisering
Kungl. Akademien för de fria konsterna, som denna storslagna belöningsmedalj är knuten till, bär på ett arv som sträcker sig tillbaka till den svenska stormaktstidens slutskede. Efter den förödande slottsbranden 1697 stod Sverige inför ett gigantiskt kulturprojekt: uppförandet av det nya Kungliga Slottet i Stockholm. Byggnationen, som pågick mellan 1697 och 1754, krävde en enorm arbetsinsats av kvalificerade konstnärer, skulptörer och arkitekter.
När greve Carl Gustaf Tessin (1695–1770) tillträdde som överintendent för slottsbyggnationen 1728, insåg han snabbt ett fundamentalt problem: den inhemska konstnärskårens kompetens räckte helt enkelt inte till för de storslagna kontinentala ambitioner man hade för slottets inredning och utsmyckning. Professionalismen behövde höjas drastiskt. För att råda bot på detta grundade Tessin år 1735 Sveriges allra första ritskola, Kongl. Ritaracademien.
Franska mästare och svenska lärlingar
För att leda undervisningen handplockades den franske konstnären Guillaume Thomas Taraval (1701–1750), som redan var verksam som dekoratör vid slottsbyggnationen. Taraval införde den franska akademiska traditionen i Sverige, med rigorösa studier i teckning efter antika gipsavgjutningar och levande modell. Initiativet blev en omedelbar succé. Redan i slutet av 1730-talet hade akademien lyckats frambringa en stab av nyutbildade, skickliga svenska konstnärer som med framgång kunde sättas in i det fortsatta dekorationsarbetet på slottet. Den lilla ritskolan växte sedermera, inte minst under Gustav III:s tid, till en fullvärdig konstakademi efter franskt mönster – Kungliga Målar- och Bildhuggarakademien.
Ett arv i silver
Att denna medalj från Oscar II:s regeringstid bär en frånsida som är helt identisk med en medalj från Gustav III:s dagar är ingen slump. Det är en medveten blinkning till akademiens guldålder på 1700-talet. Frånsidans motiv, med dess samling av antika skulpturer och måleriattribut övervakade av Apollo, var den klassiska sinnebilden för den akademiska konstuppfattningen.
Under 1800-talets senare hälft, när Adolf Lindberg 1886 graverade den nya åtsidan med Oscar II:s porträtt, delades denna typ av tunga silvermedaljer (Praemium) ut som ärofyllda belöningar till akademiens mest framstående elever. Medaljen fungerade som ett prestigefyllt bevis på att den unge konstnären, precis som sina föregångare under slottsbyggets dagar, hade uppnått den höga tekniska och estetiska nivå som krävdes för att föra den svenska konsttraditionen vidare.