Oskar II - Östergötlands Skytteförbund (grundad 1892) förtjänstmedalj präglad 1959 - Skytterörelsens pionjärer: Östergötlands försvar för hem och härd
Oskar II - Östergötlands Skytteförbund (grundad 1892) förtjänstmedalj präglad 1959
Lystrigt exemplar, avsett att bäras i rött band på bröstet. Silver, 8.97g (utan band), 10.79g (med band), 26mm, randskrift: "MJV SILVER 1959". Detta exemplar utdelat 1959, kvalitet 1+/01, mindre märken.
Åtsida
Östergötlands landskapsvapen bestående av en krönt grip med drakvingar och stjärt, omgiven av fyra rosor. Runt motivet löper omskriften "ÖSTERGÖTLANDS SKYTTEFÖRBUND" och undertill årtalet "1892". Gripens heraldiska utformning understryker förbundets regionala förankring och dess långa historiska kontinuitet sedan bildandet i slutet av 1800-talet.
Frånsida
Texten "FÖR HEM OCH HÄRD" placerad centralt i två rader. Inskriptionen omges av en öppen eklövskrans som nedtill är sammanbunden med en rosett. Eklöven symboliserar traditionellt styrka och medborgerlig dygd, medan devisen "För hem och härd" sammanfattar den frivilliga skytterörelsens grundläggande syfte att värna landets och familjens säkerhet.
Skytterörelsens pionjärer: Östergötlands försvar för hem och härd - Grundandet av landets första förbund
När Östergötlands Skytteförbund bildades den 20 juli 1892 markerade det en vändpunkt för den frivilliga skytterörelsen i Sverige. Trots att frivilliga skarpskytteföreningar hade existerat sedan 1860-talet och nått en tidig höjdpunkt 1867, hade rörelsen därefter lidit av kraftig medlemsnedgång. Det var genom initiativet från "riksapotekaren" Vilhelm Wahlqvist som ordningen återställdes genom skapandet av landets första skytteförbund. Medaljens åtsida, med årtalet 1892 och landskapsvapnet, påminner om de tio pionjärföreningar från Bankeberg till Söderköping som lade grunden för en ny, organiserad era.
En nationell folkrörelse tar form
Östergötlands föregångsroll gav ringar på vattnet över hela riket. Redan året efter förbundets bildande samlades representanter för 35 föreningar på Svea livgarde för att instifta en centralstyrelse, och i december 1893 fastställde Kungl. Maj:t stadgarna för skytteväsendets organisation. Skytterörelsen blev en betydelsefull del av det svenska samhället, där den minsta enheten – föreningen – anslöts till förbund med representantmöten. Frånsidans devis "För hem och härd" fångar tidsandan i denna folkrörelse; en vilja hos den enskilde medborgaren att ta ansvar för det nationella försvaret under en tid av osäkra omvärldsförhållanden.
Arvet och traditionen i silver
Medaljen, utdelad 1959, vittnar om hur skytterörelsen lyckades bevara sin relevans och sina traditioner långt in i modern tid. Genom utgivandet av egen tidskrift och bildandet av ett ungdomsskytteförbund 1968, visade Östergötlands skyttar en förmåga att förnya sig utan att förlora sin historiska identitet. Den heraldiska gripen på medaljen fungerar som en lins genom vilken man kan se generationer av östgötar som samlats på skjutbanorna för att öva precision och disciplin.
Ett bestående minnesmärke över frivillighet
Idag förvaltas minnet av denna verksamhet genom omfattande arkiv i Norrköping, där protokoll och tävlingsresultat dokumenterar tusentals medlemmars engagemang. Medaljen i silver är mer än ett tecken på individuell skicklighet; den är ett monument över den frivilliga kraft som format svensk försvarshistoria. Genom eklövskransens symbolik och det röda bandet bevaras bilden av en rörelse som förenade medborgerlig plikt med kamratskap, alltid med målet att stå beredd att värna "hem och härd".
Lystrigt exemplar, avsett att bäras i rött band på bröstet. Silver, 8.97g (utan band), 10.79g (med band), 26mm, randskrift: "MJV SILVER 1959". Detta exemplar utdelat 1959, kvalitet 1+/01, mindre märken.
Åtsida
Östergötlands landskapsvapen bestående av en krönt grip med drakvingar och stjärt, omgiven av fyra rosor. Runt motivet löper omskriften "ÖSTERGÖTLANDS SKYTTEFÖRBUND" och undertill årtalet "1892". Gripens heraldiska utformning understryker förbundets regionala förankring och dess långa historiska kontinuitet sedan bildandet i slutet av 1800-talet.
Frånsida
Texten "FÖR HEM OCH HÄRD" placerad centralt i två rader. Inskriptionen omges av en öppen eklövskrans som nedtill är sammanbunden med en rosett. Eklöven symboliserar traditionellt styrka och medborgerlig dygd, medan devisen "För hem och härd" sammanfattar den frivilliga skytterörelsens grundläggande syfte att värna landets och familjens säkerhet.
Skytterörelsens pionjärer: Östergötlands försvar för hem och härd - Grundandet av landets första förbund
När Östergötlands Skytteförbund bildades den 20 juli 1892 markerade det en vändpunkt för den frivilliga skytterörelsen i Sverige. Trots att frivilliga skarpskytteföreningar hade existerat sedan 1860-talet och nått en tidig höjdpunkt 1867, hade rörelsen därefter lidit av kraftig medlemsnedgång. Det var genom initiativet från "riksapotekaren" Vilhelm Wahlqvist som ordningen återställdes genom skapandet av landets första skytteförbund. Medaljens åtsida, med årtalet 1892 och landskapsvapnet, påminner om de tio pionjärföreningar från Bankeberg till Söderköping som lade grunden för en ny, organiserad era.
En nationell folkrörelse tar form
Östergötlands föregångsroll gav ringar på vattnet över hela riket. Redan året efter förbundets bildande samlades representanter för 35 föreningar på Svea livgarde för att instifta en centralstyrelse, och i december 1893 fastställde Kungl. Maj:t stadgarna för skytteväsendets organisation. Skytterörelsen blev en betydelsefull del av det svenska samhället, där den minsta enheten – föreningen – anslöts till förbund med representantmöten. Frånsidans devis "För hem och härd" fångar tidsandan i denna folkrörelse; en vilja hos den enskilde medborgaren att ta ansvar för det nationella försvaret under en tid av osäkra omvärldsförhållanden.
Arvet och traditionen i silver
Medaljen, utdelad 1959, vittnar om hur skytterörelsen lyckades bevara sin relevans och sina traditioner långt in i modern tid. Genom utgivandet av egen tidskrift och bildandet av ett ungdomsskytteförbund 1968, visade Östergötlands skyttar en förmåga att förnya sig utan att förlora sin historiska identitet. Den heraldiska gripen på medaljen fungerar som en lins genom vilken man kan se generationer av östgötar som samlats på skjutbanorna för att öva precision och disciplin.
Ett bestående minnesmärke över frivillighet
Idag förvaltas minnet av denna verksamhet genom omfattande arkiv i Norrköping, där protokoll och tävlingsresultat dokumenterar tusentals medlemmars engagemang. Medaljen i silver är mer än ett tecken på individuell skicklighet; den är ett monument över den frivilliga kraft som format svensk försvarshistoria. Genom eklövskransens symbolik och det röda bandet bevaras bilden av en rörelse som förenade medborgerlig plikt med kamratskap, alltid med målet att stå beredd att värna "hem och härd".