Oskar II - Stockholms Gymnastikförening i Bryssel 1877 av Charles Würden och tilldelad de Svenska gymnasterna - Mycket sällsynt

Oskar II - Stockholms Gymnastikförening i Bryssel 1877 av Charles Würden och tilldelad de Svenska gymnasterna - Mycket sällsynt
Kvalitet 01, mindre märken, Numismatiska meddelanden XIII:95:12. Brons. 51 mm. 44,55g

Om medaljens sällsynthet
Denna medalj är av yttersta sällsynthet. Den slogs inte för allmän försäljning utan beställdes av Baron A. Liedts för att personligen delas ut till de endast tolv (12) svenska gymnaster som deltog i truppen. Att äga detta exemplar är att äga en av blott ett dussin ursprungliga utmärkelser, vilket gör den till en unik klenod i svensk idrottshistoria.

Åtsida
Motivet domineras av en symbolisk allians mellan norden och kontinenten: den svenska och den belgiska fanan står korslagda, förenade i mitten av ett fladdrande band. Fanorna är återgivna med heraldisk precision, där det svenska korset och den belgiska trikoloren tydligt framträder i reliefen. Kompositionen ramas in av texten GYMNASTIKFESTEN I BRÜSSEL och datumet 14-19 JULY 1877, avgränsade av fembladiga rosor. Mellan fanstängernas nedre fästen syns gravörens signatur: WÜRDEN.

Frånsida
Frånsidan är en hyllning till idrottens redskap och estetik. Centralt i bildfältet, inom en pärlstavsring, återfinns ordet SOUVENIR (Minne) samt årtalet 1877 och datumet 17 JUILLET. Runt denna centrala medaljong har konstnären skapat ett intrikat collage av gymnastikens och fäktkonstens attribut: fäktmasker, floreter, gymnastikkäglor och en öppen lagerkrans – segerns symbol. Hela arrangemanget vilar inom en rikt ornerad ram, vilket ger medaljen en känsla av exklusiv utmärkelse snarare än massproducerat minne.

Den svenska gymnastikens triumf – Viktor Balck och truppen i Bryssel
Sommaren 1877 var Europa inne i en tid av nationsbyggande där fysisk fostran sågs som en nyckel till både folkhälsa och militär styrka. Det var i denna anda som Bryssels gymnastikföreningar, under stadens beskydd, bjöd in till en stor internationell gymnastikfest. Men när den svenska delegationen anlände, ledd av den legendariske löjtnanten Viktor Balck – mannen som senare skulle kallas "den svenska idrottens fader" – var det inte för att tävla på andras villkor.

En metodstrid i miniatyr
Sverige representerades av Stockholms Gymnastikförening, en elitgrupp bestående av tolv gymnaster. Vid denna tid pågick en tyst kamp mellan olika gymnastiksystem i Europa, främst mellan den tyska "Turnen"-rörelsen och den svenska Linggymnastiken. De svenska gymnasterna, stolta över sin metods vetenskapliga och anatomiska grund, vägrade att delta i de allmänna tävlingarna. De ansåg att deras system skilde sig så markant från övriga deltagares att en rättvis bedömning var omöjlig. Istället valde de en väg som krävde ännu större mod: den renodlade uppvisningen. Medaljens motiv med de korslagda fanorna symboliserar mötet, men det var svenskarnas särart som stal showen. Deras precision, hållning och den militäriska disciplin som Balck inpräntat i dem väckte sensation.

Uppvisningen på Petit Château
Den 17 juli 1877, det datum som är präglat på medaljens frånsida under ordet Souvenir, nådde resan sin kulmen. På särskild inbjudan framträdde truppen i karabinjärkasernen Petit Château. Publiken var exklusiv: hela regementet var kommenderat att titta, men där fanns också en rad civila och militära dignitärer. Det var ingen vanlig gymnastiklektion. Det var propaganda för Sverige. När svenskarna utförde sina rörelser, med en närmast maskinell exakthet men med mänsklig grace, möttes de av "mycket bifall", som de samtida källorna lågmält beskriver det. I realiteten var det en diplomatisk seger. Baron A. Liedts, en av festens beskyddare, var så imponerad att han lät prägla denna specifika medalj för att hedra just de tolv svenskarna.

Ett fysiskt bevis på idrottshistoria
Denna medalj är således inte bara en metallbit; den är ett dokument över ögonblicket då svensk gymnastik klev ut på den europeiska scenen som en stormakt. Att hålla den i handen är att hålla ett minne från den dag då Viktor Balck och hans elva mannar visade världen att Sverige gick sin egen väg – en väg som ledde till internationell beundran. De redskap som avbildas på medaljens baksida – fäktvapen och käglor – påminner oss om den tidens breda idrottsideal, där gymnasten också var fäktare och soldat. För samlaren är detta objekt, med sin extrema raritet och koppling till den svenska idrottsrörelsens gryning, en oersättlig pusselbit. Det är minnet av tolv män som med raka ryggar och spända muskler försvarade de blågula färgerna i Bryssel, långt innan OS och VM blev begrepp i var mans mun.