Oskar II - Två vackra guldmedaljer ca 1890 - Den mycket sällsynta För medborgerlig förtjänst tilldelad C. E. Thermænius samt För trohet och flit
Två belöningsmedaljer i guld under Oskar II (ca 1890)
Guld, utgivna runt 1890. Den totala vikten för båda medaljerna uppgår till 60 gram. Båda är graverade av Lea Ahlborn.
Åtsida
Högervänd bröstbild av konung Oskar II. Monarken avbildas barhuvad i profil med sitt karaktäristiska skägg. Längs medaljens ytterkant löper omskriften: "OSCAR II SVERIGES NORR. GÖTH. OCH VEND. KONUNG." Under konungens halsavskärning står gravörens signatur: "LEA AHLBORN". Medaljen är upptill försedd med en kunglig krona som i sin tur är fäst i en bred, rikt ornerad bärbygel avsedd för medaljbandet.
Frånsida
I fältets övre del avbildas en medborgarkrans (en stiliserad eklövskrans). Därunder står den personliga, graverade dedikationen på två rader: "TILL / C. E. THERMÆNIUS". Nedtill i fältet syns en dekorativ arabesk. Längs ytterkanten löper huvudomskriften: "FÖR MEDBORGERLIG FÖRTJENST". Längst ned i kanten återfinns en liten femuddig stjärna.
MEDALJ 2: Kungliga Sällskapet Pro Patria
Högervänd bröstbild av konung Oscar II, snarlik föregående men med en aning annorlunda omskrift och inramning. Innanför en tydlig pärlstavsring löper omskriften: "OSCAR II SVERIGES NORR. GÖTH. O. VEND. KONUNG." Under halsavskärningen syns signaturen: "LEA AHLBORN". Denna medalj kröns av en fastsatt kunglig krona, utan extra bärbygel.
Frånsida
I centrum återfinns en fyrradig inskription: "FÖR / TROHET / OCH / FLIT". Denna text ramas in av en tät och fyllig eklövskrans som nedtill är sammanbunden med en rosett. Utanför kransen löper omskriften: "AF KONGL. SÄLLSKAPET PRO PATRIA".
Belöningar för samhällsbyggare och trotjänare
Under Oskar II:s regeringstid (1872–1907) genomgick Sverige en snabb och omvälvande industrialisering. Det var en tid då innovationer, entreprenörskap och idogt arbete lade grunden till det moderna välfärdssamhället. För att uppmuntra och belöna dessa insatser delades medaljer ut, både från statligt håll och från patriotiska sällskap. Dessa två guldmedaljer är utmärkta exempel på hur man under 1800-talets slut värderade och uppmärksammade olika typer av samhällsinsatser.
Från Illis quorum till För medborgerlig förtjänst
Den första medaljen bär inskriptionen För medborgerlig förtjänst, en utmärkelse med djupa historiska rötter. År 1785 instiftade kung Gustaf III medaljen Illis quorum meruere labores (latin för "åt dem vars gärningar gör dem förtjänta därav") som en exklusiv belöning för förtjänta svenska och utländska medborgare. Tiderna förändrades dock, och kung Karl XIV Johan bestämde år 1832 att de kungliga medaljerna i högre grad skulle bära inskriptioner på svenska språket. På förslag av Antikvitetsakademien, vilket gillades av kungen den 30 juni samma år, började medaljerna därmed präglas med den svenska inskriptionen "För medborgerlig förtjänst". Den bildade därmed en naturlig parallell till Nordstjärneorden som också förlänades för just "medborgerliga förtjänster". De gamla stamparna med den latinska inskriptionen skulle dock sparas och användes även fortsättningsvis, men den svenskspråkiga varianten etablerade sig som ett tydligt och synligt bevis på statens officiella uppskattning.
C.E. Thermænius och den mekaniska industrin
Att denna statliga medalj – försedd med den ståtliga bärbygeln – utdelades till C.E. Thermænius är mycket tidstypiskt. Carl Edvard Thermænius var en av den svenska mekaniska industrins allra största pionjärer. Han grundade Thermænius mekaniska verkstad (som senare kom att verka i Hallsberg) och var en central figur i utvecklingen av jordbruksmaskiner, inte minst de revolutionerande tröskverken. Hans innovationer rationaliserade det svenska lantbruket enormt under det sena 1800-talet. Att förlänas guldmedaljen för medborgerlig förtjänst var kronans sätt att slutgiltigt bekräfta hans avgörande betydelse för landets tekniska och ekonomiska utveckling.
Pro Patria – Det patriotiska sällskapet
Den andra medaljen, För trohet och flit, utdelades av det Kungliga Sällskapet Pro Patria. Sällskapet har anor från 1700-talet och dess främsta syfte har historiskt varit att uppmuntra god medborgerlig anda och belöna långvarig och trogen tjänst, ofta inom jordbruk, hantverk eller husligt arbete. Att få en Pro Patria-medalj i guld med kunglig krona krävde exceptionella insatser eller ett mycket långt och oförvitligt yrkesliv. Medaljen bär eklövskransen på frånsidan som en uråldrig symbol för uthållighet, lojalitet och medborgerlig dygd.
Ett mästerskap i miniatyr
Båda medaljerna vittnar om Lea Ahlborns (1826–1897) enastående skicklighet som gravör vid Kungliga Myntverket. Hon porträtterade fyra generationer av den svenska kungafamiljen, och hennes gravyr av Oscar II präglas av en sällsynt detaljskärpa i såväl hårsvall som skägg. Att medaljerna dessutom har olika typer av kronor och upphängningsanordningar (den officiella statliga medaljen med bygel och sällskapsmedaljen med direktfäst krona) speglar den strikta hierarkin och det reglementerade ordens- och medaljväsendet i det sena 1800-talets Sverige.
Guld, utgivna runt 1890. Den totala vikten för båda medaljerna uppgår till 60 gram. Båda är graverade av Lea Ahlborn.
Åtsida
Högervänd bröstbild av konung Oskar II. Monarken avbildas barhuvad i profil med sitt karaktäristiska skägg. Längs medaljens ytterkant löper omskriften: "OSCAR II SVERIGES NORR. GÖTH. OCH VEND. KONUNG." Under konungens halsavskärning står gravörens signatur: "LEA AHLBORN". Medaljen är upptill försedd med en kunglig krona som i sin tur är fäst i en bred, rikt ornerad bärbygel avsedd för medaljbandet.
Frånsida
I fältets övre del avbildas en medborgarkrans (en stiliserad eklövskrans). Därunder står den personliga, graverade dedikationen på två rader: "TILL / C. E. THERMÆNIUS". Nedtill i fältet syns en dekorativ arabesk. Längs ytterkanten löper huvudomskriften: "FÖR MEDBORGERLIG FÖRTJENST". Längst ned i kanten återfinns en liten femuddig stjärna.
MEDALJ 2: Kungliga Sällskapet Pro Patria
MEDALJ 2 - För trohet och flit
Högervänd bröstbild av konung Oscar II, snarlik föregående men med en aning annorlunda omskrift och inramning. Innanför en tydlig pärlstavsring löper omskriften: "OSCAR II SVERIGES NORR. GÖTH. O. VEND. KONUNG." Under halsavskärningen syns signaturen: "LEA AHLBORN". Denna medalj kröns av en fastsatt kunglig krona, utan extra bärbygel.
Frånsida
I centrum återfinns en fyrradig inskription: "FÖR / TROHET / OCH / FLIT". Denna text ramas in av en tät och fyllig eklövskrans som nedtill är sammanbunden med en rosett. Utanför kransen löper omskriften: "AF KONGL. SÄLLSKAPET PRO PATRIA".
Belöningar för samhällsbyggare och trotjänare
Under Oskar II:s regeringstid (1872–1907) genomgick Sverige en snabb och omvälvande industrialisering. Det var en tid då innovationer, entreprenörskap och idogt arbete lade grunden till det moderna välfärdssamhället. För att uppmuntra och belöna dessa insatser delades medaljer ut, både från statligt håll och från patriotiska sällskap. Dessa två guldmedaljer är utmärkta exempel på hur man under 1800-talets slut värderade och uppmärksammade olika typer av samhällsinsatser.
Från Illis quorum till För medborgerlig förtjänst
Den första medaljen bär inskriptionen För medborgerlig förtjänst, en utmärkelse med djupa historiska rötter. År 1785 instiftade kung Gustaf III medaljen Illis quorum meruere labores (latin för "åt dem vars gärningar gör dem förtjänta därav") som en exklusiv belöning för förtjänta svenska och utländska medborgare. Tiderna förändrades dock, och kung Karl XIV Johan bestämde år 1832 att de kungliga medaljerna i högre grad skulle bära inskriptioner på svenska språket. På förslag av Antikvitetsakademien, vilket gillades av kungen den 30 juni samma år, började medaljerna därmed präglas med den svenska inskriptionen "För medborgerlig förtjänst". Den bildade därmed en naturlig parallell till Nordstjärneorden som också förlänades för just "medborgerliga förtjänster". De gamla stamparna med den latinska inskriptionen skulle dock sparas och användes även fortsättningsvis, men den svenskspråkiga varianten etablerade sig som ett tydligt och synligt bevis på statens officiella uppskattning.
C.E. Thermænius och den mekaniska industrin
Att denna statliga medalj – försedd med den ståtliga bärbygeln – utdelades till C.E. Thermænius är mycket tidstypiskt. Carl Edvard Thermænius var en av den svenska mekaniska industrins allra största pionjärer. Han grundade Thermænius mekaniska verkstad (som senare kom att verka i Hallsberg) och var en central figur i utvecklingen av jordbruksmaskiner, inte minst de revolutionerande tröskverken. Hans innovationer rationaliserade det svenska lantbruket enormt under det sena 1800-talet. Att förlänas guldmedaljen för medborgerlig förtjänst var kronans sätt att slutgiltigt bekräfta hans avgörande betydelse för landets tekniska och ekonomiska utveckling.
Pro Patria – Det patriotiska sällskapet
Den andra medaljen, För trohet och flit, utdelades av det Kungliga Sällskapet Pro Patria. Sällskapet har anor från 1700-talet och dess främsta syfte har historiskt varit att uppmuntra god medborgerlig anda och belöna långvarig och trogen tjänst, ofta inom jordbruk, hantverk eller husligt arbete. Att få en Pro Patria-medalj i guld med kunglig krona krävde exceptionella insatser eller ett mycket långt och oförvitligt yrkesliv. Medaljen bär eklövskransen på frånsidan som en uråldrig symbol för uthållighet, lojalitet och medborgerlig dygd.
Ett mästerskap i miniatyr
Båda medaljerna vittnar om Lea Ahlborns (1826–1897) enastående skicklighet som gravör vid Kungliga Myntverket. Hon porträtterade fyra generationer av den svenska kungafamiljen, och hennes gravyr av Oscar II präglas av en sällsynt detaljskärpa i såväl hårsvall som skägg. Att medaljerna dessutom har olika typer av kronor och upphängningsanordningar (den officiella statliga medaljen med bygel och sällskapsmedaljen med direktfäst krona) speglar den strikta hierarkin och det reglementerade ordens- och medaljväsendet i det sena 1800-talets Sverige.