Oskar II – Uppsala universitets fyrahundraårsfest 1877 av Adolf Lindberg
Oskar II – Uppsala universitets fyrahundraårsfest 1877
Brons, 82.18g, 57mm, slät rand. Kvalitet 1+. Referens: Numismatiska meddelanden XIII (Bror Edvard Hyckert, 1892) 96:14. Slagen på kungliga Myntet på uppdrag av Uppsala universitet.
Åtsida
Oskar II:s högervända huvud. Längs kanten löper omskriften "OSCAR II REX SVECIÆ ET NORVEGIÆ". Vid den nedre kanten, strax under porträttets avskärning, återfinns gravörens signatur "A. LINDBERG".
Frånsida
I fältets centrum sitter en lagerkransad kvinna i antik dräkt på en tron, en gestalt som personifierar Universitetet. Hennes vänstra hand vilar på en trekantig Svea-sköld vid sidan, och i sin högt lyftade högra hand håller hon en lågande lampa. Över kvinnans huvud lyser den strålande nordstjärnan. Bakom tronen avbildas ett liggande lejon samt attributen för de fyra ursprungliga fakulteterna: en kalk för teologin, en lagtavla för juridiken, Hygieas skål för medicinen och en lyra för filosofin, vilka alla inramas av en lagerkrans. Till höger i bild syns en bortflygande läderlapp (fladdermus) som flyr undan ljuset.
Omskriften i den övre bågen lyder "EX TENEBRIS PER UMBRAS AD LUCEM". I afskärningen (exergen) står på fyra rader texten "PERACTA QUATUOR SECULA CELEBRAVIT UNIVERSITAS UPSALIENSIS MDCCCLXXVII". Under själva golvkanten syns signaturen "LINDBERG".
Universitetets grundande
Uppsala universitets historia tog sin formella början den 28 februari 1477, då ärkebiskopen Jakob Ulfsson utverkade påvens tillstånd att inrätta ett "studium generale". Detta lärosäte skulle innefatta undervisning i teologi, juridik, medicin och filosofi. Kort därefter, den 2 juli samma år, utfärdades de officiella privilegierna för Uppsala universitet av riksföreståndaren Sten Sture den äldre. Några månader senare, den 7 oktober 1477, kunde universitetets lärosalar slutligen öppnas för första gången.
Fyrahundraårsfesten 1877
Den 5–7 september 1877 firade Uppsala universitet sitt 400-årsjubileum med storslagna och välbesökta festligheter. Firandet hedrades med närvaro av bland andra kung Oskar II, kronprinsen, medlemmar av statsrådet samt deputerade från både in- och utländska universitet och lärda samfund.
Jubileets första dag inleddes stämningsfullt i domkyrkan med en gudstjänst förrättad av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg. Denna ceremoni följdes av en festkantat, ett hälsningstal på latin, framförande av lyckönskningar samt ett akademiskt festtal betitlat "Om vetandets makt". Efter att kyrkofesten avslutats överlämnade Oscar II en personlig gåva på 40 000 kronor till universitetet. Räntan från denna frikostiga donation var öronmärkt för att användas som understöd för yngre vetenskapsidkares författarverksamhet.
Festligheterna fortsatte under den andra dagen med doktorspromotioner inom samtliga av universitetets fyra fakulteter. Den tredje och sista dagen ägnades åt rundvandringar och visningar av domkyrkan, universitetsbiblioteket, myntkabinettet och övriga universitetsinstitutioner, och det historiska jubileet avrundades med konserter framförda av studentkårens sångförening.
Brons, 82.18g, 57mm, slät rand. Kvalitet 1+. Referens: Numismatiska meddelanden XIII (Bror Edvard Hyckert, 1892) 96:14. Slagen på kungliga Myntet på uppdrag av Uppsala universitet.
Åtsida
Oskar II:s högervända huvud. Längs kanten löper omskriften "OSCAR II REX SVECIÆ ET NORVEGIÆ". Vid den nedre kanten, strax under porträttets avskärning, återfinns gravörens signatur "A. LINDBERG".
Frånsida
I fältets centrum sitter en lagerkransad kvinna i antik dräkt på en tron, en gestalt som personifierar Universitetet. Hennes vänstra hand vilar på en trekantig Svea-sköld vid sidan, och i sin högt lyftade högra hand håller hon en lågande lampa. Över kvinnans huvud lyser den strålande nordstjärnan. Bakom tronen avbildas ett liggande lejon samt attributen för de fyra ursprungliga fakulteterna: en kalk för teologin, en lagtavla för juridiken, Hygieas skål för medicinen och en lyra för filosofin, vilka alla inramas av en lagerkrans. Till höger i bild syns en bortflygande läderlapp (fladdermus) som flyr undan ljuset.
Omskriften i den övre bågen lyder "EX TENEBRIS PER UMBRAS AD LUCEM". I afskärningen (exergen) står på fyra rader texten "PERACTA QUATUOR SECULA CELEBRAVIT UNIVERSITAS UPSALIENSIS MDCCCLXXVII". Under själva golvkanten syns signaturen "LINDBERG".
Universitetets grundande
Uppsala universitets historia tog sin formella början den 28 februari 1477, då ärkebiskopen Jakob Ulfsson utverkade påvens tillstånd att inrätta ett "studium generale". Detta lärosäte skulle innefatta undervisning i teologi, juridik, medicin och filosofi. Kort därefter, den 2 juli samma år, utfärdades de officiella privilegierna för Uppsala universitet av riksföreståndaren Sten Sture den äldre. Några månader senare, den 7 oktober 1477, kunde universitetets lärosalar slutligen öppnas för första gången.
Fyrahundraårsfesten 1877
Den 5–7 september 1877 firade Uppsala universitet sitt 400-årsjubileum med storslagna och välbesökta festligheter. Firandet hedrades med närvaro av bland andra kung Oskar II, kronprinsen, medlemmar av statsrådet samt deputerade från både in- och utländska universitet och lärda samfund.
Jubileets första dag inleddes stämningsfullt i domkyrkan med en gudstjänst förrättad av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg. Denna ceremoni följdes av en festkantat, ett hälsningstal på latin, framförande av lyckönskningar samt ett akademiskt festtal betitlat "Om vetandets makt". Efter att kyrkofesten avslutats överlämnade Oscar II en personlig gåva på 40 000 kronor till universitetet. Räntan från denna frikostiga donation var öronmärkt för att användas som understöd för yngre vetenskapsidkares författarverksamhet.
Festligheterna fortsatte under den andra dagen med doktorspromotioner inom samtliga av universitetets fyra fakulteter. Den tredje och sista dagen ägnades åt rundvandringar och visningar av domkyrkan, universitetsbiblioteket, myntkabinettet och övriga universitetsinstitutioner, och det historiska jubileet avrundades med konserter framförda av studentkårens sångförening.