Polarforskare Salomon August Andrée 1854-1897 - Minnesplakett över nordpolsfärden 1905 - Provavslag i aluminium - Tidigare okänd och obeskriven

Polarforskare Salomon August Andrée 1854-1897  - Minnesplakett över nordpolsfärden 1905 - Provavslag i aluminium - Tidigare okänd och obeskriven
 Ett numismatiskt och historiskt exceptionellt objekt i form av ett tidigare okänt provavslag i aluminium. Plaketten präglades 1905 på uppdrag av Svenska sällskapet för antropologi och geografi till minne av Andrées, Frænkels och Strindbergs polarexpedition. Aluminium, 38,84 g, 75x52 mm. Kvalitet 01. Gravör: Erik Lindberg. Referens: Ulla Ehrensvärd 47 (där endast exemplar i silver och brons omnämns).  

Åtsida
Motivet, utformat i hög relief, domineras av en kvinnogestalt som stående lutar sig mot en tallstam och blickar ut över ishavet. I ena handen håller hon en bok och ett stift. I bakgrunden till vänster stiger vätgasballongen iväg, understruken av dateringen "DEN 11 JULI / 1897". Till höger syns en jublande folkmassa som tar avsked av expeditionen. I det nedre vänstra hörnet vilar en medaljong med Salomon August Andrées vänstervända porträtt samt omskriften "S • A • ANDRÉE". Det nedre högra fältet bär inskriptionen på sex rader: "TILL MINNE AF ANDRÉES / STRINDBERGS O FRÆNKELS / NORDPOLSFÄRD / AF SVENSKA SÄLLSKAPET / FÖR ANTROPOLOGI / OCH GEOGRAFI 1905". I det övre högra hörnet återfinns lilla riksvapnet med tre kronor. Längs den högra kanten syns gravörens signatur "E. LINDBERG".  

Frånsida
Slät (ensidig plakett).

Ett okänt provavslag och ett fruset mysterium
Denna plakett utgör en fascinerande och tidigare odokumenterad pusselbit i den svenska medaljhistorien. När Svenska sällskapet för antropologi och geografi (SSAG) i början av 1905 gav den framstående gravören Erik Lindberg i uppdrag att skapa ett minnesmärke över Andrée-expeditionen, resulterade det i en rektangulär plakett som enligt Ulla Ehrensvärds referensverk endast utgavs i silver och brons. Ehrensvärds noggranna katalogisering nämner detaljerat att Lindberg även lät göra åtta avgjutningar i gips av sin modell, men omnämner inga präglingar i andra metaller. Att detta välbevarade provavslag i aluminium nu har framträtt, efter att ha legat orört i en privat samling i över ett halvt sekel, gör det till en numismatisk raritet av högsta rang. Sannolikt har detta avslag framställts under arbetsprocessen för att bedöma reliefens verkan i metall, varpå det förblivit i Lindbergs egen studio tills hans kvarlåtenskap långt senare skingrades. Enligt litteraturen utfördes modellarbetet mellan mars och juni 1905, varefter motivet reducerades hos Ozana i Paris och de allra första exemplaren präglades vid Myntet i slutet av september samma år. För Andrées porträtt utgick Lindberg från ett äldre fotografi av A. Jonason taget omkring 1891.  


Själva motivet bär på en gripande historisk tyngd, då det skildrar inledningen på en av Sveriges mest omskrivna upptäcktsresor. Den 11 juli 1897 lyfte vätgasballongen "Örnen" från Danskön på Svalbard med sikte mot Nordpolen. Ombord fanns expeditionsledaren Salomon August Andrée samt besättningsmännen Knut Frænkel och Nils Strindberg. Trots massiv nationell entusiasm – vilket tydligt återspeglas i plakettens jublande folkmassa – var ballongen tekniskt bristfällig och alltför tung. Medlemmarna försvann spårlöst över packisen.  


När SSAG lät prägla denna minnesplakett 1905 var de tre polarforskarnas öde fortfarande ett absolut mysterium; de betraktades som försvunna pionjärer som offrat sina liv i vetenskapens namn. Först 33 år efter uppstigningen, sommaren 1930, återfanns männens kvarlevor och dagböcker på Vitön. Fynden gav äntligen svar på hur ballongen hade tvingats nödlanda på isen och hur männen sedermera dukat under efter en utmattande och dödsdömd marsch. Plaketten är därmed skapad i ett historiskt vakuum av sorg och ovisshet, och att besitta detta unika provavslag i aluminium är att äga ett taktilt vittnesbörd över både Lindbergs konstnärliga sökande och det svenska samhällets ofullbordade sorgearbete kring sin förlorade expedition.