Sällskapet till dygdigt och troget tjänstefolks belönande 100-års jubileum 1828-1928 - Mycket sällsynt
Förgylld bronsmedalj. 11.01g, 27mm, kvalitet 01. En synnerligen sällsynt medalj av vilken det är första gången jag har möjlighet att erbjuda den till försäljning.
Åtsida
Text på fem rader:
"SÄLLSKAPET
TILL
DYGDIGT OCH TROGET
TJÄNSTEFOLKS
BELÖNANDE"
Frånsida
Inom en lagerkrans, jubileumstexten på tre rader:
"1828
DEN 3 MAJ
1928"
Upptäck 1800-talets hjärta för tjänstefolk: Stadgarna som belönade trohet
År 1829, under Carl XIV Johans regering, föddes en unik rörelse i Stockholm: Sällskapet till dygdigt och troget Tjenstefolks belönande. Med kunglig stadfästelse den 27 februari samma år etablerades en organisation med ett nobelt mål – att lyfta fram och belöna tjänstefolkets dygd, flit och lojalitet i huvudstaden. Dessa stadgar, tryckta i Kongl. Tryckeriet, är inte bara en historisk skatt utan också en fascinerande inblick i hur samhället värderade sina mest oumbärliga, men ofta osynliga, medarbetare. Låt oss dyka in i denna berättelse om erkännande och samhällsnytta!
Ett hjärta för tjänstefolket
Sällskapets kärna var att främja moral, ordning och arbetsamhet hos Stockholms tjänstefolk – de som dagligen höll hushållen igång. Genom belöningar ville man inspirera till trohet och städsamhet, inte bara för samhällets bästa utan också för tjänstefolkets egen utveckling. Tänk dig en tid då en pigas eller drängs långa, trogna tjänst kunde ge dem både ekonomiskt stöd och offentlig uppskattning – en revolutionerande idé för 1800-talet!
Hur fungerade det?
Sällskapet var öppet för alla samhällsklasser som ville bidra till dess mål. Medlemmar betalade en årsavgift på tre riksdaler banco, eller kunde bli livstidsmedlemmar genom en engångssumma. En direktion, vald genom sluten omröstning, styrde verksamheten med noggrannhet och patriotism. De ansvarade för att förvalta kassan, säkra kapitalet och besluta om belöningar. Möten hölls årligen den 3 maj, där man diskuterade ekonomi, utdelade belöningar och planerade för framtiden.
Belöningar för trohet
Kärnan i stadgarna var belöningssystemet. Tjänstefolk, både män och kvinnor, kunde få erkännande om de tjänat samma hushåll i minst tio år med "oförvitlig trohet, lydnad och flit". Efter femton års tjänst väntade en belöning på tio riksdaler, som ökade med en riksdaler per år upp till tjugofem riksdaler. Men det var inte bara pengar – tjänstefolkets moral och vandel granskades noga. Prästbevis, arbetsgivarintyg och till och med polisens godkännande krävdes för att säkerställa att kandidaterna var hedervärda. Särskilda insatser, som att vårda sjuka i hushållet, kunde ge extra belöningar.
En organisation med struktur
Sällskapet var minutiöst organiserat. En sekreterare förde protokoll och hanterade räkenskaper, medan en vaktmästare bistod med praktiska uppgifter. Direktionen säkerställde att kapitalet investerades med ränta och hög säkerhet. Stadgarna kunde ändras vid behov, men aldrig på bekostnad av syftet – att hedra tjänstefolket. Vid större donationer offentliggjordes dessa i tidningarna, vilket visar på transparens och stolthet över välgörarna.
Varför är detta relevant idag?
Dessa stadgar påminner oss om vikten av att värdera alla samhällsmedlemmars bidrag, oavsett yrke. I en tid då tjänstefolk ofta var osynliga i historieskrivningen, gav Sällskapet dem en röst och en plats i ljuset. Det är en inspirerande påminnelse om att små gester av erkännande kan skapa stor förändring. Låt oss ta med denna anda av uppskattning till vår moderna tid!