Samuel Klingenstierna (1698-1765) - professor i matematik och lärare åt kronprins Gustav (III) av Carl Gustaf Fehrman 1794

Samuel Klingenstierna (1698-1765) - professor i matematik av Carl Gustaf Fehrman 1794
En underbart välpräglad bronsmedalj med härlig lyster. Utgiven av Vetenskapsakademien, präglad på Kungliga myntverket. Hyckert I:206:2, 13.78g, 32mm, kvalitet god 01+. Ex. Samling Fehrman.

Åtsida
Samuel Klingenstiernas högervända bild, under bilden Nordstjärneordens riddarstjärna och nederst längs med kanten gravörens namn: "FEHRMAN". I omskriften: "SAM. KLINGENSTIERNA SECRET. STATUS EQ. AUR." 

Frånsida
Ett högstammigt träd med kronan uppe vid en stjärngrupp, denna symbol är tagen ur Klingenstiernas vapen. I omskriften: "SUBLIMIS ET FELIX".  I avskärningen på tre rader: "GUSTAVO PR H A STUDIIS ING SAP PRÆCELL OB 1765"  (Gustavo Principi hereditario a studiis ingenio sapientia præcellens obiit 1765). Hela den latinska texten kan översättas till: "Sublim och lycklig. Gustav, den arvprinsen som utmärkte sig genom studier, intellekt och visdom, dog år 1765".

Samuel Klingenstierna föddes den 18 augusti 1698 på Tolefors i Kärna socken i Östergötland och avled den 26 oktober 1765 i Uppsala. Han var en framstående svensk matematiker och fysiker som verkade vid Uppsala universitet under perioden 1728–1752. Under sin tid var han samtida med andra framstående vetenskapsmän som Linné och Celsius. Klingenstierna levde i en tid då Newtons och Leibniz teorier diskuterades och accepterades av vetenskapsmän i Europa.

Redan under sin lärdomsresa växte Klingenstiernas vetenskapliga anseende, och när den matematiska geometriprofessuren i Uppsala 1728 blev ledig utnämndes han till tjänsten, främst tack vare Christian Wolffs rekommendation. Som professor i geometri och fysik vid Uppsala universitet utövade han sin lärarverksamhet i totalt 24 år och lockade med sin klarhet och livlighet i föredragen en stor skara studenter till sitt auditorium. Hans entusiasm för matematik ledde till ett ökat intresse för ämnet bland studenterna.

Senare, när en ny professur i experimentalfysik infördes i Uppsala, valde Klingenstierna att tillträda den nya tjänsten. Trots sin stora vetenskapliga kompetens avslutade han sin karriär med pension 1752 för att ägna sig åt matematiskt författarskap och artillerivetenskap. Senare blev han utsedd till lärare för kronprins Gustav (III) och tilldelades titlar som kansliråd och statssekreterare.

Klingenstierna avled 1765 och begravdes på Lovö kyrkogård bredvid Olof von Dalin. Hans insatser som matematiker och fysiker var kända i hela Europa, och han belönades med ett pris från Vetenskapsakademien i St Petersburg för sin upptäckt av möjligheten att undvika ljusets färgspridning i en kombination av linser.