Schering Rosenhane (1609-1663). Diplomat - graverad av Enegren 1825 - Vackert exemplar med intressant motiv

Schering Rosenhane (1609-1663). Diplomat
Vackert exemplar med härlig blåguldskimrande parina och fin lyster. Slagen för Svenska akademien 1825. Av Gustaf Adolf Enegren. Silver. 31 mm. 11.69 g. Svensén 80. Hy 1.42.2. Kvalitet 01.

Åtsida
Rosenhanes högervända bröstbild, under bilden gravörens initial: "E". I omskriften: "SCHERING ROSENHANE L(iber) B(aro) REGN(i) SVEC (iae) SENATOR", som översatt lyder: "'Schering Rosenhane, friherre, svenskt riksråd".

Frånsida
Stjärnbilden Orion, synlig på båda halvkloten, pryds av ett bälte av tre lika ljusa stjärnor i rad. I omskriften: "UTROQUE POLO SPECTABILE SIDUS" som översatt lyder: "'Lysande inom och utom Nordiska himmelen". I avskärningen: "DE PATRIA APUD EXT (eros) ET SUOS MERITISS (imus)" som översatt lyder: "Hemma och utomlands förtjänt av Fäderneslandet".

Stjärnbilden Orion (Orions bälte - Tre vise männen): En fascinerande konstellation med kosmisk och symbolisk betydelse
Detta ikoniska bälte har till och med inspirerat Rosenhanes vapen. De tre bältesstjärnorna:

# Mintaka: Den västra stjärnan i bältet, Mintaka, lyser med en blåvit färg och är den svagaste av de tre.
# Alnilam: Den mellersta stjärnan, Alnilam, strålar med en blåvit nyans och är den ljusaste i bältet.
# Alnitak: Den östra stjärnan, Alnitak, lyser med en blåvit färg och är den näst ljusaste i bältet.

Mer än bara ett bälte:
Förutom bältet hyser Orion en mängd andra fascinerande stjärnor. Betelgeuse, en röd jättestjärna, är den ljusaste stjärnan i konstellationen. Rigel, en blå superjättestjärna, lyser med en intensiv blåvit färg. Bellatrix, en blåvit stjärna, markerar Orions vänstra axel.

Mytologi och symbolik:
I den grekiska mytologin representerar Orion en skicklig jägare. Han avbildas ofta med bältet som ett tecken på sin styrka och mod. I många kulturer har Orion ansetts vara en symbol för vinterhimlen och jaktsäsongen.

Betydelse för Rosenhanes vapen:
De tre stjärnorna i Orions bälte har spelat en viktig roll i Rosenhanes vapen. De symboliserar familjens styrka, enhet och trohet. Bältet representerar också de tre dygderna hopp, tro och kärlek.

En konstellation med kosmisk och symbolisk betydelse:
Stjärnbilden Orion, med sitt ikoniska bälte och fascinerande stjärnor, har inspirerat människor i årtusenden. Den representerar styrka, enhet och hopp, och fortsätter att lysa klart på både norra och södra halvkloten. Orion är inte bara en vacker konstellation att beundra, den har också en rik historia och symbolik som gör den ännu mer intressant att lära sig om.

Schering Rosenhane: En framstående ämbetsman och författare

Födelse och bakgrund:
Schering Rosenhane föddes den 4 juli 1609 i Husby-Oppunda socken, nuvarande Nyköpings kommun. Han tillhörde en adlig släkt och var bror till Johan och Gustaf Rosenhane.

Karriär:
Rosenhane inledde sin karriär som underståthållare 1634 och befordrades därefter till landshövding. Han spelade en viktig roll i fredsförhandlingarna i Münster 1643-1647 och tjänstgjorde som ambassadör i Paris. 1650 utsågs han till riksråd och 1652 till överståthållare i Stockholm. Han adlades 1652 till friherre av Ikalaborg.

Politiskt inflytande:
Rosenhane var en betrodd rådgivare till kung Karl X Gustav och deltog i utformningen av 1660 års regeringsform. Han var en varm anhängare av en stark adel och tros ha medverkat i författandet av Somnium Gerstoffianum, en politisk pamflett.

Diplomatiska uppdrag:
Rosenhane skickades på flera diplomatiska uppdrag till Europa och spelade en viktig roll i Sveriges utrikespolitik. Han undertecknade bl.a. freden i Köpenhamn 1660.

Författarskap:
Utöver sin politiska karriär var Rosenhane också en framstående författare. Han skrev handboken Oeconomia om lanthushållning och trädgårdsskötsel, samt emblemverket Hortus regius.

Familj och privatliv:
Rosenhane gifte sig 1636 med Beata Sparre af Rossvik och fick med henne tolv barn. Han avled 1663 på sin egendom Torps Säteri i Södermanland.

Betydelse:
Schering Rosenhane var en av 1600-talets mest inflytelserika svenskar. Han spelade en viktig roll i både Sveriges inrikes- och utrikespolitik och var en framstående ämbetsman, diplomat och författare. Han bidrog till att stärka adelns ställning och modernisera Sveriges förvaltning.

Sammanfattning:
    Född: 4 juli 1609, Husby-Oppunda socken
    Död: 5 augusti 1663, Torps Säteri
    Yrken: Ämbetsman, diplomat, författare
    Känd för: Bidrog till att stärka adelns ställning och modernisera Sveriges förvaltning
    Skrev: Oeconomia, Hortus regius
    Gift med: Beata Sparre af Rossvik (12 barn)

Extra information:
    Rosenhanes döttrar var ovanligt välutbildade för sin tid, vilket han inspirerats till under sitt besök i Frankrike.
    Han har sitt gravkor i Husby-Oppunda kyrka i Södermanland.
    Palatset han lät uppföra på Riddarholmen i Stockholm används idag av Svea hovrätt.