Segern över danska flottan vid Femern och Kristina tillträder regeringen den 7 december 1644 av Sebastian Dadler. En magnifik praktmedalj i bronserat tenn - Extremt sällsynt - RR - Spirorna och kanone
Segern över danska flottan vid Femern och Kristina tillträder regeringen den 7 december 1644 av Sebastian Dadler
En magnifik praktmedalj i bronserat tenn, 82 mm, 241,64 g. Kvalitet 01. Referenser: SKM 22f (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024), Hildebrand 16 (1874/75), Hermann Maué 61 (2008). Raritet: Extremt sällsynt i bronserat tenn (RR).
Åtsida
Motivet visar en storslagen scen från Rikssalen. Drottning Kristina står på en upphöjd estrad under en baldakin prydd med lambrequiner (hängande prydnader). Hon bär en hermelinbrämad mantel och krona, med det långa håret fallande över axlarna, och håller spiran i höger hand. Till höger om henne (betraktarens vänster) står innehavarna av de fem höga riksämbetena som överlämnar regalierna: Riksdrotsen Per Brahe (håller kronan), Riksmarsken Jakob Pontusson De la Gardie (håller rikssvärdet), Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm (håller spiran), Rikskanslern Axel Oxenstierna (håller riksäpplet) och Riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna (håller nyckeln). De bär sina ämbetsdräkter med korta mantlar och spetskantade kragar.
Motivet visar en storslagen scen från Rikssalen. Drottning Kristina står på en upphöjd estrad under en baldakin prydd med lambrequiner (hängande prydnader). Hon bär en hermelinbrämad mantel och krona, med det långa håret fallande över axlarna, och håller spiran i höger hand. Till höger om henne (betraktarens vänster) står innehavarna av de fem höga riksämbetena som överlämnar regalierna: Riksdrotsen Per Brahe (håller kronan), Riksmarsken Jakob Pontusson De la Gardie (håller rikssvärdet), Riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm (håller spiran), Rikskanslern Axel Oxenstierna (håller riksäpplet) och Riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna (håller nyckeln). De bär sina ämbetsdräkter med korta mantlar och spetskantade kragar.
Till vänster (betraktarens höger) står representanterna för de fyra stånden. Lantmarskalken Henrik Claesson Fleming i harnesk och med befjädrad hjälm i handen representerar adeln. Bredvid honom står ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus med en uppslagen bibel för prästerskapet. Den förnämt klädde borgmästaren i Stockholm, Jacob Grundel, representerar borgerskapet, och längst fram står bondeståndets talman Erik Matsson med hatten under armen och en stor yxa i handen. I förgrunden trängs åskådare. På mantelfållen hos en av figurerna i förgrunden (längst ner till höger) syns initialerna "SD". Hela scenen ramas in av en krans med stiliserade blommor.
Omskriften lyder: "IMPERIVM PROLES GVSTAVI MAXIMA MAGNI, SVSCIPIT: INNVMMERIS VIVAT CHRISTINA TRIVMPHIS." Översättning: Den store Gustavs största avkomma mottager riket: Må Kristina leva med otaliga segrar.
Frånsida
Motivet visar ett dramatiskt sjöslag sett ur fågelperspektiv. Svenska och danska linjeskepp med kanoner på två däck drabbar samman i tät krutrök. Man ser detaljerade akterspeglar med gallerier på flera fartyg. I fjärran syns ett skepp som exploderar i lågor, troligen efter en fullträff i krutdurken, medan manskapet försöker rädda sig i roddbåtar. På akterspegeln av ett skepp i förgrunden syns gravörens initial "D". Motivet ramas in av en lagerkrans.
Motivet visar ett dramatiskt sjöslag sett ur fågelperspektiv. Svenska och danska linjeskepp med kanoner på två däck drabbar samman i tät krutrök. Man ser detaljerade akterspeglar med gallerier på flera fartyg. I fjärran syns ett skepp som exploderar i lågor, troligen efter en fullträff i krutdurken, medan manskapet försöker rädda sig i roddbåtar. På akterspegeln av ett skepp i förgrunden syns gravörens initial "D". Motivet ramas in av en lagerkrans.
Omskriften lyder: "AVGVSTÆ PRENDIT DVM SCEPTRA POTENTIA LAVRO CINGIT SACRATVM BALTICA PVGNA CAPVT 1644." Översättning: Medan den upphöjda [Kristina] griper de mäktiga spirorna, omgjordar det baltiska slaget [Östersjöslaget] hennes helgade huvud med lager.
Spirorna och kanonerna – 1644 års dubbla triumf
Det finns medaljer som viskar och medaljer som dånar. Sebastian Dadlers mästerverk från 1644 hör definitivt till de senare. Med en diameter på 82 millimeter och en vikt på nästan ett kvarts kilo är detta inte en slant man stoppar i fickan; det är ett monument i metall, präglat för att basunera ut att en ny era inletts i Östersjöimperiet. Året 1644 var ett ödesår, och medaljen fångar dess två avgörande händelser: Drottning Kristinas myndighetsförklaring och den krossande segern över Danmark till sjöss.
Regeringsmakten återlämnas
På åtsidan möter vi en scen av närmast teatralisk pompa. Vi befinner oss i Rikssalen på slottet Tre Kronor den 7 december 1644. Kristina fyller 18 år och förmyndarregeringen, som styrt landet sedan Gustav II Adolfs död vid Lützen 1632, träder tillbaka. Dattler, den tyske gravören som var en mästare på perspektiv och detaljrikedom, har fångat ögonblicket med kirurgisk precision.
Vi ser de "fem höga riksämbetsmännen" – Brahe, De la Gardie, Gyllenhielm och de två Oxenstiernorna – stå redo att överlämna maktens symboler. Det är en bild av den svenska författningens balansakt. De mäktiga aristokraterna böjer sig för monarken, men deras närvaro är tung och påtaglig. På andra sidan står ständerna: adeln i rustning, prästen med sin bibel, borgaren i sitt mode och bonden, Erik Matsson, med sin yxa tryggt under armen. Det är en unik inblick i 1600-talets ståndssamhälle. Kristina står i mitten, ung och med utslaget hår, redo att axla sin fars tunga mantel. Hon tar emot regeringen inte bara som en arvsrätt, utan med ständernas och rådets godkännande, en spegelbild av den svenska "konstitutionella" ordningen.
Elden på havet
Men medan hovet firade med bankett och silvertron i Stockholm, hade horisonten i söder stått i lågor. Vänder vi på medaljen byts ceremonins lugn mot krigets kaos. Året 1644 rasade Torstenssons krig mot Danmark. Det var kampen om herraväldet i Östersjön, Dominium Maris Baltici. Den svenska flottan, förstärkt av holländska skepp, hade den 13 oktober (enligt medaljens kontext och den "baltiska striden") drabbat samman med den danska flottan vid Femern.
Dattlers gravyr är en uppvisning i barockens dramatik. Skeppen ligger sida vid sida, kanonportarna spyr eld och rök. Vi ser master knäckas och ett skepp i bakgrunden explodera – en påminnelse om sjökrigets brutalitet. Det var i detta krig, fast tidigare under året vid Kolberger Heide, som den danske kungen Christian IV förlorade sitt öga. Men vid Femern var det den svenska flottan under Carl Gustaf Wrangel som stod som total segrare. Tio danska skepp togs, två brändes och tre sänktes. Det var slutet på det danska herraväldet till sjöss.
Symbolikens syntes
Medaljen binder samman dessa två händelser på ett genialiskt sätt. Omskriften på frånsidan förklarar sambandet: "Medan den upphöjda griper de mäktiga spirorna, omgjordar det baltiska slaget hennes helgade huvud med lager." Segern vid Femern blir en kröningsgåva till den unga drottningen. Krigslayckan legitimerar hennes maktövertagande.
Det är fascinerande att notera Dattlers tekniska skicklighet. Trots det lilla formatet har han lyckats ge individualitet åt figurerna i Rikssalen och djup åt sjöslaget. Att detta exemplar är i bronserat tenn, och extremt sällsynt, gör det till ett intressant studieobjekt. Tennmedaljer användes ofta som provpräglingar eller gåvor av lägre rang, men storleken och utförandet skvallrar om att detta var ett prestigeprojekt.
När Kristina tog emot spiran 1644 stod Sverige på toppen av sin makt. Freden i Brömsebro året därpå skulle ge riket Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel. Denna medalj är ett fysiskt bevis på den stormaktstid då Sverige inte bara regerade över land, utan tvingade havet – och sina grannar – till underkastelse, allt under ledning av "den store Gustavs största avkomma".