Sigtuna (Olof Skötkonung 995-1022), Penning Long Cross - MYCKET SÄLLSYNT - RR

Sigtuna (Olof Skötkonung 995-1022), Penning Long Cross - MYCKET SÄLLSYNT - RR
Denna penning har Brita Malmer kategoriserat under rubriken: "Blandgrupp med förvirrade inskrifter", men den är också säkert kopplad till Sigtuna och Olof Skötkonung via kedja 142. SMH 349, 2.15g, Ett exemplar med fin lyster och bra porträtt, lätt böjd och med testmärken, kvalitet 1+/01. Comm NS9 9.301.1447. Obetydlig fyndbeläggning vid frånsidans kant. (#2317)

Även de tidigare "reguljära" Olofmynten av typerna CRVX och Long Cross förekommer med delvis "förvirrade" eller felaktigt kopierade inskrifter efter förlagorna. Bokstäverna kan uppträda delvis upp och ned eller spegelvända, samt med felaktiga referenser som till exempel OLOFA REX ANCOL, där den senare felaktigt refererar till Olof som kung i England. På Long Cross-typer med läsliga åtsideinskrifter förekommer även här svårtolkade kombinationer, såsom OLAFI XREX AS eller OLAFI RX ON OA.

Det utbjudna exemplaret uppvisar flera karakteristiska drag för vikingatida mynt: dels är det präglat med hög vikt (2.15g), dels har det ett antal så kallade testmärken (pecks). Dessa märken uppkom när silvrets lödighet testades genom att man böjde myntet eller hackade i det med en knivspets. Detta är typiska spår efter de misstänksamma handelsmännen under vikingatiden och ger oss en intressant inblick i en värld som inte var en penningekonomi enligt kontinental standard, utan en viktsekonomi. I denna ekonomi vägdes hela mynt, hacksilver, tenar och tackor vid transaktionerna. Att silvermynten vägdes snarare än räknades kan deduceras utifrån den kraftiga viktvariationen hos de förekommande skattfynden.

Olof Skötkonungs penningar har delats in i ett antal grupper utifrån sina huvudtyper: Crux, Long Cross, Helmet, Small Cross och Quatrefoil, namngivna efter de engelska förlagor som de kopierades ifrån. Området är tämligen komplext och attribueringen till Olofs Sigtunaprägling baseras på ett antal kriterier, där Brita Malmer har delat in materialet i tre så kallade sannolikhetsklasser: I, II respektive III.

Sannolikhetskategori I
Till denna kategori räknas samtliga mynt med läsliga inskrifter som direkt identifierar kungen, myntorten eller folket. Kriterierna omfattar:
- Regentnamnet: Varianter av namnet Olof, såsom OLAF, ONLAFA, ONLAF, ULAVAS, ULAVAN eller ONLAVS.
- Myntorten: Varianter av Sigtuna, däribland SITUN, SITUEN, STUNE, STUE, STNETE eller SIDEI.
- Etnonymen: Varianter av Svearnas konung (Rex Sveorum), exempelvis SWEVONUM, SVENO eller SVEN.

Sannolikhetskategori I och stampmetodiken
Utöver de identifierbara namnen utgör de omfattande stampkedjorna grundbulten i klassificeringen. Dessa består av ett stort antal olika åt- och frånsidesstampar som länkats samman i en komplex nätverksstruktur. Genom dessa stampkopplingar kan även helt anonyma mynt med vetenskaplig säkerhet knytas till de explicita inskriftsvarianterna. När ett anonymt mynt delar stamp med ett "säkert" Olof- eller Sigtunamynt, flyttas det därmed per definition till Sannolikhetskategori I. Det bör dock understrykas att stampkopplingarna främst utgör en "teknisk" bevisning; de bekräftar att stampen har använts i en specifik produktionskedja, men utgör inte ett hundraprocentigt bevis för var myntet de facto är präglat. Även om Brita Malmer och den numismatiska traditionen attribuerar dessa till Sigtuna, visar modern forskning att stampar transporterades mellan olika platser.

Klassificering och källkritik: Sannolikhetskategori II och III
När mynt saknar de explicita inskrifter eller säkra stampkopplingar som krävs för Sannolikhetskategori I, tillämpar Brita Malmer i Den svenska mynthistorien (SMH) ett system baserat på sannolikhet. Här fördelas de anonyma mynten (singlar, länkar eller mindre kedjor) utifrån ett antal specifika stilistiska och tekniska kriterier.
Malmers kriterier för sannolikhet

För att avgöra sannolikheten för en Sigtunaprägling används följande kriterier i fallande skala:
1. Fyrkantigt myntämne
2. Från engelsk/dansk norm avvikande utformning av bröstbild
3. Högervänd bröstbild
4. Från engelsk/dansk norm avvikande utformning av bokstäver
5. Dekorerade korsavslutningar
6. Hög vikt
7. Fyndplatsernas geografiska spridning
8. Museernas geografiska spridning

Kategoriernas definition och osäkerhet
Beroende på hur många och hur starka kriterier ett mynt uppfyller, delas det in i två huvudgrupper:

Sannolikhetskategori II
Hit förs mynt som uppfyller en kombination av starka kriterier, exempelvis 1 och 3. Dessa bedöms med stor sannolikhet vara präglade i Sigtuna och ses som starka kandidater för att i framtiden kunna flyttas till kategori I genom nyupptäckta stampkopplingar.

Sannolikhetskategori III
Denna kategori är innehållsmässigt heterogen och omfattar mynt som endast uppvisar svagare kriterier (såsom 4, 6 eller 7). Här är osäkerhetsmarginalen betydligt större; mynten kan vara präglade i Sigtuna, men de kan likväl visa sig ha ett helt annat ursprung.

Skiljelinjerna mellan kategori III och de mynt som lämnats helt utanför Malmers katalogisering är ofta oskarpa. Systemet är därför dynamiskt och revideras i takt med att nya stampkedjor dokumenteras.

Modern stampforskning och metodologiska utmaningar
Det är viktigt att poängtera att Malmers uppställning inte representerar en absolut sanning. Den moderna forskningen har utvecklat säkrare metoder för stampidentifiering som i flera fall reviderar tidigare slutsatser. En central utmaning är att en bevisad stampkoppling inte per automatik garanterar en specifik myntherre eller myntort. Vi vet idag att stampar transporterades över stora avstånd – ett fenomen som kan skapa "märkliga" kopplingar utan direkt relevans för den lokala myntherren. Eftersom skriftliga källor helt saknas från Olof Skötkonungs tid, är vi hänvisade till den arkeologiska bevisningen och stampkedjeforskningen. Även om dessa kedjor ger ovärderlig information om kronologi och relationer vid myntframställningen, förblir tolkningen av det som utspelade sig för över tusen år sedan en pågående vetenskaplig process.