Stockholms Jägareklubb av Julius Husborg ca 1920 - Belöningsmedalj i silver
Stockholms Jägareklubb av Julius Husborg ca 1920 - Belöningsmedalj i silver
Silver 17.97g, 34mm, kvalitet 1+, Gustavsson 18:25 (Den gröna näringen)
Medaljens åtsida har organisationens namn, "STOCKHOLMS JÄGAREKLUBB", i versaler längs den övre kanten. Det centrala fältet omges av en bunden lagerkrans, en klassisk symbol för seger och belöning. Fältet inuti kransen är slätt, avsett för att gravera in pristagarens namn, tävling eller årtal. I kransens nedre del syns en symbol av en rund måltavla med koncentriska ringar, vilket tydligt kopplar klubbens verksamhet till skytte.
Medaljens frånsida visar en naturalistisk och detaljrik scen. En jägare i tidstypiska jaktkläder – inklusive hatt, vapenrock och höga stövlar – sitter och vilar på en sten i ett skogslandskap. Han håller sitt gevär lodrätt vilande mot marken. Vid hans sida står hans jakthund, troligen en stövare eller fågelhund, i profil och blickar uppmärksamt mot sin husse. Längs den vänstra kanten av motivet finns gravörens namn, "J. HUSBORG".
Om Stockholms Jägareklubb
Stockholms Jägareklubb, organisationen bakom den analyserade medaljen, var en aktiv förening i huvudstaden under tidigt 1900-tal. Enligt boken "Den gröna näringen under 200 år" av Bo Gustavsson är de första kända stadgarna för klubben daterade till 1904. Klubbens syfte var ambitiöst och tydligt tredelat: att "befrämja jakthushållningen, jaktkunskapen och skjutfärdigheten". Det var med andra ord en förening för den hängivne jägaren och skytten.
En intressant detalj i stadgarna var det formella medlemskravet. För att bli ledamot i Stockholms Jägareklubb var man tvungen att redan vara medlem i Stockholms Frivilliga Skarpskytteförening. Detta visar på en stark historisk koppling mellan den organiserade jakten och den då fortfarande inflytelserika skarpskytterörelsen. Klubbens verksamhet var fokuserad på praktisk övning. En av de viktigaste aktiviteterna var "tävlingsskjutningar" som hölls vid medlemmarnas egen skjutbana. Dessa var frekventa – stadgarna krävde att minst sju sådana ordinarie tävlingar skulle anordnas varje år.
För att belöna framstående prestationer hade klubben ett väletablerat prissystem. Vid den årliga högtidsdagen delades en guldmedalj ut. Vid de ordinarie tävlingsskjutningarna användes istället silvermedaljer (som det analyserade exemplaret av Julius Husborg), bronsmedaljer och silverbägare som priser.
Julius Husborg var en framstående svensk medalj- och sigillgravör. Han föddes den 11 oktober 1861 och avled den 13 maj 1945. Husborgs konstnärliga bana började anmärkningsvärt tidigt; redan 1873, vid tolv års ålder, blev han elev och medhjälpare till den berömda gravören Lea Ahlborn. Han fortsatte sedan sin utbildning vid både Tekniska skolan och Konstakademien.
Under sin långa karriär gjorde sig Husborg framför allt känd för ett stort antal idrotts- och skyttemedaljer. I boken "Den gröna näringen under 200 år" av Bo Gustavsson katalogiseras flera av hans verk, vilket belyser en särskilt hög aktivitet under 1920-talet.
- 1920 - (Kat. 5: 111) Medalj för Landtbruksutställningen i Wimmerby
- 1920 - (Kat. 12: 4) Medalj för Sveriges Allmänna Fjäderfäavelsförening
- 1922 - (Kat. 18: 1) Medalj för Blekinge läns Jaktvårdsförening
- 1922 - (Kat. 5: 55) Medalj för Lantbruksmötet i Nässjö
- 1929 - (Kat. 3: 24) Medalj för Blekinge läns Kongl. Hushållningssällskap
Till denna lista kan även den tidigare analyserade medaljen läggas till, som tidsmässigt passar väl in i denna aktiva period:
- Odaterad - (Kat. 18:25) Medalj för Stockholms Jägareklubb