Gustav V - Svenska Mässan i Göteborg – För förtjänster om Svenska Mässan, av Sporrong & Co 1947 - MYCKET SÄLLSYNT - En nationell angelägenhet och handelns skyltfönster
Gustav V - Svenska Mässan i Göteborg – För förtjänster om Svenska Mässan, av Sporrong & Co 1947
Förgyllt emaljerat silver, avsedd att bäras i vitt band med blåa kanter. Vikt med band: 25.04 g. Mått: ca 30x53 mm. Kvalitet 01. Mycket sällsynt. Tillverkarens stämplar återfinns nederst på frånsidan: Sporrong & Co, silverstämplar samt årtalsstämpeln V8 (1947).
Åtsida
Medaljen utgörs av en stående, oval medaljong i förgyllt silver. Kompositionen kröns upptill av en bevingad hatt (petasus), den romerska guden Mercurius klassiska attribut. I medaljongens centrum framträder Mercurius bevingade huvud i relief, avbildat rakt framifrån (en face), mot en slät bakgrund av klarblå emalj. Under och vid sidorna av huvudet vilar tre öppna, förgyllda kronor. Det blå mittfältet inramas av en bred, vitemaljerad rand bärande den förgyllda omskriften: "+ FÖR · FÖRTJÄNSTER · OM · SVENSKA · MÄSSAN". Hela den ovala skölden omsluts ytterst av en rikt ornerad, klassiserande ram i förgyllt silver.
Frånsida
Frånsidan är helt slät och förgylld. Längst ned, vid medaljongens nedre fäste, återfinns en rad instansade tillverknings- och kontrollstämplar: tillverkarnamnet "SPORRONG & CO", tre kronor (kattfoten), "S" för silver, S:t Erik för Stockholm samt årtalsstämpeln "V8" som daterar tillverkningen till 1947.
En nationell angelägenhet och handelns skyltfönster
Drömmen om ett kommersiellt centrum
Visionen om en storslagen varumässa i Göteborg är betydligt äldre än själva institutionen. Redan 1804 väcktes tanken i Göteborgs Allehanda om ett gemensamt samlingsställe för "Svenska Industriens alster" för att öka kännedomen om inhemska produkter och främja deras spridning. Trots denna patriotiska och insiktsfulla idé dröjde det över hundra år innan fröet slog rot på allvar. Det var först mitt under brinnande världskrig, den 7 augusti 1917, som doktor Sigurd Hansson publicerade en ledarartikel i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som satte hjulen i rullning.
Under hösten samma år tog Göteborgs Börssällskap och Handelskammaren upp frågan. Argumenten för Göteborg var starka och svåremotsagda: stadens strategiska läge erbjöd oslagbara kommunikationer för både inländska och utländska besökare. Med Västkustbanan söderut, Bohusbanan mot Norge, Bergslagsbanan in mot landet och Västra Stambanan, var Göteborg den naturliga knutpunkten. Den 13 december 1917 klubbades beslutet igenom – en svensk mässa skulle realiseras.
Premiären 1918 och den omedelbara framgången
När den allra första Svenska Mässan slog upp portarna sommaren 1918 var det under provisoriska, men entusiastiska, former. För att hysa utställarna fick man låna utrymmen i fyra närliggande skolbyggnader, däribland Göteborgs handelsinstitut och Latinläroverket. Mässan invigdes med pompa och ståt av konung Gustaf V den 8 juli 1918.
Denna första upplaga var strikt kommersiell och nationell. Endast svenska producenter tilläts delta, fördelade på 25 varugrupper som spände över allt från tunga maskiner och metallarbeten till textilier, porslin och guldsmide. En absolut grundregel var att ingen detaljförsäljning fick ske direkt på plats. Succén var ett faktum. Under de sju dagar mässan pågick strömmade 42 000 besökare till (varav hela 20 000 på en enda söndag), och affärsomsättningen nådde ofattbara 50 miljoner kronor. Mässan etablerades genast som en årligen återkommande institution.
Från Walhalla till permanenta hallar
Under 1920-talet fortsatte mässan att expandera. Ett stort rumsligt kliv togs i samband med Jubileumsutställningen 1923, då Exportutställningen inhystes i den 40 000 kvadratmeter stora "Stora maskinhallen". Denna låg på den gamla idrottsplatsen Walhallas mark, ungefär där Svenska Mässan breder ut sig idag.
När verksamheten 1936 ombildades till den fristående Svenska Mässan Stiftelse, med det uttalade syftet att främja näringslivet, inleddes en intensiv process för att bygga permanenta och ändamålsenliga lokaler. Med hjälp av Wilhelm Röhss donationsfond, lotterimedel, privata donationer och lån från Göteborgs stad, kunde markarbetena inledas 1938. Den 2 juni 1939 – precis i skuggan av ett nytt annalkande världskrig – invigdes de nya A-, B- och C-hallarna. Den 10 000 kvadratmeter stora anläggningen, elegant ritad av Nils Einar Eriksson efter en uppmärksammad arkitekttävling, blev snabbt ett nav för såväl industri som sportevenemang i staden.
En internationell gigant tar form
Under 1940-talet, det decennium då denna förtjänstmedalj tillverkades, var mässans maskineri i gång året runt. Mässans Varuförmedlingsbyrå hanterade ständigt internationella förfrågningar och affärsförbindelser. Reklamtrycksaker producerades på upp till elva språk i upplagor om 1,5 miljoner exemplar, och via tidskriften Svenska Varor upprätthölls en livsviktig kontakt mellan den svenska industrin och utländska köpare. Utvecklingen var explosionsartad: från de ursprungliga 544 utställarna och 42 000 besökarna 1918, hade siffrorna vid krigsslutet 1945 vuxit till 765 utställare och över 152 000 besökare.
Gudarnas budbärare som symbol
Denna sällsynta och vackert emaljerade förtjänstmedalj från 1947 fångar mässans hela väsen i sin ikonografi. Mercurius – den romerska mytologins gud för handel, vinst och kommunikation – blickar stadigt framåt, krönt av sin bevingade hjälm. Tillsammans med de tre kronorna, som manifesterar verksamhetens nationella betydelse, blir medaljen en fulländad allegori över Svenska Mässans uppdrag. Att belönas med detta minnestecken var ett bevis på exceptionella insatser för att bygga och underhålla den plattform som kom att bli den svenska industrins absolut viktigaste fönster mot världen.
Förgyllt emaljerat silver, avsedd att bäras i vitt band med blåa kanter. Vikt med band: 25.04 g. Mått: ca 30x53 mm. Kvalitet 01. Mycket sällsynt. Tillverkarens stämplar återfinns nederst på frånsidan: Sporrong & Co, silverstämplar samt årtalsstämpeln V8 (1947).
Åtsida
Medaljen utgörs av en stående, oval medaljong i förgyllt silver. Kompositionen kröns upptill av en bevingad hatt (petasus), den romerska guden Mercurius klassiska attribut. I medaljongens centrum framträder Mercurius bevingade huvud i relief, avbildat rakt framifrån (en face), mot en slät bakgrund av klarblå emalj. Under och vid sidorna av huvudet vilar tre öppna, förgyllda kronor. Det blå mittfältet inramas av en bred, vitemaljerad rand bärande den förgyllda omskriften: "+ FÖR · FÖRTJÄNSTER · OM · SVENSKA · MÄSSAN". Hela den ovala skölden omsluts ytterst av en rikt ornerad, klassiserande ram i förgyllt silver.
Frånsida
Frånsidan är helt slät och förgylld. Längst ned, vid medaljongens nedre fäste, återfinns en rad instansade tillverknings- och kontrollstämplar: tillverkarnamnet "SPORRONG & CO", tre kronor (kattfoten), "S" för silver, S:t Erik för Stockholm samt årtalsstämpeln "V8" som daterar tillverkningen till 1947.
En nationell angelägenhet och handelns skyltfönster
Drömmen om ett kommersiellt centrum
Visionen om en storslagen varumässa i Göteborg är betydligt äldre än själva institutionen. Redan 1804 väcktes tanken i Göteborgs Allehanda om ett gemensamt samlingsställe för "Svenska Industriens alster" för att öka kännedomen om inhemska produkter och främja deras spridning. Trots denna patriotiska och insiktsfulla idé dröjde det över hundra år innan fröet slog rot på allvar. Det var först mitt under brinnande världskrig, den 7 augusti 1917, som doktor Sigurd Hansson publicerade en ledarartikel i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som satte hjulen i rullning.
Under hösten samma år tog Göteborgs Börssällskap och Handelskammaren upp frågan. Argumenten för Göteborg var starka och svåremotsagda: stadens strategiska läge erbjöd oslagbara kommunikationer för både inländska och utländska besökare. Med Västkustbanan söderut, Bohusbanan mot Norge, Bergslagsbanan in mot landet och Västra Stambanan, var Göteborg den naturliga knutpunkten. Den 13 december 1917 klubbades beslutet igenom – en svensk mässa skulle realiseras.
Premiären 1918 och den omedelbara framgången
När den allra första Svenska Mässan slog upp portarna sommaren 1918 var det under provisoriska, men entusiastiska, former. För att hysa utställarna fick man låna utrymmen i fyra närliggande skolbyggnader, däribland Göteborgs handelsinstitut och Latinläroverket. Mässan invigdes med pompa och ståt av konung Gustaf V den 8 juli 1918.
Denna första upplaga var strikt kommersiell och nationell. Endast svenska producenter tilläts delta, fördelade på 25 varugrupper som spände över allt från tunga maskiner och metallarbeten till textilier, porslin och guldsmide. En absolut grundregel var att ingen detaljförsäljning fick ske direkt på plats. Succén var ett faktum. Under de sju dagar mässan pågick strömmade 42 000 besökare till (varav hela 20 000 på en enda söndag), och affärsomsättningen nådde ofattbara 50 miljoner kronor. Mässan etablerades genast som en årligen återkommande institution.
Från Walhalla till permanenta hallar
Under 1920-talet fortsatte mässan att expandera. Ett stort rumsligt kliv togs i samband med Jubileumsutställningen 1923, då Exportutställningen inhystes i den 40 000 kvadratmeter stora "Stora maskinhallen". Denna låg på den gamla idrottsplatsen Walhallas mark, ungefär där Svenska Mässan breder ut sig idag.
När verksamheten 1936 ombildades till den fristående Svenska Mässan Stiftelse, med det uttalade syftet att främja näringslivet, inleddes en intensiv process för att bygga permanenta och ändamålsenliga lokaler. Med hjälp av Wilhelm Röhss donationsfond, lotterimedel, privata donationer och lån från Göteborgs stad, kunde markarbetena inledas 1938. Den 2 juni 1939 – precis i skuggan av ett nytt annalkande världskrig – invigdes de nya A-, B- och C-hallarna. Den 10 000 kvadratmeter stora anläggningen, elegant ritad av Nils Einar Eriksson efter en uppmärksammad arkitekttävling, blev snabbt ett nav för såväl industri som sportevenemang i staden.
En internationell gigant tar form
Under 1940-talet, det decennium då denna förtjänstmedalj tillverkades, var mässans maskineri i gång året runt. Mässans Varuförmedlingsbyrå hanterade ständigt internationella förfrågningar och affärsförbindelser. Reklamtrycksaker producerades på upp till elva språk i upplagor om 1,5 miljoner exemplar, och via tidskriften Svenska Varor upprätthölls en livsviktig kontakt mellan den svenska industrin och utländska köpare. Utvecklingen var explosionsartad: från de ursprungliga 544 utställarna och 42 000 besökarna 1918, hade siffrorna vid krigsslutet 1945 vuxit till 765 utställare och över 152 000 besökare.
Gudarnas budbärare som symbol
Denna sällsynta och vackert emaljerade förtjänstmedalj från 1947 fångar mässans hela väsen i sin ikonografi. Mercurius – den romerska mytologins gud för handel, vinst och kommunikation – blickar stadigt framåt, krönt av sin bevingade hjälm. Tillsammans med de tre kronorna, som manifesterar verksamhetens nationella betydelse, blir medaljen en fulländad allegori över Svenska Mässans uppdrag. Att belönas med detta minnestecken var ett bevis på exceptionella insatser för att bygga och underhålla den plattform som kom att bli den svenska industrins absolut viktigaste fönster mot världen.