Sverige, änkedrottning Drottning Josephinas 50-årsminne, Praktfull silvermedalj av Lea Ahlborn

5 950 kr

Sverige, Drottning Josephinas 50-årsminne, Praktfull silvermedalj av Lea Ahlborn
Medalj präglad och utgiven med anledning av 50-årsfesten till minne av drottning Josephinas ankomst till Sverige 13 juni 1823. Vacker silvermedalj med frostad relief och spegelglänsande fält. Kvalitet 01/0. Praktexemplar. Silver, 67.73gram, 51.39mm.


ÅTSIDA
Änkedrottningens bild med slöja och diadem samt omskriften: "JOSEPHINA SVECIAE ET NORVEGIAE REGINA VIDUA" Under bilden gravörens namn: "LEA AHLBORN FEC"


FRÅNSIDA
Två sittande sörjande kvinnor samt texten ovanför: "UTRAMQUE DITAVIT". I avskärningen nedanför texten: "PIETAS POST X LUSTRA / IMMUTATA / DIE XIII JUNII MDCCCLXIII"


Om Lea Ahlborn (Källa Wikipedia)
Lea Fredrika Ahlborn, född Lundgren den 18 februari 1826 i Stockholm, avliden den 13 november 1897. Hon var ledamot av Konstakademien och den första kvinna som fick den statliga tjänsten kunglig gravör. Gift 1854 med Carl Ahlborn som tillsammans hade sonen Carl Gustaf Ahlborn.

Som dotter till myntgravören Ludvig Lundgren och Rebecca Johanna Salmson visade hon tidigt intresse för faderns yrke och var tillsammans med Amalia Lindegren, Jeanette Möller och Agnes Börjesson en av de fyra kvinnor som 1849 accepterades med dispens som extraelever vid Konstakademien. Deras lärare var professorn Carl Gustaf Qvarnström. Lea gjorde 1851 en studieresa till Paris med Qvarnström och sin bror Pehr Henrik. I Paris arbetade hon hos bildhuggaren Armand Toussaint, myntgravören Jacques-Jean Barre och hos sin morbror, medaljgravören Johan Salmson.


Hon blev myntgravör vid Kungliga Myntverket 30 mars 1855 och därmed den första kvinnan i svensk statstjänst. Samma år valdes hon in som ledamot av Konstakademien. Lea höll sig uppdaterad i sitt yrke och bidrog till att höja och utveckla medaljkonsten. Hon graverade stamparna till samtliga svenska mynt präglade under 1800-talets andra hälft och de flesta medaljer som präglades i Sverige under samma period, närmare 400 stycken. Bland annat utförde hon arbeten åt Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Kungliga sällskapet Pro Patria. Nämnas kan även de praktfulla medaljporträtten av kungaparet vid deras silverbröllop. Därutöver graverade hon stamparna till de norska guldmynten och gjorde stamparna till de första finska mynten efter kejsar Alexander II:s beslut 1860 att Markkan blev Finlands myntenhet och Finlands Myntverk grundats. Hon fick även beställning från Amerikanska staten att gravera medaljstampar av George Washington med anledning av 100-årsjubileet av frihetskrigets slut 1883 och stampar till 400-hundraårsjubileet av Columbus upptäckt av Amerika 1892. Hon fick under sin tid flera utmärkelser, 1863 erhöll hon av konung  Karl XV medaljen Litteris et artibus, 1883 erhöll hon svenska statens stora guldmedalj Illis quorum för trettioårig utmärkt arbete i rikets tjänst. Av storhertigen av Mecklenburg-Schwerin hedrades hon med medaljen för "Vetenskap och Konst".  Hon var hedersledamot av flera föreningar utanför Sverige och sedan 1878 hedersledamot av kejserliga konstakademien i Sankt Petersburg. År 1881 utnämndes hon till ledamot av den svenska Kungliga akademien för de fria konsterna.


Då hon närmade sig pensionsåldern 1896 var det första gången en kvinna skulle pensioneras som statsanställd i Sverige, och det diskuterades i Myntdirektionen, Statskontoret, Statsutskottet och riksdagens kamrar om hon skulle få lika stor pension som en manlig statsanställd (två tredjedelar av lönen), halverad pension eller ingen pension alls. Denna diskussion blev aldrig avgjord; Lea Ahlborn avslutade den genom att inte pensionera sig utan arbetade fram till sin död i hjärnblödning 1897.

#