Sveriges filatelistförenings 50-årsjubileum (1886–1936) tilldelad G. Andersson - Ett halvt sekel av svensk posthistoria samlad i silver

1 500 kr

Sveriges filatelistförenings 50-årsjubileum (1886–1936) tilldelad G. Andersson
Silver, osignerad, 53.76g, ca 38x60mm, slät rand. Kvalitet 01. Årtalsstämpel K8=1936. Tillverkare Sporrong & Co.



Åtsida
Rektangulär komposition där den övre delen utgörs av en detaljerad reliefavbildning av ett klassiskt svenskt frimärke. Frimärksbilden ramas in av en simulerad perforerad kant som följer formen av traditionella frimärkständer. Längs den inre frimärksramens överkant löper texten "3 SVERIGE 3", flankerad av ordet "FRIMÄRKE" längs både vänster och höger sida. I nederkanten står valören "TRE SKILL. BCO", vilket utläses tre skilling banco. Centralt i frimärksmotivet vilar den krönta svenska vapenskölden med tre kronor mot en bakgrund av tätt vågiga linjer. Avbildningen är en reproduktion av Sveriges första frimärksutgåva från 1855. Den nedre delen av plaketten består av ett fritt fält med texten "SVERIGES FILATELIST FÖRENING" fördelat på tre rader. Under detta framträder årtalen och datumet "1886 18 SEPT. 1936", vilka markerar sällskapets exakta grundandedag och dess femtioårsjubileum.

Frånsida
Helt slät och odekorerad yta som lämnar utrymme för personlig dedikation. Centralt placerat på denna yta finns en stansad gravyr med namnet "G. ANDERSSON". Längst ner, utmed den nedre kanten, återfinns tillverkarens märkning "SPORRONG & CO" följt av en rad svenska kontrollstämplar. Dessa utgörs av stadsstämpeln för Stockholm, riksvapnet tre kronor, kontrollstämpeln S för silver, samt årtalsbokstaven K8, vilken kronologiskt bekräftar att plaketten är framställd under jubileumsåret 1936.



Ett halvt sekel av svensk posthistoria samlad i silver

Från papperslapp till vetenskapligt studieobjekt
När det svenska postväsendet genomgick sin stora reform 1855 och introducerade frimärket som betalningsmedel, förändrades kommunikationens förutsättningar i grunden. Det lilla papperskvittot, som inledningsvis endast sågs som en praktisk administrativ lösning för att förenkla portohanteringen, kom snabbt att fånga allmänhetens intresse. Mot slutet av artonhundratalet hade samlandet av dessa frankeringstecken vuxit från en enkel hobby till ett metodiskt och klassificerande intresse. För att organisera denna växande skara entusiaster, utbyta kunskap och fastställa normer för samlandet, bildades Sveriges filatelistförening den 18 september 1886.

När föreningen femtio år senare, år 1936, summerade sitt första halvsekel hade filatelin etablerats som en seriös disciplin. Föreningens medlemmar ägnade sig åt detaljerade studier av papperskvaliteter, vattenmärken, tandningar och poststämplar. Filatelistföreningen fungerade som en central kunskapsbank och ett nätverk som knöt samman samlare över hela landet, och jubileet 1936 blev ett tillfälle att manifestera denna historiska och organisatoriska framgång.

Skilling banco i evig form
För att uppmärksamma femtioårsjubileet valde föreningen ett formspråk som omedelbart talade till medlemmarnas kärnintresse. Åtsidans motiv, det första svenska skilling banco-frimärket, utgör själva sinnebilden för den inhemska posthistorien. Valet av valören tre skilling är centralt; det var det mest använda portot för inrikes brev under frimärkets första tid och därmed det märke som bär på den tyngsta historiska representativiteten.

Att överföra detta motiv till en silverplakett innebär en formmässig transformation. Det tryckta papperets förgänglighet och bräcklighet ersätts av metallens beständighet. Plakettens skapare har lagt stor vikt vid att återskapa originalets grafiska element i relief, från de vågiga bakgrundslinjerna till den taggiga perforeringen utmed kanterna. Denna omsorg om detaljerna speglar den precision som krävs av filatelisten. Genom att prägla frimärket i silver upphöjs ett ursprungligen massproducerat bruksföremål till ett evigt monument över själva samlarakten.

Den enskilde samlaren och det kollektiva minnet
Medan plakettens framsida representerar institutionen och själva studieobjektet, bär frånsidan vittnesbörd om den enskilde individens roll i den filatelistiska gemenskapen. Namngravyren "G. Andersson" på den annars helt släta ytan förankrar jubileet i en specifik medlems personliga engagemang. Föreningslivet byggde på individers idoga arbete med att sortera, katalogisera och bevara det postala arvet.

Utdelandet av en silverplakett försedd med formella kontrollstämplar var en markering av erkännande och tillhörighet. Stämplarna i sig, särskilt årtalsbokstaven K8 som fastställer tillverkningsåret till 1936, fungerar på samma sätt som de poststämplar samlarna själva studerade – de verifierar äkthet, ursprung och tidpunkt. Sammantaget utgör filatelistföreningens jubileumsplakett en bro mellan två världar: det flyktiga och pappersbaserade kommunikationsmedlet, och det solida, varaktiga minnet av de människor som vigde sin tid åt att rädda dessa små papperslappar undan glömskan.