Tidigare okänd och opulicerad guldmedalj utdelad till den olympiske guldmedaljören Per-Olof Arvidsson - Pris på förfrågan

Guldmedalj tilldelad den olympiske guldmedaljören Per-Olof Arvidsson (18 december 1864 – 30 august 1947)
Stockholms stads frivilliga skarpskytteförening för målskjutningspris i guld är tidigare okänd och opublicerad och möjligen unik i privat och offentliga samlingar. Den saknas både i Bror Emil Hildebrands omfattande medaljbok över kungliga medaljer från 1874/1875 och i min egen publikation om kungliga medaljer i två band från 2024.  Guld, 23.85g, 31mm, kvalitet 1+/01, nu med tilläggsnumret SKM 120a.

En guldmedalj, präglad för Stockholms stads frivilliga skarpskytteförening, berättar en historia om precision, nationell stolthet och en bortglömd hjälte. Graverad av Lea Ahlborn och utdelad för första gången 1865, representerar den en era då skytte var mer än en sport – det var en försvarsfråga och en folkrörelse. Denna guldmedalj (23.85g, 31mm), med inskriptionen "MÅLSKJUTNINGS- / PRIS. P. O. Arvidsson / 177 poäng", tilldelades Per-Olof Arvidsson 1912, samma år som han tog OS-guld i Stockholm. Medaljen är unik, tidigare okänd och opublicerad, saknad i samtliga standardreferensverk.  

På medaljens åtsida två skarpskyttar, den ene stående med den svenska fanan, den andre knästående med geväret i anläggning. Inskriptionen "SÄKER HAND OCH SÄKERT ÖGA! / INGEN VET HVAD / VILLEBRÅD VI FÅ" talar om precision, fokus, men också om osäkerheten i jakten och i livet. 

Det är final i lagtävlingen i skytte vid de olympiska spelen i Stockholm 1912, 100 meter löpande hjort, enkelskott. Per-Olof Arvidsson, som redan har ett OS-silver från London 1908, siktar nu mot guld. Han höjer gevär, andas lugnt och fokuserar på hjortfiguren som rusar förbi på den 23 meter breda banan, synlig i bara 4 sekunder per lopp. Varje skytt i laget har 10 skott, ett per lopp. När tävlingen är över utbryter jubel: Sverige har vunnit! I Svensk Skyttetidskrift nr 28 (1912) beskrivs ögonblicket: "Den glänsande segern vanns av laget O. G. Swahn, Alf. Swahn, Åke Lundeberg och P. O. Arvidsson, och väckte stormande jubel. Den 65-årige skytteveteranen O. G. Swahn, segrare från Bisley och en stöttepelare i den frivilliga skytterörelsen, är värd en särskild eloge." Det svenska laget segrade med 151 poäng, klart före USA på 132 poäng och Finland på 123 poäng. Sveriges dominans i skyttet under OS 1912 var total – landet tog hem 7 guld, 4 silver och 3 brons, och besegrade stormakter som USA, England, Frankrike och Tyskland. 

Per-Olof Arvidsson föddes 1864 i Augerum, Blekinge. Tidigt visade han intresse för skytte, en sysselsättning som vid denna tid var nära förknippad med den frivilliga skytterörelsen. Skytterörelsen, som grundades 1860, hade som syfte att främja försvarsviljan och skjutskickligheten bland den manliga befolkningen. Det var en folkrörelse som engagerade tusentals män över hela landet, och skytteföreningar bildades i nästan varje socken. Arvidsson anslöt sig till en lokal skytteförening och utvecklade snabbt en exceptionell talang. Han var känd för sin "säkra hand och sitt säkra öga", vilket återspeglas i medaljens inskription. Han deltog i tävlingar på lokal, regional och nationell nivå, och hans namn började snart dyka upp i resultatlistorna.

Arvidssons skicklighet tog honom till de Olympiska spelen i London 1908, där han var med och tog silver i lagtävlingen i fritt gevär. Men det var vid OS i Stockholm 1912 som han nådde sin största framgång, med guldet i lagtävlingen i löpande hjort, enkelskott. Trots sina framgångar är Per-Olof Arvidsson idag en relativt okänd idrottsman. Detta kan delvis bero på att skytte inte längre har samma ställning i samhället som det hade för hundra år sedan. Men det kan också bero på att Arvidsson, till skillnad från många andra idrottsmän, inte sökte rampljuset. Han var en tystlåten och anspråkslös man, som föredrog att låta sina prestationer tala för sig själva.

Denna unika och opublicerade guldmedalj, präglad för Stockholms stads frivilliga skarpskytteförening, bär på ett betydande historiskt värde. Den lyfter fram en bortglömd mästare och speglar en era då skytte var en central del av Sveriges samhällsbygge, präglat av nationell stolthet och försvarsvilja. Medaljens gravyr, med initialer och en poängsumma, ger identitet åt en av de svenskar som formade nationen och återskapar genom sitt motiv tidens ideal.

Medaljen fungerar som ett fysiskt dokument i en bredare historisk skildring, en tidsmaskin som transporterar betraktaren till Stockholmsolympiaden 1912. Den möjliggör en direkt inblick i det tidiga 1900-talets värderingar och blir, i betraktarens hand, ett verktyg för att fascinera och engagera andra med berättelser om skyttar som satte Sverige på världskartan. Samtidigt erbjuder samlandet av personmedaljer en outvecklad potential för ekonomisk tillväxt och alternativt sparande, samt en möjlighet att fördjupa forskningen inom historia och numismatik.

Per-Olof Arvidssons insatser för det svenska skyttet var betydande, genom hans prestationer, engagemang i skytterörelsen och roll som förebild för yngre skyttar. Hans historia, som bidrog till att forma det moderna Sverige, förtjänar att bevaras. Genom att presentera medaljens och Arvidssons betydelse bidrar du till att skydda en del av Sveriges idrottshistoria och belysa ett förbisedd kapitel i vårt kulturarv.