Tronföljaren Adolf Fredrik och hans gemål Lovisa Ulrika besöker Kungliga Bergskollegium den 17 november år 1750, graverad av Daniel Fehrman - Extremt sällsynt RRR

Tronföljaren Adolf Fredrik och hans gemål Lovisa Ulrika besöker Kungliga Bergskollegium den 17 november år 1750 - Extremt sällsynt RRR
Av Daniel Fehrman. Bronserad tenn. SKM 24e (Sveriges kungliga medaljer av Delzanno 2024). Hildebrand 18. 52 mm. 48,45 g. Präglad med brusten åtsidestamp. Kvalitet 01.  

Om medaljens sällsynthet
Vid författandet av Sveriges kungliga medaljer genomförde jag en omfattande inventering av auktionsförsäljningar från slutet av 1800-talet och framåt. I denna inventering fann jag inga kända försäljningar av denna medalj i tenn. Det aktuella exemplaret saknas därmed i min katalog och är, enligt min inventering, det enda kända exemplaret i tenn. Som sådan klassificerar jag den som extremt sällsynt. I denna presentation har jag tilldelat medaljen ett tilläggsnummer, SKM 24e, för att inkludera den i min katalogisering. Detta är en unik möjlighet för dig som samlar på extrema rariteter och vill förvärva en medalj med betydande tillväxtpotential.

Åtsida
Tronföljarparets högervända bilder, under bilden gravörens namn "DAN•FEHRMAN•". I omskriften: "ADOLPHUS FRID•ET L•ULRICA OPT•PRINCIPES•"

Frånsida
Text på elva rader. Nederst ett berg med en gruvöppning i vilken man ser Smålands vapen: "SERENISS• / PRINCIPIBUS / MINERAR•SVECIC• GENERA / ET IMPENDENDOS LABORES / FELICI FUTUROR•AUGURIO / CORAM COGNOSCENTIBUS / D•17• NOVEMBR•A•MDCCL• / REG•COLLEGIUM METALL• / TANTIS HOSPITIBUS CLARUM / EX AURO PATRIO / CUDI FEC•" Översättning till svenska "Åt de mest upphöjda furstarna, som med ett lyckligt förebud för framtiden personligen tog del av de svenska malmernas arter och det arbete som måste nedläggas, lät Kungliga Bergskollegium, hedrat av så förnäma gäster, prägla (denna medalj) av fosterländskt guld den 17 november år 1750."

Besöket den 17 november 1750 var en del av tronföljarparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrikas representativa uppdrag. Som blivande regenter var det viktigt för dem att sätta sig in i rikets olika ämbetsverk och näringar. Bergskollegium (1637–1857) var ett centralt ämbetsverk, inrättat under drottning Kristinas förmyndarregering, med ansvar för att leda och kontrollera den svenska gruv- och metallindustrin. Ett av statens viktigaste instrument för detta var utfärdandet av privilegiebrev för masugnar, hamrar och manufakturverk, baserat på det kungliga privilegiet, bergsregale.

Besöket vid Bergskollegium, där paret inspekterade samlingar av mineraler och tekniska modeller, speglar också Lovisa Ulrikas personliga intressen. Hon var en av upplysningstidens mest bildade kungligheter med ett stort intresse för vetenskap, konst och kultur. Den mineralsamling paret besåg hade påbörjats redan 1683 av Urban Hjärne, som då fick i uppdrag att leda kollegiets "Laboratorium Chymicum" där malmprover analyserades kemiskt. Med tiden växte samlingen och kom att omfatta cirka 11 000 föremål. Efter Bergskollegiums upplösning 1857 överfördes hela samlingen till Naturhistoriska riksmuseet.

Medaljen präglades ursprungligen i guld, vilket framgår av inskriptionen, och ett exemplar gavs troligtvis som gåva vid detta besök för att föreviga den betydelsefulla händelsen och hedra de förnäma gästerna. Vid tiden för besöket, år 1750, var Kungliga Bergskollegium inrymt i Gamla Myntet i Stockholm. Denna byggnad var belägen vid Lejonbackens nordvästra sida, i närheten av Stockholms slott.