Tycho Tullberg (1842–1920) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1943 - Linnés blodsarvinge och den moderna zoologin
Tycho Tullberg (1842–1920) av Erik Lindberg för Kungliga Vetenskapsakademien 1943
Silver, 14.88 g, 31mm. Kvalitet 1+/01. Randprägling: "SILVER 1943". Referenser: Ulla Ehrensvärd 409, KVA 204. Medaljen är präglad i en upplaga om 250 exemplar i silver, jämte 1 referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av professorn i zoologi, Tycho Tullberg. Han är avbildad i profil, bärande tunna glasögon, mustasch och iklädd en formell rock. Längs den övre och högra kanten löper omskriften: "TYCHO· TULLBERG· PROF· ZOOL· UPSAL· NAT· MDCCCXLII· OB· MCMXX". I den nedre avskärningen, strax under porträttet, står dedikationen fördelad på tre rader: "SOCIO· MERITISSIMO / R· AC· SCIENT· SUEC / MCMXLIII". Gravören Erik Lindbergs diskreta initialer "EL" återfinns i bröstbildens bakre snittyta. Det latinska originalets förkortningar utläses: Tycho Tullberg Professor Zoologiae Upsaliensis. Natus 1842 Obiit 1920. Socio meritissimo Regia Academia Scientiarum Suecana MCMXLIII. På svenska översätts detta till: Tycho Tullberg, professor i zoologi i Uppsala, född 1842, död 1920. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1943.
Frånsida
Huvudmotivet utgörs av en detaljerad relief av östra fasaden av Gustavianum i Uppsala. Valet av motiv är högst medvetet; byggnaden inrymde under Tullbergs tid den zoologiska institutionens lokaler, och exakt samma motiv användes på 1924 års medalj över hans läromästare Wilhelm Lilljeborg. Ovanför takkupolen står texten: "LINNÆANI / SANGUINIS HERES" (flankerande kupolen). Nedanför byggnaden vilar inskriptionen på tre rader: "CONFORMATIONES· ET / ORIGINES· EXPLORAVIT / ANIMALIUM". Den samlade latinska texten översätts till: En ättling till Linné utforskade han djurens gestaltning och ursprung. Formuleringen sanguinis heres (blodsarvinge) anspelar direkt på hans släktskap med Carl von Linné, och orden conformationes et origines syftar på hans huvudsakliga inriktning på jämförande anatomi, histologi och embryologi.
Linnés blodsarvinge och den moderna zoologin
I anfaderns fotspår
Tycho Tullberg bar på ett tungt biologiskt arv: han var dotterdotters dotterson till ingen mindre än Carl von Linné. Detta släktskap präglade honom djupt. Redan som barn hade han vandrat i naturen kring Linnés Hammarby, som då ägdes av hans morbror. Han kom hela sitt liv att vårda detta historiska arv, bland annat genom att ge ut Familjetraditioner om Linné (1878) och det stora referensverket Linnéporträtt (1907). Under sexton år fungerade han som inspektor för Linneanska stiftelsen på Hammarby och var 1917 en av initiativtagarna till bildandet av Svenska Linnésällskapet.
Banbrytande anatom och havsdjupens utforskare
Vid Uppsala universitet drogs den unge Tullberg till zoologin under professor Wilhelm Lilljeborgs ledning. Han inledde sin forskarbana med att studera de ryggradslösa hoppstjärtarna (collemboler). Hans vetenskapliga nyfikenhet sträckte sig dock vitt och brett. Under en vistelse vid Kristinebergs marina forskningsstation i Bohuslän 1874 gjorde han en remarkabel upptäckt: på 90 meters djup fann han ett märkligt, maskliknande djur som han gav namnet Neomenia. Djuret var utomordentligt svårt att klassificera, och det var först när hans lärjunge Axel Wirén fortsatte arbetet som det stod klart att det rörde sig om en helt ny typ av blötdjur (mollusk), inte en mask.
Som forskare och professor övergav Tullberg med tiden den rena systematiken för att istället bygga upp ett zootonomiskt laboratorium. Där fokuserade han på jämförande anatomi, embryologi (fosterutveckling) och histologi (vävnadslära). Bland hans mest prisbelönta verk internationellt fanns hans djupgående studier av gnagarnas systematik och anatomi.
En svensk röst för Darwin
Tullbergs tid som forskare sammanföll med Charles Darwins revolutionerande teorier. Som en modern biolog anammade Tullberg evolutionsläran och blev en varm förespråkare för darwinismen i Sverige. Genom populärvetenskapliga böcker som De människolika aporna (1878) och Djurriket (1885) gav han den svenska allmänheten en utförlig och lättbegriplig redogörelse för evolutionsteorin. Medaljens poetiska formulering – En ättling till Linné utforskade han djurens gestaltning och ursprung – är därmed en briljant sammanfattning av en man som förenade 1700-talets klassiska naturalhistoria med 1800-talets moderna utvecklingslära.
Silver, 14.88 g, 31mm. Kvalitet 1+/01. Randprägling: "SILVER 1943". Referenser: Ulla Ehrensvärd 409, KVA 204. Medaljen är präglad i en upplaga om 250 exemplar i silver, jämte 1 referensexemplar för Kungliga myntkabinettets samling.
Åtsida
Vänstervänd bröstbild av professorn i zoologi, Tycho Tullberg. Han är avbildad i profil, bärande tunna glasögon, mustasch och iklädd en formell rock. Längs den övre och högra kanten löper omskriften: "TYCHO· TULLBERG· PROF· ZOOL· UPSAL· NAT· MDCCCXLII· OB· MCMXX". I den nedre avskärningen, strax under porträttet, står dedikationen fördelad på tre rader: "SOCIO· MERITISSIMO / R· AC· SCIENT· SUEC / MCMXLIII". Gravören Erik Lindbergs diskreta initialer "EL" återfinns i bröstbildens bakre snittyta. Det latinska originalets förkortningar utläses: Tycho Tullberg Professor Zoologiae Upsaliensis. Natus 1842 Obiit 1920. Socio meritissimo Regia Academia Scientiarum Suecana MCMXLIII. På svenska översätts detta till: Tycho Tullberg, professor i zoologi i Uppsala, född 1842, död 1920. Kungliga Svenska Vetenskapsakademien [slog denna medalj] för sin synnerligen förtjänte ledamot år 1943.
Frånsida
Huvudmotivet utgörs av en detaljerad relief av östra fasaden av Gustavianum i Uppsala. Valet av motiv är högst medvetet; byggnaden inrymde under Tullbergs tid den zoologiska institutionens lokaler, och exakt samma motiv användes på 1924 års medalj över hans läromästare Wilhelm Lilljeborg. Ovanför takkupolen står texten: "LINNÆANI / SANGUINIS HERES" (flankerande kupolen). Nedanför byggnaden vilar inskriptionen på tre rader: "CONFORMATIONES· ET / ORIGINES· EXPLORAVIT / ANIMALIUM". Den samlade latinska texten översätts till: En ättling till Linné utforskade han djurens gestaltning och ursprung. Formuleringen sanguinis heres (blodsarvinge) anspelar direkt på hans släktskap med Carl von Linné, och orden conformationes et origines syftar på hans huvudsakliga inriktning på jämförande anatomi, histologi och embryologi.
Linnés blodsarvinge och den moderna zoologin
I anfaderns fotspår
Tycho Tullberg bar på ett tungt biologiskt arv: han var dotterdotters dotterson till ingen mindre än Carl von Linné. Detta släktskap präglade honom djupt. Redan som barn hade han vandrat i naturen kring Linnés Hammarby, som då ägdes av hans morbror. Han kom hela sitt liv att vårda detta historiska arv, bland annat genom att ge ut Familjetraditioner om Linné (1878) och det stora referensverket Linnéporträtt (1907). Under sexton år fungerade han som inspektor för Linneanska stiftelsen på Hammarby och var 1917 en av initiativtagarna till bildandet av Svenska Linnésällskapet.
Banbrytande anatom och havsdjupens utforskare
Vid Uppsala universitet drogs den unge Tullberg till zoologin under professor Wilhelm Lilljeborgs ledning. Han inledde sin forskarbana med att studera de ryggradslösa hoppstjärtarna (collemboler). Hans vetenskapliga nyfikenhet sträckte sig dock vitt och brett. Under en vistelse vid Kristinebergs marina forskningsstation i Bohuslän 1874 gjorde han en remarkabel upptäckt: på 90 meters djup fann han ett märkligt, maskliknande djur som han gav namnet Neomenia. Djuret var utomordentligt svårt att klassificera, och det var först när hans lärjunge Axel Wirén fortsatte arbetet som det stod klart att det rörde sig om en helt ny typ av blötdjur (mollusk), inte en mask.
Som forskare och professor övergav Tullberg med tiden den rena systematiken för att istället bygga upp ett zootonomiskt laboratorium. Där fokuserade han på jämförande anatomi, embryologi (fosterutveckling) och histologi (vävnadslära). Bland hans mest prisbelönta verk internationellt fanns hans djupgående studier av gnagarnas systematik och anatomi.
En svensk röst för Darwin
Tullbergs tid som forskare sammanföll med Charles Darwins revolutionerande teorier. Som en modern biolog anammade Tullberg evolutionsläran och blev en varm förespråkare för darwinismen i Sverige. Genom populärvetenskapliga böcker som De människolika aporna (1878) och Djurriket (1885) gav han den svenska allmänheten en utförlig och lättbegriplig redogörelse för evolutionsteorin. Medaljens poetiska formulering – En ättling till Linné utforskade han djurens gestaltning och ursprung – är därmed en briljant sammanfattning av en man som förenade 1700-talets klassiska naturalhistoria med 1800-talets moderna utvecklingslära.